JANUARI 2002

Påvens fredsbudskap 2002: "rätt till självförsvar mot terrorism"

Påven Johannes Paulus II säger att det finns en "rätt till självförsvar mot terrorism." Påvens årliga budskap inför den katolska kyrkans världsdag för freden 1 januari presenterades i Vatikanen 11 december, på dagen tre månader efter terroristattackerna i USA. Den här gången handlar det långa budskapet om terrorism.

(Läs hela budskapet på svenska här)

Påven skriver att det "finns en rätt till självförsvar mot terrorism. Denna rätt måste alltid utövas med respekt för de gränser som sätts av moral och lag för valet av syften och medel." "Man måste ta reda på vem som verkligen är skyldig. Skulden till ett brott är alltid personlig och kan inte utsträckas till den en nation, etniska grupp eller religion som terroristerna tillhör."

"Man får inte döda i Guds namn. Därför kan ingen religiös ledare acceptera terrorism och än mindre uppmuntra den," fortsätter påven. "Det är en skymf mot religionen att säga att man är terrorist i Guds namn." Johannes Paulus II tycker att judiska, kristna och muslimska ledare nu "skall ta initiativet och offentligt fördöma terrorism och förneka terroristerna varje slags religiöst eller moraliskt godkännande."

Det internationella samarbetet mot terrosim måste också omfatta politiska och ekonomiska åtgärder mot förtryck, skriver påven. "Det är lättare att rekrytera terrorister i situationer där rättigheter trampas på och orättvisor tolereras under lång tid." Men han betonar att terroristernas anspråk på att handla för de fattigas skull är en lögn.

Samma dag firades minnet av offren för terroristattackerna 11 september med en mässa i Vatikanens lilla församlingskyrka Sant'Anna strax innanför infarten till Vatikanen till höger om Peteskyrkan. Mässan firades av den amerikanske kardinalen Edmund Szoka och inleddes 14.46, vid samma tid som terroristattackerna mot World Trade Center började. Längst fram i den överfulla kyrkan satt USA:s Vatikanambassadör Jim Nicholson.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-12-17

 

Påven: "Ingen fred utan rättvisa, ingen rättvisa utan förlåtelse"

"Ingen fred utan rättvisa, ingen rättvisa utan förlåtelse". Under det nya årets första allmänna audiens 2 januari påminde påven Johannes Paulus II om sitt budskap inför den katolska kyrkans världsdag för freden 1 januari.

"Alla måste hjälpa till om mänskligheten skall kunna gå med raska steg mot freden," sade påven till de 6000 människor som samlats i Vatikanens stora audienshall. "Därför ville jag inför fredsdagen 1 januari betona att fred, rättvisa och förlåtelse hänger samman. Därför måste alla längta allt mer efter försoning och vilja förlåta."

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-01-03

 

Tusentals människor på inofficiell katolsk biskops begravning i Kina

Tusentals människor trotsade de kinesiska myndigheterna genom att vara med på begravningen 2 januari av den inofficielle katolske biskopen av Peking Mattias Pei Shangde i dennes hemstad Zhangjiapu i den kinesiska provinsen Hebei nära huvudstaden.

Ceremonin varade hela förmiddagen. Polisen tillät bara den invånarna i den lilla staden att vara med på begravningen och sade till nyhetsbyrån AFP att bara 200 personer kom. Vatikanens missionsnyhetsbyrå Fides citerar källor som talar om 5000 människor, varav hälften fick nöja sig med att stå utanför kyrkan. Många andra släpptes inte fram till Zhangjiapu.

Kinas katoliker är uppdelade i den påvetrogna inofficiella katolska kyrkan och en officiell regeringskontrollerad katolsk kyrka utan kontakt med Vatikanen. Biskop Pei blev allt mer älskad också bland medlemmarna i den regeringskontrollerade katolska kyrkan. Hans begravningsmässa firades av två präster från den inofficiella och fyra från den officiella kyrkan. En präst från den regeringskontrollerade kyrkan höll predikan och hyllade biskop Peis engagemang för att försona katolikerna i den underjordiska och den officiella kyrkan.

