HemsidaVatikanradion
Vatikanradion   
more languages  

     Hemsida > Audienser och angelus >  2014-01-10 12:43:33
A+ A- Skriv ut



Dopet



(08.01.2014) Lyssna här: RealAudioMP3 Idag inleder vi en ny serie katekeser om sakramenten. Den första handlar om dopet. Av ett lyckligt sammanträffade infaller festen Herrens Dop nu på söndag.

1. Dopet är det sakrament på vilket vår tro står. Det ympar in oss som levande kroppsdelar i Kristus och i hans kyrka. Dopet, eukaristin och bekräftelsen utgör tillsammans den “kristna initiationen”. Den är som en enda, stor sakramental händelse, som formar oss efter Herren och gör oss till ett levande tecken på hans närvaro och hans kärlek.

Vi kanske undrar: behövs verkligen dopet för att man skall kunna leva som kristen och följa Jesus? Är det inte bara en enkel rit, en formal kyrklig gärning för att ge namn åt ett barn? Vi finner svaret hos aposteln Paulus: Vet ni då inte att alla vi som har döpts in i Kristus Jesus också har blivit döpta in i hans död? Genom dopet har vi alltså dött och blivit begravda med honom för att också vi skall leva i ett nytt liv, så som Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet” (Rom 6:3-4). Det är alltså inte bara en formalitet. Det är en gärning som rör vår tillvaro på djupet. Ett döpt barn och ett odöpt barn är inte samma sak. En döpt människa och en odöpt människa är inte samma sak. I dopet sänks vi ned i den outtömliga källa till liv som är Jesu död, historiens största kärleksgärning. Tack vare denna kärlek kan vi leva ett nytt liv, som inte längre domineras av det onda, av synden och döden, utan i gemenskap med Gud och våra syskon..

2. Många av oss minns ingenting av när de mottog detta sakrament, och det är självklart för dem som döpts kort efter födelsen. Här på Petersplatsen har jag flera gånger bett dem som minns datumet för sitt dop att räcka upp handen. Det är viktigt att veta vilken dag jag har sänkts ned strömmen av Jesu frälsning. Låt mig ge er ett råd eller en uppgift. Ta reda på datumet för ert dop. Att veta datumet för vårt dop är att känna till ett lyckligt datum. Om man inte vet det riskerar man att förlora minnet av vad Herren har gjort i oss, minnet av den gåva vi fått. Då blir det bara något som hänt i det förflutna – och inte ens för att vi bestämt det, utan våra föräldrar – och som inte påverkar nuet. Vi måste återuppväcka minnet av vårt dop. Vi är kallade att leva vårt dop varje dag, som något ständigt aktuellt i vår tillvaro. Om vi lyckas följa Jesus och stanna i kyrkan, trots alla våra begränsingar, våra brister och synder, så är det just genom det sakrament där vi blivit en ny skapelse och har iklätt oss Kristus. Dopet befriar från ursynden och ympar in oss i Jesu relation till sin fader. Det gör oss till människor som bär på ett nytt hopp, för dopet ger oss detta nya hopp: hoppet att vandra längs frälsningens väg hela livet. Ingenting och ingen kan någonsin släcka detta hopp, för det är ett hopp som inte sviker. Kom ihåg att Herrens hopp aldrig sviker. Tack vare dopet förmår vi förlåta och älska också dem som sårar oss och gör oss ont. Det gör att vi i de fattiga kan känna igen Herrens ansikte, när han besöker oss och kommer oss nära. Dopet hjälper oss att känna igen Jesu ansikte hos behövande och lidande, också i vår nästa. Allt detta är möjligt tack vare dopets kraft.

3. En sista beståndsdel är viktig. Kan en människa döpa sig själv? Ingen kan döpa sig själv. Vi kan be om det, längta efter det, men vi behöver någon som ger oss detta sakrament i Herrens namn. För dopet är en gåva som delas ut ett sammanhang av broderlig omsorg och broderligt delande. I historien har alltid den ena döpt den andre. Det är en kedja, en kedja av nåd. Men jag kan inte döpa mig själv, jag måste be någon annan döpa mig. Det är en akt av broderskap som innebär att man är kyrkans barn. I firandet av dopet kan vi känna igen kyrkans mest genuina ansikte, då hon som en moder fortsätter att föda nya barn i Kristus när hon befruktas av den Heliga Anden.

Låt oss därför av hela vårt hjärta be Herren att allt mer få erfara i vår vardag denna nåd som vi fått i dopet. Låt våra syskon möta Guds sanna barn när de möter oss, sanna bröder och systrar till Jesus Kristus, sanna medlemmar i kyrkan. Och glöm inte dagens uppgift: att ta reda på datumet för ert dop. Så som jag vet när jag föddes, måste jag veta också när jag döptes, för det är dag av fest.




Dela





Vilka är vi? Tider och program Skriv till redaktionen Vatikanradions produktion Länkar Andra språk Heliga Stolen Vatikanstaten Påveceremonier
Innehållet på sidan är under copyright ©. Webmaster / Credits / Legal conditions / Reklam