Kaj
Engelhart (red.), Kyrkan och religionerna. Katolska
grunddokument, Veritas förlag. Pocket, 142 sidor.
Ca-pris 120 kr. ISBN 91-89684-30-3.
Måste
ickekristna döpas för att få del av fullheten
i Guds nåd och det eviga livet? Se där en av
de frågor som diskuterats allra mest i katolska kyrkan
under de senaste fyrtio åren. Kaj Engelhart, samordnare
på kommissionen för interreligiös dialog
i Stockholms katolska stift, har sammanställt en liten
bok med utdrag ur de viktigaste officiella texterna från
katolska kyrkan under de 40 år som gått sedan
det historiska dokumentet om ickekristna religioner med
vilket biskoparna på andra vatikankonciliet 1965 inledde
en ny fas i katolska kyrkans förhållande till
ickekristna.
Dokumentet,
som bär den latinska titeln Nostra aetate,
uppmärksammades den gången inte minst för
att den var ett stort steg i förhållandet till
judarna och slog fast att dagens judar inte bär ansvaret
för Jesu död. Sedan har andra religioner blivit
aktuella: på 1980-talet var det dialog och andligt
utbyte med buddhismen, och i vår tid konfronteras
kristendom och islam vilket gör denna lilla bok till
40-årsminnet av Nostra aetate mer aktuell än
någonsin. Kaj Engelharts bok heter Kyrkan och
religionerna och är utgiven av Veritas förlag,
som är det officiella förlaget för katolska
kyrkan i Sverige.
När
man talar om interreligiös dialog och andra vatikankonciliet
(1962-1965) nämns alltid just dokumentet Nostra
aetate. Mindre Mindre känt är vad konciliet
sade om ickekristna i konciliets två allra största
dokument, det om kyrkan och världen av idag, Gaudium
et spes, och det om kyrkan själv, Lumen gentium.
Här skisseras några av nyanserna i konciliets
nya positiva syn på ickekristna religioner.
Lumen
gentium, konstitutionen om kyrkan, säger att kyrkan
inlemmar alla fok i Kristus, men att ”det myckna goda
som finns utsått i människornas hjärtan
och sinnen eller i folkens egna riter och kulturer ingalunda
blir förstört genom kyrkans verksamhet utan i
stället blir helat, upphöjt och fullkomnat”.
Gaudium
et spes, dokumentet om kyrkans förhållande
till världen av idag, skriver att möjligheten
att ta del av påskens mysterieum ”gäller
inte endast dem som tror på Kristus utan även
alla människor som är av god vilja och i vilkas
hjärtan nåden verkar på ett osynligt sätt.”
Andra
Vatikankonciliet inledde därmed en ny epok och slog
fast att Gud kan ge sin nåd till ickekristna ”på
vägar som endast han känner.” Men konciliet
sade inte om katolska kyrkan fortfarande menade att ickekristna
måste döpas in i kyrkan för att få
del av det eviga livet. Och om den frågan har debattens
vågor sedan gått höga.
1990
sammanfattade Johannes Paulus II katolska kyrkan syn på
förhållandet mellan mission och dialog i missionsencyklikan
Redemptoris missio. Kongregationen för trosläran
betonade år 2000 i dokumentet Dominus Jesus
att kyrkan inte bara är en frälsningsväg
bland många andra. ”Andra religioners anhängare
kan ta emot gudomlig nåd” men befinner sig objektivt
”i en allvarlig bristsituation i jämförelse
med dem som i kyrkan har tillgång till frälsningsmedlens
fullhet,” skrev troskongregationen, som förklarade
att man måste inlemmas i kyrkan genom dopet och de
andra sakramenten ”för att fullt ut få
del av gemenskapen med Gud, Fadern och Sonen och den helige
Ande.” Dokumentet från troskongregationen var
undertecknat av dess dåvarande prefekt Joseph Ratzinger,
som 19 april 2005 valdes till påve, så detta
är den nuvarande påvens syn på frågan.
Boken
kompletteras av ett av Johannes Paulus II:s sista dokument,
hans andliga programförklaring i början av det
tredje kristna årtusendet från 2001, Novo
millennio ineunte, där påven skriver att
plikten att missionera inte hindrar katolikerna från
att ”gå över till dialog och att lyssna
med inre beredvillighet.”
Boken
slutar med att gå tillbaka till 1985 och en text som
kan vara särskilt lämplig att diskutera för
kristna och muslimska vänner och bekanta: Johannes
Paulus II:s tal till unga muslimer i Casablanca under en
resa i Marocko 1985, där han säger att ”kristna
och muslimer har i allmänhet inte förstått
varandra väl”, och säger: ”Jag tror
att Gud idag inbjuder oss att ändra våra gamla
mönster. Vi måste respektera varandra och vi
måste också stimulera varandra med goda handlingar
på Guds väg.”
Vatikanradions
skandinaviska avdelning/OB/06-01-12
you are viewing our old webpages : Go to our new website ...»