Biskop Mattias Pei Shangde avled på julafton 83 år gammal på ett sjukhus i provinsen Hebei, där det finns många katoliker. Han lades in på sjukhuset för några månader sedan på grund av njurproblem. Sedan 2001 var han i husarrest. Polisen övervakade honom också på sjukhuset. Biskop Mattias Pei Shangde föddes 1918 i en katolsk familj med sex barn i Zhangjiapu i Hebei-provinsen. Redan 13 år gammal började han studera på prästseminariet för den kinesiska kongregationen Herrens lärjungar. Han prästvigdes 1948 och undervisade på ett katolskt gymnasium i Peking tills kommunistregimen 1950 tvang honom att arbeta på en medicinfabrik. Under kulturrevolutionen dömdes han till tio års straffarbete. Först 1980 släpptes han fri och kunde återvända till Peking. Där vigdes han till biskop i hemlighet 1989.

Kina är världens mest folkrika land men också ett av de få länder som Johannes Paulus II ännu inte har kunnat besöka på grund av oenighet med Kinas regering om vem som skall utnämna de katolska biskoparna i Kina. Därtill kommer missnöjet med att Vatikanen har diplomatiska förbindelser med Taiwan, som är den sista resten av det förrevolutionära Kina. För ett år sedan reagerade Kina mycket hårt när påven helgonförklarade ett stort antal kineser, varav många var missionärer som dödades under boxarupproret 1898-1900.

I en uppmärksammad gest för att förbättra relationerna med Kina bad påven 24 oktober Kinas folk om förlåtelse för att många missionärer på 1800-talet lät sig beskyddas av kolonialmakterna på ett sätt som gjorde evangelisationen beronde av dessa europeiska länders maktpolitik i Kina. När biskop Pei fick höra om påvens budskap sade han till Fides: "När jag hörde nyheten ville jag falla på knä framför påven. Jag vill tacka honom för den djupa faderskärlek han har gett oss med sitt budskap 24 oktober. Påven har förenat oss [både officiella och inofficiella katoliker]."

Biskop Pei blev alltmer omtyckt också av katolikerna i den officiella, regeringskontrollerade kyrkan. Den officielle biskopen i Peking Fu Tieshan förlorade tvärtom många katolikers gunst när han deltog i biskopsvigningar utan påvens godkännande 6 januari 2000 och genom sin hårda reaktion när påven kanoniserade en stor grupp kinesiska martyrer 1 oktober 2000.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-01-03

13 kristna i fängelse i Saudiarabien efter bönemöte

I Saudiarabien fick 13 kristna tillbringa julen i fängelse trots att regeringen hade lovat att släppa dem fria före jul. De 13 är anklagade för att sprida den kristna tron och greps av den saudiarabiska religionspolisen mellan juli och september 2001 i Jeddah. Sedan fördes de till Sharafiahfängelset. De kommer från Indien, Eritrea, Etiopien, Nigeria och Filippinerna. Sju av dem är gifta och bar barn. De är alla invandrare som arbetar för saudiarabiska företag. Deras brott var att de möttes i hemmen för att be tillsammans.

I december 2001 utropade Saudiarabien en allmän amnesti. Organisationen Middle East Concern uppger att regeringen då lovade att släppa de kristna före jul och utvisa dem ur landet. Men på julafton flyttades nio kristna till fängelset i Trahyl, vars fångar väntar på att utvisas. Man fruktar nu att de kan få sitta där i flera månader.

Christian Solidarity Worldwide (CSW), som försvarar kristna i hela världen, uppger att förhållandena i fängelset i Jeddah är omänskliga och att anhöriga inte tillåts besöka fångarna. Bara några företrädare för utländska konsulat har fått träffa fångarna.

Det var den 10 december som Saudiarabiens kung Fahd utropade en amnesti för över 12.000 fångar, omkring hälften av landets alla fångar. De som släpptes fria var skyldiga till mindre brott men inte mord, droghandel eller äktenskapsbrott. De kristna, som anklagas för "religiösa brott", släpptes inte. I Saudiarabien tillämpas en radikal form av islam som inte tillåter offentligt utövande av andra religioner. Myndigheterna säger att de kristna får mötas privat för att be, men polisen griper ofta dem som gör det.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-12-05

 

Argentinas biskopar: "Folket måste vara med och bygga ett nytt Argentina"

"Vi är bestörta men vi har inte förlorat hoppet, för vi vet att Gud är trogen och inte överger sina barn." Det skriver Argentinas biskopar i ett nyårsbudskap undertecknat av de argentinska biskoparnas ordförande Estanislao Karlic, ärkebiskop av Paranà.

"Argentinas folk bevittnar med bestörtning de händelser som har visat hur djup den moraliska kris är som visar sig i ekonomi, politik och i hela kulturen... Att flera presidenter avgått visar hur allvarligt läget är och vi riskerar anarki," skriver biskoparna.

