Tommy
Hellsten, Ju mindre du gör desto mer får
du gjort. Om livets paradoxer, Cordia
2004. ISBN 91-7085-298-7. 175 sidor, ca pris 85 kr.
Ju
mindre du gör desto mer får du gjort, hävdar
författaren och terapeuten Tommy Hellsten i en storsäljande
bok med samma titel från 2001, som förlaget Cordia
nu har gett ut i pocket. Vi är alla övertygade
om att vi har bråttom. Men Tommy Hellsten hävdar
att brådska bara uppstår där vi vill att
den skall finnas. Vi har tid för det vi tycker är
viktigt, påpekar han, och påminner om att om
det brinner i håret har vi alltid tid att släcka
branden.
Det
här är en bok som genom att diskutera en rad paradoxer
vill hjälpa läsaren att förstå vad
som är rätt inställning till livet. Denna
inställning har många namn. förtröstan,
stillhet, lyssnande, att låta sig bäras, vila.
Människan finner sin verkliga identiet och sitt sanna
liv när hon inser att Någon älskar henne,
skriver författaren i förordet. Men detta kärlekens
mirakel hittar man först när man går med
på att möta sin egen svaghet och maktlöshet.
Det är en inställning som är lika fruktsam
i ett rent mänskligt och psykologiskt perspektiv som
i ett religiöst sammanhang. Tommy Hellstens erfarenheter
leder honom till ett kristet perspektiv, men han leder läsaren
dit längs en väg av allmänmänskliga
erfarenheter.
Tommy
Hellsten väljer att diskutera en rad paradoxer: styrka
i svagheten, tryggheten finns i att leva farligt, du får
det du är beredd att avstå ifrån, ju mindre
du gör, desto mer får du gjort. Livets djupa
visdomar och sanningar är ofta paradoxala. I paradoxen
finns en sanning som är större än den som
förnuftet kan omfatta, påpekar han. Förnuftet
är inte ett verktyg som hjälper oss att lösa
livets stora frågor, utan ett redskap för överlevnad,
skriver han. Det hjälper oss att klara livhanken, och
i den rollen är det pefekt. Men inför de verkligt
stora frågorna skall förnuftet tiga och finkänsligt
ställa sig i bakgrunden.
Man
måste lyssna till sin rädsla. Mod är att
göra det man tänkt sig trots att man är rädd,
skriver Hellsten. En modig människa inser sin begränsning
och tvingas förtrösta på Gud. Här föds
bönen. Den modige ber för att han är rädd,
han erkänner sitt beroende och sin begränsning.
Hjälten måste ropa till något som är
större än han själv, eftersom han vet att
han tagit på sig en omöjlig uppgift.
Tommy
Hellsten påpekar att någon trygghet kan man
inte finna om man inte vågar utsätta sig för
den otrygghet som består i att överge säkra
posititioner. Vår tid har ett grundläggande trygghetsproblem,
menar han, och skriver:
-Bristen på tro och andlighet i vårt samhälle
beror inte på att tron skulle vara i konflikt med
vetandet eller att man inte kan tro utan att samtidigt förvandlas
till en blåögd fåne. Orsaken ligger mycket
djupare än så. Svårigehten med att tro
kommer sig av människans upplevelser av otrygghet.
En människa har svårt att lita på att hon
blir buren när hon slutar upp med att försöka
bära sig själv. Därför fortsätteer
hon att kämpa själv, och får aldrig reda
på om livet skulle ha burit henne ifall hon gett det
en chans. Egentligen handlar väl det här i grund
och botten om att människan inte tror att hon är
älskad. Frågan om Gud är i grunden en fråga
om kärlek. Om man inte tror att man är buren av
en kärleksfull Gud vågar man inte heller leva.
Då tar människan livet i sina egna händer
och börjar härska över det i stället
för att bara leva det. Det är först när
man överger den trygghet man själv byggt upp som
man kan få reda på om man blir buren.
Utifrån sin erfarenhet av kreativt arbete och terapi
skisserar Tommy Hellsten alltså vägen till en
grundläggande inställning som är central
för hela den judisk-kristna traditionen. Det handlar
om att ta emot och låta Gud älska oss, det som
jungfru Maria lär de kristna och lovsjunger i Magnificat:
”stora ting låter den Mäktige ske med mig”
(Luk 1:49), men samma inställning av mottagande präglar
redan hela den judiska traditionen så som vi möter
den i Psaltarens spiritualitet: ”Jag längtar
efter Herren mer än väktarna efter morgonen, än
väktarna efter morgonen” (Ps 130:6).
Vatikanradions
skandinaviska avdelning/OB/05-01-04
you are viewing our old webpages : Go to our new website ...»