Anders Piltz, Tidsbilder. Sextionio anteckningar. Artos 2005. 282 sidor, ca pris ISBN 91 7580 280-5

-Sverige i början av vintern. I snålblåsten vid busshållplatserna huttrar barn som ingen ber för.

I boken Tidsbilder samlar Anders Piltz 69 träffsäkra skisser av Sverige, svenskarna och deras förhållande till världen och Gud. Det som gör Anders Piltz så uppskattad som skribent är hans förmåga att vrida och vända på svenska språket för att med enkla ord säga oväntade och träffande saker om i stort sett vad som helst. Och vad som helst är just vad den här boken handlar om.

Här möter man funderingar om sex och kroppens betydelse, om humor, semester och samvetet, om att man inte orkar ta bråket och därför menar sig vara tolerant. Bilden av livet och den svenska verkligheten prövas mot funderingar om möjliga vägar framåt för den kristna budskapet i Sverige. Piltz citerar några ord av förre Stockholmsbiskopen Krister Stendahl: ”Man skall tala till sina egna så att de andra vill tjuvlyssna.” Och ett tips: ”Se till att varje dag be för alla, håll bönens låga levande, så kommer den att sprida sig.”

Och så gör Anders Piltz ett lustmord på det svenskaste av allt: frågan ”hur känns det.” Han berättar att tio år efter mordet på Italiens premiärminister Aldo Moro intervjuade italiensk tv folk på gatan, som sade: ”Det är min övertygelse att republikens aktuella läge kräver tre åtgärder...” En jobbare i en tågkupé sade: ”Låt oss företa en analys.” Ungefär samtidigt kommenterade svensken mordet på Olof Palme: ”Det känns hemskt.” Det är inte bara en kulturfråga, det pekar på att vi svenskar ofta saknar övertygelser och ideal och därför får nöja oss med vad vi känner i magen, menar Anders Piltz.

-När människor inte längre lever autentiska liv, drivna av övertygelser, i kamp för ideal som de är villiga att offra sin egen bekvämlighet för, då blir de hänvisade till att uppleva, skriver han.

-I en tid när genomtänkta övertygelser tycks vara sällsynta får allt som känns helt rätt mig att osäkra revolvern, kommenterar Anders Piltz.

Han konstaterar dystert att människor verkar sakna ett språk men i gengäld har många ord. Det gäller inte Piltz själv. Hans texter är ett möte mellan språk, övertygelser och erfarenheter, som stöts och slipas mot varandra tills oväntade självklarheter blänker fram ur skenbart vanliga ord.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/05-11-17

you are viewing our old webpages : Go to our new website ...»