I det här läget vädjar Argentinas biskopar till folkets och särskilt politikernas ansvarskänsla: "Nu måste alla avstå från personliga intressen eller partiintressen," skriver de, och fortsätter: "Landet behöver styrande som är beredda att göra uppoffringar och att söka det som är bra för alla. Hela folket måste känna att det är med och bygger det nya Argentina och tar avstånd från det frestande hatet och våldet... Det är allt mer bråttom att arbeta för fattiga, sjuka, pensionärer och arbetslösa."

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-12-05

Påven välsignar euron

Också Vatikanen införde den nya europeiska valutan euro på nyårsdagen med en särskild välsignelse från påven Johannes Paulus II, som sade: "Jag önskar fred och välgång åt länderna i EU som idag uppnår det historiska målet genom den gemensamma valutan. Jag hoppas att den gemensamma valutan främjar medborgarnas fulla utveckling i alla länder. Må rättvisa och solidaritet frodas i hela Europa för hela mänsklighetens bästa."

Tolv länder i EE har infört den nya valutan euro. Vatikanen är inte med i EU men har sedan Vatikanstatens uppkomst 1929 ett avtal med Italien om att ha samma valuta som Italien. Vatikanens valuta regleras av artikel tre i valutakonventionen mellan Vatikanen och Italien, som undertecknades för EU 29 december 2000 och publicerades i novembernumret av Vatikanens officiella organ Acta apostolicae sedis. Det betyder att euron gäller i Vatikanen, liksom för övrigt i lilleputstaten San Marino, trots att ingendera är medlem i EU.

Vatikanen får slå sina egna mynt, och snart kommer det att finnas euromynt med påvens bild på ena sidan. Vatikanens mynt har utformats av den italienske skulptören Guido Veroi. Däremot har Vatikanen aldrig haft och kommer inte ha ha några egna sedlar.

Vatikanens euromynt kommer tillsammans att uppgå till 671.000 euro, betydligt färre än de nästan två miljoner euromynt som skall tillverkas för San Marino. Vid särskilda tillfällen, som när en påve dör eller man håller ett koncilium eller ett jubelår, får Vatikanen slå 201.000 euro till. Vatikanmuseerna har passat på att höja sina biljettpriser rejält i samband med övergången till euro: från 18.000 lire, motsvarande 9,30 euro, till 10 euro, som man kan jämföra med 7,50 euro för att komma in på Louvren i Paris.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-12-05

Påven på trettondagen: "Stjärnan i Betlehem talar till den sekulariserade människan"

Stjärnan i Betlehem talar också till dagens sekulariserade människa. Det sade påven Johannes Paulus II på trettondagen, då den kristna traditionen firar minnet av hur de vise männen fann Jesusbarnet efter att ha följt en stjärna. Under en mässa i Peterskyrkan vigde påven tio nya biskopar för tjänst i olika delar av världen, från Peterskyrkan till Kongo och Papua Nya, sade den 81-årige påven att människans längtan efter en ledstjärna förverkligades först i det judiska folket och sedan i kyrkan.

"Stjärnan som vi betraktar i julkrubban talar också till hjärnan och hjärtat hos det tredje årtusendets människa," sade påven. "Den talar till den sekulariserade människan och väcker i henne längtan efter att ge sig ut på jakt efter sanningen och det absoluta. ... Alla, både folk och enskilda, behöver en stjärna som visar vägen på jorden. Herren tillmötesgick denna världens längtan efter räddning genom att välja ett folk som kunde vara en ledstjärna för alla jordens familjer. Med sin sons människoblivande utvidgade Gud sedan sitt val till alla andra folk utan att göra skillnad på ras eller kultur. Så föddes kyrkan," sade påven.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-01-07

Sagan om ringen är en katolsk bok", skrev Tolkien till sin jesuitvän

"Sagan om ringen är i grund och botten en religiös och katolsk bok." Det skrev författaren till Sagan om ringen J. R. R. Tolkien 1953 i ett brev till sin vän jesuiten Robert Murray.

Med anledning av filmversionen av boken citerar Vatikanens dagstidning Osservatore romano 5 januari brevet, där Tolkien skriver till sin vän pater Murray: "Sagan om ringen är i grund och botten en religiös och katolsk bok. Det var jag inte medveten om från början, men jag blev det när jag läste korrektur. Det förklarar varför jag inte har fogat in någon anspelning på religion som kulter eller riter i min fantasivärld, eller rättare sagt har jag avlägsnat alla sådana anspelningar. Den religiösa beståndsdelen ligger i själva berättelsen och i dess symbolik."

