John
Michael Talbot med Steve Rabey, I Franciskus fotspår.
Om enkelhet, vardag och tro. Översättning: Janne Carlsson.
Cordia 2003. ISBN 91-7085-271-5
Franciskus
av Assisi är kanske västerlandets mest välkända helgon.
Denne unge man i 1200-talets Mellanitalien som tog avstånd
från sin famijs rikedom för att gifta sig med Fru fattigdom
och grunda en av världens viktigaste klosterordnar, franciskanerna,
är en andlig gestalt som kommer tillbaka och drabbar varje
ny generation ungefär som Jesus själv. Nya infallsvinklar
och perspektiv gör att varje generation, varje författare
är mån om att påpeka att just de äntligen ger den äkta och
sanna bilden av Franciskus, eller av Jesus. Det finns många
böcker om Franciskus också på svenska.
Förlaget
Cordia har nu gett ut en svensk översättning av en bok från
1997 av John Michael Talbot, amerikansk musiker, lärare
och författare som växte upp som rockmusiker i slutet av
sextiotalet men idag efter en svår skilsmässa lever i en
klosterkommunitetet i Arkansas som grundar sig på Franciskus
principer. Boken heter I Franciskus fotspår. Om enkelhet,
vardag och tro, och är översatt av Janne Carlsson. Boken
ger kanske inte någon alldeles ny infallsvinkel på Franciskus
men har sitt värde i att den är ett personligt vittnesbörd
om en andlig vandring mitt i vår tid.
1968
var Talbot en femtonårig rockstjärna som förkunnade pacifism.
Men de idéer han själv förkunnade tillfredsställde honom
inte. Ett andligt sökande leder till ett möte med Jesus
på ett hotellrum under en turné 1971. En evangelikal kristen
ger honom en bok om Franciskus som rör honom till tårar.
Han inser att Franciskus hade lyckats att leva ett helgjutet
kristet liv. Efter en uppslitande skilsmässa 1978 drar han
sig tillbaka till en eremitkoja i Indianas skogar. 1983
var han med och grundade en ny franciskansk kommunitet i
Ozark Mountains.
Syftet
med boken är framför allt att hjälpa läsaren att dra praktiska
lärdomar som man kan tillämpa i vardagslivet. De gäller
allt från kläder till mat, sex och tystnad. Under rubriken
"enkelhet" påpekar Talbot att vår tids medvetenhet om kostens
betydelse inte är något nytt för den religiösa traditionen.
Balanserade och måttliga matvanor har i tusentals år ingått
i den judisk-kristna traditionen. I Talbots kommunitet försöker
man vara självförsörjande för att äta hälsosam mat till
rimliga kostnader utan farorna med ett industriellt jordbruk.
Dessutom, påpekar han, "förenklar vi vårt ätande genom att
då och då låta bli att äta! Munkar och mystiker har förstås
under seklernas gång kallat det fasta. Jesus gjorde det
regelbundet."
Talbot
är fortfarande musiker och spelar in många CD-skivor. Liksom
vi andra upplever han att han är upptagen och att hans liv
är för hektiskt. Men, tilägger han: "Jag vet inte vad jag
skulle göra om jag inte kunde tillbringa tre fyra timmar
om dagen i bön till Gud." Sug litet på den karamellen, smaka
på den tanken: att tillbringa tre fyra timmar om dagen i
bön. Hur kan man hinna med det? Talbots egen förklaring
är enkel: "Om jag bara strävar efter att vara verksam märker
jagsnart att jag inte får särskilt mycket uträttat."
Talbot
talar också frispråkigt om sex och celibat. Själv växte
han upp med en fri sexuell livsstil bland rockmusiker på
sextio- och sjuttiotalet. Men Franciskus har lärt honom
att "använda sex på ett rätt sätt, ett heligt sätt, på ett
sätt som visar respekt för Gud och medmänniskor." Han tillfogar:
"Sätt sunda gränser för dig själv och lev innanför dessa
gränser.... Blunda inte för gamla beprövade sanningar. principer
som Franciskus kom fram till för hundratals år sedan kan
vara mer hälsosamma än idéer som just kläckts av veckotidningsjournalister
och annonsfolk."
Men
han bekänner villigt att den stora svårigheten när det gäller
att leva både i kommunitet och i en vanlig familj inte handlar
om sex. Det handlar om att andra går dig på nerverna. Han
skriver: "Alla som kommer till vår kommunitet har förkastat
konsumismen och tagit till sig evangeliets värden fattigdom
och enkelhet. De har vänt sexuell lösaktighet ryggen och
lever i sexuell renhet eller celibat. De har bytt ut sin
individualism mot ödmjukhet och lydnad. Och så långt är
allt enkelt. De stora utmaningarna kommer när någon annan
tar din tvättid."
Avskildheten
och livet i en andlig kommunitet är inget isolerat paradis,
betonar författaren. Det handlar om att göra sig tillgänglig
för Gud och andra. "Det gemensamma livet är inte någon klubb
för inbördes beundran för kristna mystiker. Det är inte
någon religiös äventyrspark där man kan ta ledigt från världens
lidande och problem. I stället är det en andlig kuvös som
hjälper oss växa till och gör oss fria att tjäna andra."
Talbots
bok vittnar med en enkel och positiv ton om en personlig
vandring till Franciskus och till den franciskanska andliga
traditionen. Boken är egentligen en rad funderingar över
samhälle och livsfrågor som blandas med korta berättelser
om Franciskus. Den är starkt päglad av idéer och samhällsföreteelser
som är typiska för USA mer än för Sverige: både vad gäller
nordamerikansk kristendom och konsumtionsssamhället. Men
bokens värde ligger just i att den är så konkret knuten
till en modern verklighet, även m den inte är identisk med
vår. Författaren delar med sig av sina erfarenheter av att
välja en kompromisslös andlig väg mitt i det moderna samhället.
Vem är inte nyfiken på vad han har kommit fram till?
Vatikanradions
skandinaviska avdelning/OB/04-01-27
you are viewing our old webpages : Go to our new website ...»