Kjell Blückert, Moder, syster eller sköka: Bilden av katolska kyrkan i kristen press år 1989 (Bibliotheca theologiae practicae 72), 142 sidor, Artos ISBN 91 7580 274-0

Det har redan hunnit rinna mycket vatten under broarna sedan påven Johannes Paulus II besökte Sverige i juni 1989. I en ny bok går Kjell Blückert igenom bilden av katolska kyrkan i den kristna pressen i samband med påvebesöket och konstaterar att bilden av katolska kyrkan har hunnit förändras sedan dess. Bokens titel anspelar på de olika bilder av katolska kyrkan som han har stött på när han har gått igenom den kristna pressen 1989: Moder, syster eller sköka.

Kjell Blückert är teologie doktor i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet, verksam som forskningsadministratör och medarbetare i den katolska kulturtidskriften Signum. Boken Moder, syster eller sköka är redovisningen av ett vetenskapligt forskningsprojekt men är läsvärt för alla som är intresserade av vad som hänt i kristenheten i Sverige de senaste årtiondena.

Det var i början av 1989 som Johannes Paulus II besökte Sverige. Blückert förklarar i förordet att 1989 idag är långt borta:

-1990-talet kan ge perspektiv på händelserna 1989. Katolska kyrkan har blivit mer och mer etablerad i det svenska samhället, mindre utanför i Sveriges kyrkogeografi och kultur- och samhällsliv. Kyrkor, kyrkcentra och kloster har byggts. En svenskfödd biskop har vigts. Fler troende från fler och fler länder har anlänt till det svenska folkhemmet. ... Svenska kyrkans skilsmässa från staten har påbegynts på allvar. Den katolska kyrkan har tydligt inspirerat ett av de politiska partierna, som också bytt namn till det mer europeiskt klingande Kristdemokraterna. Året 1989 kan också ge perspektiv på händelserna under 1990-talet.

De tre bilderna Moder syster och sköka förekom olika mycket i pressen 1989. Moder är den katolska synen och förekom sällan, bara i högkyrkliga sammanhang i Svenska kyrkan. Systerkyrka är däremot ett vanligt begrepp i Sverige, och för många kristna i Sverige är katolska kyrkan en medsyster på vägen. Sköka är ett epitet som bara finns kvar i marginalen i synen på katolska kyrkan bland protestanter, berättar Blückert.

Samtidigt påpekar Blückert att den katolska synen på t ex Svenska kyrkan egentligen är ganska sträng, bortanför vänlighet och ekumenisk entusiasm. Andra vatikankonciliets texter erkänner de ortodoxa kyrkorna som systerkyrkor, men samtliga protestantiska kyrkor ses i så stor utsträckning som ”defekta” att de omöjligen kan erkännas som kyrkor. Blückert betonar helt riktigt att denna inställning inte börjar med det omdiskuterade dokumentet ”Dominus Jesus” utan finns redan hos konciliet. I Svenska kyrkan finns förhoppningar om ett erkännande från katolska kyrkan som knappast kan uppfyllas. ”I de tal som påven höll i Sverige möter inte någonstans en karakteristik av Svenska kyrkan eller några andra samfund”, påpekar Blückert. I sina tal under besöket betonade påven ”dialogen genom bön” som enda framkomliga vägen till enhet.

Men längtan var stark på bägge sidor: Blückert påminner om den genklang det väckte när ärkebiskop Werkström ställde sig sist i ledet vid kommunionen i påvens mässa i Globen, inte för att ta emot kommunionen vilket var omöjligt, men för att få påvens personliga välsignelse. Så påminner Blückerts bok också om att Johannes Paulus II:s besök i Sverige präglades av en seriös och djup längtan efter enhet hos den tidens ledare för Svenska kyrkan.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/05-04-26

you are viewing our old webpages : Go to our new website ...»