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-01-07

Kardinal Kasper: "Ingen religionsblandning i Assisi - kristna kan inte be tillsammans med andra religioner"

Fredsmötet i Assisi 24 januari med företrädare för världens religioner handlar inte om synkretism (religionsblandning). Det skriver kardinal Walter Kasper, ordförande för Vatikanens råd för kristen enhet, i en artikel i Vatikanens dagstidning Osservatore Romano 5 januari. Påven Johannes Paulus II har inbjudit företrädare för alla världens religioner, och särskilt kristna och muslimer, för att be för freden i den helige Franciskus stad Assisi i Mellanitalien, liksom han gjorde redan 1986.

Kasper varnar för att blanda ihop ekumenik, som handlar om att återförena de splittrade kristna kyrkorna, och interreligiös dialog, som aldrig kanhandla om att smälta samman olika religioner. "Ekumenisk dialog och interreligiös dialog hänger ihop men är inte samma sak. De är två helt olika saker och får inte blandas ihop," skriver Kasper. "Ekumenisk dialog bygger inte bara på den tolerans och respekt man måste visa varje mänsklig övertygelse, särskilt religiösa sådana. Den bygger inte på liberal människokärlek eller borgerlig artighet. Tvärtom har den ekumeniska dialogen sina rötter i den gemensamma tron på Jesus Kristus och i det ömsesidiga erkännadet av dopet, genom vilket alla döpta är medlemmar av kristi enda kropp".

"Kristna och anhängare av andra religioner kan be, men de kan inte be tillsammans," skriver den tyske kardinalen. "Varje form av synkretism är utesluten. Däremot har de gemensamt känslan och respekten för Gud eller det gudomliga och längtan efter Gud eller det gudomliga, respekten för livet, längtan efter fred med Gud eller det gudomliga, fred mellan människor och i världsalltet. De har många moraliska värden gemensamt. De kan och bör samarbeta för att värna och främja social rättvisa, moraliska värden, fred och frihet. Det gäller särskilt de monoteistiska religionerna, som ser Abraham som sin far i tron."

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-01-07

Påven sålde svenske kungens kristallvas för Afghanistans folk

10 januari sålde påven en kristallvas han fått av kung Carl XVI Gustav till förmån för Afghanistans folk. Det var Vatikanens missionskongregation som höll en originell auktion i sitt huvudkontor nära Spanska trappan för att auktionera ut en del av alla de presenter som påven och hans närmaste medarbetare fått. Behållningen, 237.000 kronor, gick till afghanska flyktingar och offer för krig och terrorism. Bland de utställda föremålen fanns en kristallvas med Carl XVI Gustavs monogram.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-01-12

Israels regering stoppar omstritt moskébygge i Nasaret

Tusentals muslimer samlades fredag 11 januari i Jesu hemstad Nasaret i Israel för att delta i fredagsbönen på den plats bredvid den kristna Bebådelsekyrkan där Israels regering 9 januari hejdade ett omstritt moskébygge. Nasarets islamiska rörelse, som leds av Nasarets ene vice borgmästare Salman Abu Ahmad, och dess andre vice borgmästare Ahmed Zuabi har utan bygglov börjat bygga en moské till minne av den muslimske krigsherren Shihab e-Din, ättling till Sala´h ad-din, vars erövring av Jerusalem 1187 utlöste det tredje korståget. Bygget påbörjades för en månad sedan men hejdades av Israels regering 9 januari. Under fredagsbönen på den omstridda platsen, där de kristna vill göra en park för pilgrimer, hölls protesttal mot regeringens beslut.

Ministerrådets kommitté för utrikes- och säkerhetsfrågor, som leds av premiärministern Ariel Sharon, beslöt 9 januari att tillämpa en israelisk domstols beslut att moskébygget skall stoppas. Israelisk polis bevakar nu platsen. Moskébygget hade planerats av en minoritetsgrupp av muslimska integralister och tilläts av både Netanayhus och Baraks regeringar. Sharons regering har nu beslutat att se över frågan och inrätta en särskild ministerkommission under ledning av vice premiärministern Nathan Sharansky som skall komma med ett utlåtande inom två veckor.

"Regeringen måste annullera projektet och återupprätta den ursprungliga stadsplanen, enligt vilken platsen skall användas som ett torg för att underlätta pilgrimernas besök i Bebådelsekyrkan", sade 10 januari franciskanpater David Jaeger, talesman för franciskanerna i det heliga landet, som har hand om Bebådelsekyrkan i Nasaret, som är byggd över en grotta där enligt traditionen ärkeängeln Gabriel kom med budet till Maria att hon skulle föda Guds Son. Pater Jaeger tror att Sharons regering ingrep för att de under de senaste dagarna har fått protester både från kristna och judiska företrädare i Israel och i resten av världen som påpekade att moskébygget i Nasaret kunde bli ett hinder i dialogen mellan kristendom och judendom.

