HemsidaVatikanradion
Vatikanradion   
more languages  

     Hemsida > Audienser och angelus >  2013-06-28 10:23:59
A+ A- Skriv ut



Kristi kropp



(19.06.2013) Lyssna här: RealAudioMP3 Idag tänkte jag tala om ett annat uttryck som Andra Vatikankonciliet använder om kyrkan: kroppen. Konciliet säger att kyrkan är Kristi kropp (jfr Lumen gentium, 7).

Jag tänkte utgå från en välkänd text i Apostlagärningarna, nämligen Sauls omvändelse, han som sedan kallas Paulus och blir en av dem som allra mest förkunnade evangeliet (jfr Apg 9:4-5). Saul förföljer de kristna, men när han är på väg till staden Damaskus omges han plötsligt av ett ljus, faller till marken och hör en rop som säger: “Saul, Saul, varför förföljer du mig?”. Han frågar: “Vem är du, herre?”, och rösten svarar: “Jag är Jesus, den som du förföljer” (vers 3-5). Paulus erfarenhet visar hur djupt bandet är mellan oss kristna och Kristus själv. När Jesus steg upp till himlen lämnade han oss inte föräldralösa, för genom den heliga Andens gåva blev föreningen med honom ännu mer intensiv. Andra Vatikankonciliet säger att Jesus ”kallar sina bröder från alla folk och gör dem på ett mystiskt sätt till sin kropp genom att ge sin Ande” (Lumen gentium, 7).

Bilden av kroppen hjälper oss att förstå detta djupa band mellan kyrkan och Kristus, som Paulus utvecklar framför allt i Första korintierbrevet (jfr kapitel 12). Framför allt är kroppen något levande. Kyrkan är inte någon hjälporganisation eller någon kulturell eller politisk förening. Den är en levande kropp, som vandrar och handlar i historien. Och denna kropp har ett huvud, Jesus, som leder den, när den och bär upp den. Detta är något som jag skulle vilja betona. Om man skiljer huvudet från resten av kroppen kan hela människan inte överleva. Så är det också i kyrkan. Vi måste bli allt mer intensivt bundna till Jesus. Men inte nog med det: som i en kropp är det viktigt att lymfan får kretsa för att kroppen skall leva. På samma sätt måste vi låta Jesus verka i oss, låta hans ord leda oss, hans eukaristiska närvaro nära oss och liva oss, hans kärlek ge oss kraft för att älska vår nästa, alltid. Kära bröder och systar, låt oss förbli förenade med Jesus, låt oss lita på honom, låt oss rikta vårt liv enligt hans evangelium, låt oss nära oss genom att be varje dag, genom att lyssna till Guds ord, genom att ta emot sakramenten.

Och här kommer jag till en annan aspekt av kyrkan som Kristi kropp. Paulus säger att liksom kroppen är en och har många delar och alla de många kroppsdelarna bildar en enda kropp, så har vi alla döpts genom en och samma Ande att höra till en och samma kropp (jfr 1 Kor 12:12-13). I kyrkan finns det alltså en mångfald av uppgifter och funktioner. Det är ingen platt likritning utan en rikedom på gåvor från den heliga Anden. Men där finns gemenskap och enhet. Alla står i relation till varandra, och alla utgör tillsammans en enda levande kropp, som är djupt förbunden med Kristus. Låt oss minnas detta: att höra till kyrkan är att vara förenad med Kristus och att få av honom det gudomliga livet som låter oss leva som kristna; det är att vara förenad med påven och biskoparna som är redskap för enhet och gemenskap; det är också att lära sig att övervinna personalism och splittring, att förstå, att skapa harmoni mellan allas olikheter och rikedomar. Med ett ord: att älska Gud och de människor vi har omkring oss i familjen, i församlingen, i föreningarna. Kroppen och kroppsdelarna måste vara förenade! Enheten är alltid högre än konflikterna! Om man inte löser konflikterna på rätt sitt skiljer de oss från varandra och från Gud. En konflikt kan hjälpa oss att växa, men den kan också splittra oss. Vi får inte ge oss in på vägen som leder till splittringar och stridigheter oss emellan. Alla förenade, alla enade trots våra skillnader, men alltid enade: detta är Jesu väg. Enheten är högre än konflikterna. Enheten är en nåd som vi måste be Herren om, att han skall befria oss från splittringens, stridernas, egoismens och skvallrets frestelser. Skvaller är något som åstadkommer mycket ont. Man skall aldrig skvallra. Kyrkans skadas av splittringar mellan kristna, av partibildningar och egenintresse.

Detta gäller splittringar oss emellan men också mellan kyrkliga gemenskaper: evangeliska kristna, ortodoxa kristna, katolska kristna, men varför är de splittrade? Vi måste försöka komma med enhet. Innan jag gick hemifrån i morse samtalade jag en halvtimme med en evangelisk pastor och vi bad tillsammans och sökte enheten. Vi måste be, vi katoliker men också tillsammans med andra kristna, att Herren skall ge oss enhet oss emellan. Hur kan vi någonsin nå enhet mellan kristna om vi inte förmår leva i enhet bland katoliker och i familjen? Många familjer plågas av strid och splittring. Sök enheten, enheten som gör kyrkan. Enheten kommer från Jesus Kristus. Han sänder oss den heliga Anden för att göra enhet.

Kära bröder och systrar, låt oss be till Gud: hjälp oss att vara medlemmar i kyrkans kropp och allt djupare förenade med Kristus; hjälp oss att inte göra så att kyrkan lider av våra konflikter och splittringar och vår egoism; hjälp oss att vara levande kroppsdelar som förenas av en enda kraft, nämligen kärleken, som den heliga Anden utgjuter i våra hjärtan (jfr Rom 5:5).




Dela





Vilka är vi? Tider och program Skriv till redaktionen Vatikanradions produktion Länkar Andra språk Heliga Stolen Vatikanstaten Påveceremonier
Innehållet på sidan är under copyright ©. Webmaster / Credits / Legal conditions / Reklam