Eremitaget. Öknens spiritualitet. Av en munk. Översatt av broder Per i Östanbäcks kloster. Artos 2004. ISBN 91 7580 260-0. 160 sidor. Ca-pris 194 kr.

Ingen kristen kan klara sig utan ett inre eremitage, där han eller hon kan möta Gud. Det skriver författaren till en bok som heter Eremitaget, som nu har getts ut av förlaget Artos i svensk översättning av broder Per i Östanbäcks kloster. Ingen vet vad författaren heter, för han var en munk som inte ville tala om sitt namn. Boken beskriver en mycket speciell andlig väg som i sista hand ändå angår alla troende människor.

Eremitlivet handlar inte om att leva ensam, tvärtom beskrivs det i den här boken som ett slags tvåsamhet, där den andre är Guds Ord:

-Fadern har endast sagt ett Ord, nämligen sin Son, och det i en evig tystnad, skrev Johannes av Korset, och tillade: Han säger det fortfarande. Även själen måste höra det i tystnad.

Den anonyme författaren till boken Eremitaget kommenterar att ”Detta sublima lyssnande utgör hela eremitlivet.”

Men eremitlivet är inte bara ett fridfullt bläddrande i bibeln:

-Inträd inte i eremitaget i tron att det är en plats av euforisk lycka, skriver den anonyme författaren. Det är en smältugn. Eftersom du är kallad till förtroligt umgänge med Herren, måste du befrias från det ogenomskinliga slagg som vidlåder din själ med en envishet som du inte anar (...) Den relativa passiviteten under Guds ständigt verksamma hand strider mot människonaturen, vars själsförmögenheter skälver av otålighet. Låt Gud handla.

Det handlar alltså om att låta Gud handla. Idealet är att bli som jungfru Maria, som i den genuina kristna traditionen inte alls är en passiv förebild för förtryckta kvinnor, utan tvärtom en modell för hur både kvinnor och män bör öppna sig för Guds handlande:

-[Maria] utsatte sin jungfruliga själ för det varma ljuset av Guds kärlek för att genomträngas av dess strålar.(...) Oim du ändå kunde vara som hon: ”ren öppenhet för Gud”.

Därför är det naturligt att kyrkans dagliga bön varje kväll ber med jungfru Marias lovsång i Luk 2, ”Magnificat”: ”Jungfru Maria jublar i sitt Magnificat därför att Herren har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna, och gjort stora ting med henne,” skriver den anonyme munken.

Och i sista hand, förklarar han, väljer eremiten isolering för att leva i gemenskap och solidaritet med och ansvar för alla människor.

-Att vara ensam med Gud kan endast förstås som avhållsamhet från direktkontakt med människor för att låta alla sina tillgångar stå till Guds förfogande. Men det vore avskyvärt okristligt (...) att avsöndra sig från Kristi mystiska kropp och dess nuvarande medlemmar eller från dem med rätt att bli det. (...) I absolut anonymitet bör [eremiten] bedja och lida för sina bröder och i deras namn fullgöra lovsångens och tillbedjans tjänst.

Personer och platser får i boken ge namn åt kapitel som skildrar olika sidor av eremitlivets väg: Öknen, uttågets öken, Johannes döparens öken, Jesu öken, Maria Magdalenas öken, Paulus öken, Nattens öken, Berget Simai, berget Tabor, Olivberget, Saliprisningarnas berg, Berget Golgata, Berget Karmel, Det kosmiska templet, det bibliska templet, Kristi tempel, det marianska templet, kyrkans tempel, det inre templet, och till sist: Cellen.

Boken ”Eremitaget” handlar förstås om en väg som få människor går. Men de erfarenheter den delar med sig av är så renodlade att de blir intressanta för alla troende människor. "Det vore ett misstag att tro att vanliga kristna kan nöja sig med en ytlig bön som inte förmår fylla deras liv", skrev påven år 2001. Boken Eremitaget tillfogar att ”Ingen kristen kan klara sig utan ett inre eremitage, där han kan möta Gud.” Utan att på ett ansträngt sätt vilja tvinga på alla samma andliga väg, kan man nog ändå finna överraskande många mötespunkter mellan kloster- och eremitlivets tvång och inrutade existens och vanligt vardagsliv med dess tvång och uppoffringar. Ett inre eremitage och ett seriöst böneliv är sådant som alla har tillgång till. Det handlar om att prioritera.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/05-03-03

you are viewing our old webpages : Go to our new website ...»