"Efter Barakregeringens beslut har Sharons regering inte brytt sig om frågan och inte svarat på protester och krav från de lokala kyrkoledarna." Men nu, förklarar Jaeger, "har politikerna förstått att det inte bara handlar om ett lokalt bråk i Nasaret. Det som sätts på spel är tio års ansträngningar för att bygga nya relationer mellan Vatikanen och Israel. Det är viktigt att regeringen förstår att de står inför ett historiskt beslut." pater Jaeger menar att regeringens definitiva beslut "beror på hur intensiva påtryckningarna blir."

Moskébygget påbörjades utan bygglov och i strid med ett domstolsbeslut som hade beordrat att moskebygget skulle hejdas tills striden om platsen kunde redas ut av Israels högsta domstol.

Alla kristna kyrkor i det heliga landet uppfattade moskébygget som en ren provokation. På byggarbetsplatsen satt en skylt med en vers ur Koranen som lyder: "Gud är inte född och har inte fött", vilket de kristna uppfattade som ett förnekande av att Gud blivit människa i Jesus.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-01-12

Opus Deis grundare och vardagsheligheten

Den katolska lekmannarörelsen Opus Deis grundares viktigaste budskap var "storheten i vardagen som väg till att bli helig". Det sade påven Johannes Paulus II, när han 12 januari tog emot 5000 deltagare i en kongress om Opus Deis grundare Josemaría Escrivá de Balaguer, som den nuvarande påven saligförklarade 1992. Escrivà visade att "den snabbaste vägen [till helighet] finns i vardagens normala liv. Herren vill träda in i en kärleksgemenskap med alla sina barn i vardagens sysslor."

"Vardagens aktiviteter är en dyrbar väg till förening med Kristus", påpekade påven. "Herren själv valde att leva i det fördolda i trettio år, men ingen kan tvivla på att den tid han levde i Nasaret var en del av hans uppdrag som frälsare."

För ett år sedan skrev Johannes Paulus II i ett brev inför det nya årtusendet (Novo millennio ineunte) att alla kristna kan förverkliga det kristna livsidealet. "Man måste inte leva ett annorlunda liv som bara är möjligt för några få helighetens genier. Det är dags att påminna alla om att den kristna livsstilen sätter ribban högt." (NMI 31). Herren ger varje döpt människa den nåd som behövs för att nå upp till Guds kärleks högsta topp. Vardagens små händelser bär i sig på en oväntad storhet."

Josemaria Escriva' de Balaguer föddes 9 januari 1902 och gick bort 1975. Påven saligförklarade honom 1992 och gav nyligen klartecken för den definitiva kanoniseringen, som troligen firas under året. Under den gångna veckan samlades 1200 människor från 57 länder till en kongress i Rom med anledning av 100-årsminnet av Opus Deis grundares födelse. Opus Deis nuvarande ledare Javier Echevarria inledde kongressen med att säga att "Ofta ser man vardagen som något värdelöst. Religionen och Gudsförhållandet ses som att träda ut ur vardagen. Gud lämnas utanför vardagen, som till slut identifieras med det profana. Stora skikt i den dominerande kulturen ser vardagen som motsatsen till det som ger upphov till stora män och kvinnor och ser vardagen som ett hinder för människans frihet och självförverkligande."

I samband med kongressen i Rom berättade Italiens kommunikationsminister Maurizio Gasparri att ett av Italiens första frimärken i euro kommer att ägnas åt Opus Deis grundare. Senaste gången Italien gjorde ett frimärke med ett helgon var 1998 med den populäre syditalienske mystikern padre Pio.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-01-12

Påven åker tåg till Assisi 24 januari

Påven Johannes Paulus II kommer att åka tåg till den helige Franciskus stad Assisi i Mellanitalien den 24 januari för att leda bönedagen för fred tillsammans med anhängare av en stor del av världens religioner.

11.00 träffas de på torget framför Franciskuskyrkan för att vittna om freden. 12.30 beger sig företrädarna för de olika religionerna till de platser där de skall be för freden, var och enligt sin tradition. De kristna ber tillsammans med påven i den nedre kyrkan i Franciskusbasilikan medan de ickekristna ber i olika lokaler i klostret invid kyrkan. 15.30 samlas alla på torget framför kyrkan för att på tio språk läsa en text där de lovar att engagera sig för freden.

