Enhet i mångfald. Herdabrev under jubileumsåret, Veritas förlag 2004, ISBN 91-89684-20-6.

Sveriges katoliker måste engagera sig mer i det svenska samhället och berika dess kultur, dundrar den katolske biskopen i Stockholm Anders Arborelius i sex herdabrev som nu samlats i ett häfte med titeln Enhet i mångfald.

Under Stockholms katolska stifts 50-årsjubileum 2003 skrev biskop Anders Arborelius sex herdabrev under samma rubriker som var aktuella på stiftssynoden 1995. 2005 har det gått tio år sedan synoden hölls, och därför ger katolska kyrkans förlag Veritas ut de sex herdabreven som ett tillfälle att återknyta till synoden och fundera över vad som har med Sveriges katoliker sedan dess. Häftets fullständiga titel är Enhet i mångfald. Herdabrev under jubileumsåret.

Under rubriken Katolsk identitet skriver biskopen att ”Vår uppgift som katoliker i Sverige är att klart och tydligt tala om vad som strider mot Guds lag och människans värdighet, men också att visa på det som kan läka såren. När man frågar människor vad de längtar efer, får man ofta höra ett ord: gemenskap.” Han konstaterar att kyrkans gemenskap är ett eko av Treenighetens gemenskap. ”I vårt stift,” tillfogar han, ”betyder denna gemenskap efter Treenighetens bild att vi helt konkret får leva i gemenskap med människor från hela världen.” Det är en rikedom, men Andes Arborelius betonar att katolikerna i Svereige trots allt måste lära sig svenska för att kunna fira gudstjänst tillsammans men också för att berika svensk kultur och svenskt samhällsliv.

I brevet Det kristna livets källor uppmanar biskopen katolikerna i Sverige att fördjupa sitt andliga liv. Han uppmanar dem att finna böneformer som kan användas på bussen och tunnelbanan. Men katolikerna i Sverige måste också föra ut det glada budskap som den katolska socialläran och –filosofin är. Han skriver: ”Gång på gång måste jag i påvens efterföljd påminna er om att ni som döpta har en oavvislig plikt att försöka genomsyra också de sociala och politiska strukturerna med ljuset från den Korsfäste och Uppståndne.”

Under rubriken Att vittta om tron upprepar biskop Anders Arborelius att Sveriges katoliker måste vittna mer utåt. ”Tänk om vi katoliker i Sverige lade oss mer vinn om att försöka evangelisera det svenska samhälelt och kulturen! ... Många efterlyser vårt bidrag i de stora livsfrågor, som nästan alla människor brottas med.”

I brevet Kyrkans samhällsansvar höjer biskopen rösten med samma budskap, som är ett slags röd tråd i alla herdabreven:”Ännu har vi katoliker i Sverige inte alltid upptäckt hela vidden av vår kallelse att genomsyra samhället med evangeliets surdeg och engagera oss de fårgor som rör det allmänna bästa.” Han påminner om att själve påven tog Sveriges katoliker i örat när han besökte landet 1989 och sade att katolikerna i Sverige måste engagera sig mer i det svenska samhället.

I Delaktighet och medansvar riktar biskopen i stället blicken mot hur kyrkan och församlingarna fungerar. Han påmninner om det nya systemet med kyrkoafvgit som nu tas upp genom skattesedeln, som inte har väckt allmän förtjusning, men betonar att ”det är en moralisk förpliktelse att understödja kyrkan likaväl som att betala skatt till samhället.” Men Anders Arborelius betonar också att det är viktigt att nya församlingsbor tas om hand och att det finns förtroende mellan kyrkoherde och församlingsbor. Det är en viktig förutsättning, skriver han, ”för att församlingen skall fungera och bli ’attraktiv’, så att också utomstående känner sig dragna till gemenskapen och där anar något av Kristi och kyrkans förbund.”

Till sist funderar biskopen under rubriken Ensam och tillsammans över de funktionshindrad. Han påpekar att många funktionshindrade drabbas av diskriminering redan som foster: fosterdiagnostik gör att de riskerar att "väljas bort". Tvärtom menar biskop Anders Arborelius att ”de funktionshindrade får en allt större profetisk, ja nästan sakramental roll i ett klimat där man ser ner på mänsklig svaghet och skröplighet” .

Häftet Enhet i mångfald. Herdabrev under jubileumsåret är det tredje i en serie med småskrifter från Veritas, där de tidigare gett ut Johannes Paulus II:s brev från 2002 om den heliga Birgitta som Europas skyddshelgon och påvens brev om rosenkransbönen från 2003.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/04-06-10

you are viewing our old webpages : Go to our new website ...»