HemsidaVatikanradion
Vatikanradion   
more languages  

     Hemsida > Påvens resor >  2014-07-05 17:30:41
A+ A- Skriv ut



Påven till folket i Molise: Bryt trenden!



(05.07.2014) Under påven Franciskus pastorala besök till den italienska regionen Molise på lördagen, uppmanade han folket att följa Gud och förbättra deras samhälle och ekonomiska situation genom att främja ett mera mänskligt och familjecentrerat samhälle.

Han försvarade arbetsfria söndagar så att en mor och en far har tid att leka med sina barn, en "vetenskap" som vi håller på att förlora sa han; Han uppmanade till en kreativ förening av krafter och en arbetsplan för regionen, som lider av kraftig arbetslöshet och han prisade arbetande mödrar.

Påven Franciskus första möte i Campobasso var med representanter för arbetslivet och industrin i Aula Magna-salen vid universitetet i Molise. Påven hälsades välkommen av rektorn och därefter av en bonde och en anställd vid Fiat-fabriken, en mor till ett litet barn som väntar sitt andra barn. Påven tackade dem för deras välkomstord och för att de delade sina livserfarenheter och deras hopp med honom.

Han hänvisade till rektorns ord och sa "Vår Gud är överraskningars Gud: det är sant. Varje dag finns det en ny överraskning! ... Men ... Gud bryter också med trenden. Och om vi inte har modet att bryta trenden, kommer vi aldrig att gå framåt eftersom vår Gud driver oss till detta: att vara kreativa inför framtiden. Detta är en vacker teologisk definition."

"Mitt besök i Molise”, fortsatte han, ”börjar med detta möte med arbetslivet, men den plats som vi befinner oss i är ett universitet och detta är viktigt: det uttrycker vikten av forskning och utbildning för att svara på nya och komplicerade frågor som den nuvarande ekonomiska krisen innebär, lokalt, nationellt och internationellt. En ung bonde vittnade om detta en kort stund sedan, genom hans val att ta en examen i jordbruk och att se på jordbruk som en ’kallelse’. Att bonden förblir på sin mark är inte stillastående, det är att skapa en dialog, en givande dialog, en kreativ dialog. Det är denna dialog mellan mannen och sin mark som gör att den blomstrar, är givande för oss alla. Detta är viktigt. Ett bra utbildningsprogram erbjuder inte enkla lösningar, men det hjälper att ha en mer öppen och kreativ vision för att bättre utnyttja territoriets resurser."

"Jag är fullständigt enig med vad som sagts om ’skydd’ av jorden, att bära frukt utan ’utnyttjande’. Det här är en av vår tids största utmaningar: en omvandling till en utveckling som respekterar skapelsen. I Amerika, i mitt hemland, ser jag många skogar som är avskalade ... det blir till mark som inte kan odlas, som inte kan ge liv. Detta är vår synd: vi exploaterar jorden och låter den inte ge oss vad den har inom sig, med hjälp av vår odling".

”En annan utmaning” fortsatte påven, ”uttrycktes av denna goda arbetande mamman, som också talade för sin familj: Hennes man, hennes unga barn och barnet i hennes livmoder. Hennes är ett försvar av arbetet och samtidigt av familjen. Tack för denna vittnesbörd! I själva verket är det en fråga om att försöka förena arbete med familjeliv". Påven lämnade sitt manus och tillade: "Jag ska säga er en sak: Jag hör bekännelser, inte så många nu som jag gjorde i andra stift ... När en ung mamma eller en pappa kommer till mig, frågar jag: ’Hur många barn har du?’ och jag har en annan fråga: ’Säg mig, leker du med dina barn?’ De flesta svarar: ’ursäkta fader’ – ’Ja, ja. Leker ni? Slösar du tid med dina barn?’. Vi håller på att förlora denna kunskap, denna visdom om hur man leker med våra barn. Det ekonomiska läget tvingar oss till detta, att förlora detta. Vänligen slösa tid med era barn! På söndagen: hon hänvisade till söndagen som familjedagen, för att tillbringa tid tillsammans...".

"Detta”, fortsatte han, ”är ’kritiskt’, en punkt som gör att vi kan urskilja, att bedöma kvaliteten på det mänskliga ekonomiska systemet där vi befinner oss. Detta väcker också frågan om arbete på söndagar, vilket inte bara påverkar de troende, men det påverkar alla, som ett etiskt val. Vi håller på att förlora detta fria utrymme! Frågan är vad vi vill prioritera? En arbetsfri söndag - med undantag för nödvändiga tjänster - innebär att vår prioritet inte är ekonomin, men människan, icke-kommersiella relationer, familj och vänner, för troende innebär det en relation med Gud och med samhället. Kanske är det dags att fråga sig om det är en verklig frihet att arbeta på söndagar. Eftersom överraskningarnas Gud och den Gud som bryter trenden, överraskar och bryter trenden så att vi kan bli friare: Han är frihetens Gud".

"Kära vänner”, fortsatte påven, ”idag vill jag förena min röst med alla arbetstagare och arbetsgivare inom detta område i frågan om att genomföra en ’arbetspakt’. Jag ser att i Molise försöker ni besvara arbetslöshetens tragedi genom att konstruktivt förena era krafter. Många arbetstillfällen skulle kunna återvinnas genom en gemensam strategi med de nationella myndigheterna, en ’arbetspakt’ som vet hur man ska ta vara på de möjligheter som nationella och europeiska bestämmelser erbjuder. Jag uppmanar er att fortsätta på denna väg, som kan leda till goda resultat här liksom i andra regioner".

Påven lämnade återigen sitt manus och tillade: "Jag skulle vilja gå tillbaka till ett ord som du sa: Värdighet. Att inte ha arbete innebär inte bara att inte ha livets nödvändigheter: Nej. Vi kan äta varje dag: vi kan gå till Caritas, till denna förening eller till denna klubb, där de kommer att ge oss något att äta, men det är inte problemet. Problemet är att inte kunna ta hem sitt eget bröd: det här är allvarligt, och det berövar människor deras värdighet! Detta tar bort deras värdighet. Och det största problemet är inte hungern. Det allvarligaste problemet är värdighet. Vi måste arbeta för detta och försvara den värdighet som arbete ger oss".

Han avslutade: "Till sist vill jag säga att jag slogs av det faktum att ni gav mig en målning som föreställer ’moderskap’. Moderskapet innebär arbete, men födselns arbete är inriktat på livet, är full av hopp. Så jag tackar er inte bara för denna gåva, men jag tackar er ännu mer för vittnesbörden som den innehåller: hoppfullt arbete. Tack! Och jag skulle vilja tillägga ett historiskt faktum, som hände mig. När jag var provinsial för jesuiterna, behövde jag skicka en kaplan till Antarktis, för att bo där 10 månader om året. Jag tänkte ... och en man åkte dit. Och vet ni vad, han var född här i Campobasso ... Tack.”




Dela





Vilka är vi? Tider och program Skriv till redaktionen Vatikanradions produktion Länkar Andra språk Heliga Stolen Vatikanstaten Påveceremonier
Innehållet på sidan är under copyright ©. Webmaster / Credits / Legal conditions / Reklam