Påven utropade bönedagen för fred 18 november som ett svar på terroristattackerna 11 september. Till bönedagen kommer företrädare för tolv ortodoxa patriarkat och kyrkor, sex österländska patriarkat och kyrkor, femton olika kyrkor och kyrkoförbund i västvärlden som har sitt ursprung i reformationen, företrädare för judendom, buddhism, 29 företrädare för islam, företrädare för hinduism och för mindre välkända religioner som Tenri-kyö, Shintoism, jainism, sikhism, hinduism, zoroastrism och traditionella afrikanska religioner. Dessutom deltar katolska biskopar från länder som drabbats av våld och terrorism, som Algeriet, Angola, Burundi, Colombia, Filippinerna, Indonesien, Nigeria, Pakistan, Rwanda, Spanien, Sri Lanka och Sudan.

Företrädarna för de ickekristna religionerna träffas redan dagen innan i Vatikanen och åker sedan till Assisi tillsammans med påven, och dagen efter bönedagen i Assisi bjuder han alla deltagarna på lunch i Vatikanen.

Italiens järnvägar ställer ett sex vagnar långt tåg till påvens och de andra deltagarnas förfogande. Resan från Vatikanen till Assisi tar två timmar. Vatikanen har en egen järnvägsstation som är ansluten till det italienska järnvägsnätet. Den förste påve som lämnade Vatikanen i tåg var Johannes XXIII när han åkte till Loreto och Assisi 1962. Johannes Paulus II har tagit tågit många gånger som påve. 1979 åkte han en rundtur på Roms järnvägsnät i samband med världsdagen för tåg. 1986 fick han åka tåg från Neapel till Vatikanen eftersom Roms flygplats stsängdes på grund av snö. Under sina utlandsresor har han åkt tåg i Argentina, Portugal, Schweiz, Canada och Belgien.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-01-19

Brasiliens traditionalister återförenade med påven

Fredag 18 januari avslutades schismen mellan Brasiliens traditionalistiska katoliker och påven. I domkyrkan Sao Salvador i Campos lästes ett brev av Johannes Paulus II som uttryckte sin glädje över att traditionalisterna ville återförenas med Rom, varefter de närvarande läste trosbekännelsen och sjöng tacksägelsehymnen Te deum.

Den grupp som nu återgår till den katolska kyrkans fulla gemenskap består av biskopen Licinio Rangel, 26 präster och 28.000 vanliga troende. Förre biskopen av Campos Antonio de Castro Mayer avgick 1981 och grundade sin egen traditionalistiska grupp. När han dog 1991 efterträddes han av Licinio Rangel, som biskopsvigdes utan påvens tillstånd av biskopar som i sin tur hade vigts av ärkebiskop Marcel Lefebvre. Lefebvres efterträdare Bernard Fellay, ledare för Pius X:s brödraskap, var motståndare till återföreningen och reste till Brasilien för att motarbeta den.

Påven företräddes av kardinal Dario Castrillon Hoyos, prefekt för Vatikanens kongregation för biskopar och ordförande för kommissionen "Ecclesia Dei", som skall underlätta full gemenskap med kyrkan för präster och enskilda som varit knutna till den rörelse som grundades av Lefebvre. Med under ceremonin var också påvens diplomatiska sändebud eller nuntius i Brasilien ärkebiskop Alfio Rapisarda samt den forne ärkebiskopen av Rio kardinal Eugenio Sales och biskopen av Campos Roberto Guimaraes.

Återföreningen påbörjades under jubelåret 2000 när gruppen besökte Rom och togs emot av kardinal Castrillon Hoyos. 15 augusti sände de ett brev till påven där de bad att få återförenas med den katolska kyrkan och fick ett positivt svar av Johannes Paulus II, daterat 25 december. Det var detta brev som lästes upp under högtidliga former 18 januari.

De brasilianska traditionalisterna lovar att erkänna påvens auktoritet, det andra vatikankonciliet (1962-1965) och den moderna katolska mässriten. De får tillstånd att fortsätta fira mässan och tidegärden enligt den utformning den fick av påven Johannes XXIII, som öppnade det andra vatikankonciliet. Prästerna kommer nu att utgöra en så kallad apostolisk administration uppkallad efter den helige Jean Marie Vianney, som är direkt underställd påven.

Biskop Rangel sade till pressen att han vill åka till Rom för att tacka påven personligen. Han berömde också stiftsbiskopen Roberto Guimaraes och dennes hjälp för att avsluta schismen. "Detta är den första gruppen som ber att återförenas. Dialogen med de andra grupperna fortsätter, men hur lång tid det tar vilar i Guds händer," säger fader Fernando Guimarães på Vatikanens kongregation för präster till Fides.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-01-19

Finsk delegation hos påven

Lördag 19 januari fick påven besök från Finland. En ekumenisk delegation var i Rom med anledning av Finlands skyddshelgon Sankt Henriks dag, som infaller den andra dagen i den årliga böneveckan för kristen enhet. "Kristna måste be oupphörligt om enhet, som inte kommer som ett resultat av mänskliga ansträngningar utan som en nåd som ges vid en tidpunkt och på ett sätt som vi inte känner till", sade påven till den finska gruppen. "Men samtidigt som vi ber måste vi också förkunna Jesu Kristi evangelium med ett hjärta och en röst för att världen skall tro."

"Det vi predikar är Kristi kors," fortsatte påven. "Vi tror på korsets kraft. Från den korsfäste Herrens sida rinner en livgivande ström som kommer att hela splittringens sår. Också Finland behöver Kristus."

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-01-19

Påven inför bönedag i Assisi: Alla troende är kallade att verka för fred

Varje troende människa vet att han eller hon är kallad att verka för freden," sade påven på söndagen.

"Efter det tragiska attentatet 11 september kännner de troende att de måste be för freden allt mer intensivt", sade Johannes Paulus II inför den bönedag för fred i Assisi i Mellanitalien torsdag 24 januari, dit han har inbjudit företrädare för alla religioner. "Så får vi återuppleva den 27 oktober 1986 när för första gången den helige Franciskus stad såg företrädare för världens religioner mötas för at be Himlen om fred," sade påven. "Sedan dess livas den interreligiösa dialogen av en ny anda som ofta kallas 'Assisi-andan'.... Bönedagen för fred har inget med religionsblandning eller synkretism att göra. Alla religiösa grupper skall be på olika platser enligt sina traditioner i full respekt för de andra. Det som förenar dem alla är övertygelsen att freden är en gåva från Gud. Varje troende människa vet att han eller hon är kallad att verka för freden."

"Därför," fortsatte påven, "räcker det inte att människor från olika religioner samarbetar. De måste engagera sig allt mer för att värna och främja erkännadet av de mänskliga rättigheterna, som är förutsättningen för en äkta och varaktig fred."

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-01-21

 

Påven och 200 religionsledare ber för freden i Assisi

Imamer, patriarker, munkar och rabbiner från hela världen samlades 24 januari kring Johannes Paulus II i den helige Franciskus stad Assisi för att förkunna för världen att man aldrig får rättfärdiga våld med religion.

Omkring 200 religiösa ledare i mångfärgade turbaner, kåpor och dräkter samlades på förmiddagen i den nedre basilikan i den tvåvåningskyrka som byggdes på 1200-talet på Franciskus grav. Förutom oräkneliga kristna kyrkor och samfund möttes företrädare för elva andra religioner, bland annat judar, muslimer, shintoister och anhängare av traditionell afrikansk religion. Elva personer hade valts ut bland de 44 delegationerna för att vittna om hur deras religiösa tradition ser på freden.

En muslimsk företrädare, Mohammed Sayed Tantawi, shejk av Kairos muslimska universitet Al-Azhar, sade att alla monoteistiska religioner förkunnar att människan skall främja lag och rättvisa. Han passade på att tacka Vatikanen för dess stöd för det palestinska folket. Men eftersom han talade arabiska var det inte många som förstod vad han sa.

Desto folkligare framstod rabbinem Israel Singer som talade omedelbart efter muslimen. Han började med att på engelska säga till påven: "Bara du kunde samla oss här". Rabbinen påpekade att "ingen religion befaller oss att döda utan urskillning. De som har påstått det har förvrängt de religioner i vilkas namn de talade. Påven Johannes Paulus II har själv rättat till många missförhållanden som i historien har använts för att rättfärdiga våld mot kristna."

Efter att ha lyssnat till vittnesbörden tog påven själv ordet. "Vi vill dra vårt strå till stacken för att jaga bort de mörka moln som utgörs av terrorism, hat och väpnade konflikter som under de senaste månderna har samlats hotfullt vid mänsklighetens horisont. Därför vill vi lyssna till varandra. Vi tror att redan detta i sig är ett tecken på fred... Man kan inte skingra skuggor med vapen. Man skingrar mörkret genom att sända in ljusstrålar."

Påven avslutade sitt tal med att improvisera några ord för att jämföra det blåsiga vädret med Guds Ande. "Flera människor har talat här idag. Men också vinden har talat, en stark vind. Skriften säger: Anden blåser vart den vill. Må den heliga anden tala i våra hjärtan idag. Anden framställs symboliskt av den vind som har åtföljt de människoord som vi har lyssnat till."

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-01-24

Påvens bjuder på vegetarisk lunch för tolv religioner

Fredag 25 januari bjöd påven på en vegetarisk och alkoholfri lunch i påvepalatset för medlemmarna i de delegationer från andra kyrkor och ickekristna religioner som deltog i bönedagen för fred i den helige Franciskus stad Assisi dagen innan. Före lunchen sade Johannes Paulus II att han tackade sina gäster för att de ville arbeta för freden och för deras mod att förklara inför världen att våld och religion aldrig kan leva tillsammans.

Det var inte lätt att hitta på en lunchmeny som kunde passa anhängare av tolv olika religioner, var och en med sina föreskrifter om vad man får och inte får äta och dricka. Alkohol och kött var uteslutna. Gästerna fick dricka mineralvatten och olika slags fruktjuicer. Lunchen inleddes med en förrätt av gratinerade grönsaker och fortsatte med pasta med citronsås och saffransris. Huvudrätten bestod av kronärtskockor och sparris med potatis. Till sist serverades en fruktkaka och kaffe.

Påven satt vid ett rektangulärt bord i mitten tillsammans med den grekisk-ortodoxe patriarken av Konstantinopel Bartolomeos I, patriarken av Damaskus Ignatios IV och Vatikanens statssekreterare kardinal Angelo Sodano. Vid runda bord i resten av den stora salen satt de andra religiösa ledarna som företrädde kristendom, islam, judendom, buddhism, shintosim, sikh, traditionella afrikanska religioner, zoroastrism, konfucianism, jainism och tenrikyo.

"Från Umbriens kullar har vi kommit till Roms kullar. Med stor glädje välkomnar jag er mitt eget hem," sade påven till de 200 lunchgästerna som satt utplacerade vid runda bord i den stora salen. "Dörren till detta hus är öppen för alla människor," fortsatte påven, "och ni kommer till detta bord som vänner, inte som främlingar. Igår samlades vi skuggan av den helige Franciskus. Här samlas vi i skuggan av fiskaren, Petrus. Assisi och Rom, Franciskus och Petrus: två helt olika platser och människor. Ändå bar de bägge på det fredsbudskap som sjöngs av änglarna i Betlehem: Ära i höjden åt Gud och fred på åt hans folk".

"Trots alla skillnader mellan oss sitter vi tillsammans vid detta bord, förenade av vårt engagemang för freden," sade den 81-årige påven till lunchgästerna som hörde till olika religioner och folk, många med olika och mångfärgade huvudbonader. "Detta engagemang, som föds ur en äkta religiös känsla, är säkert vad Gud förväntar sig av oss. Det är vad världen söker efter i religiösa män och kvinnor. Detta engagemang är det hopp vi måste erbjuda just nu."

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-01-26

Påvens fredsduvor vill inte flyga

Söndag 27 januari överraskades påven av att en vit fredsduva flög tillbaka in i hans arbetsrum i stället för att flyga ut över Petersplatsen. I samband med middagsbönen "angelus" fick Johannes Paulus II sällskap vid sitt fönster mot Petersplatsen av två ungdomar från lekmannarörelssen "katolsk aktion". De skulle släppa ut två vita duvor som en symbol för freden. Den ena flög iväg, men den andra flög in i arbetsrummet. Italienska reportrar menade att den antagligen föredrog att stanna inomhus i stället för att ge sig ut i vinterkylan. Kort därefter lyckades påvens medarbetare övertala också den andra duvan att flyga ut medan tiotusentals människor på Petersplatsen applåderade. Den 81-årige påven sade att duvorna var en symbolisk gest för "de många barn som fortfarande är offer för krig och svåra orättvisor."

Påven tackade också de religionsledare som kom till bönedagen för fred i Assisi 24 januari. Johannes Paulus II hade bjudit in dem till den helige Franciskus stad efter terroristattackerna 11 september. "I Assisi har vi tillsammans visat att religionerna måste respektera varandra och hjälpa folk och kulturer att leva tillsammans i fred."

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-01-28

Skriftväxling UD-Vatikanen är ett "naturligt steg"

I en skriftväxling mellan den Heliga stolen, Vatikanen, och den svenska regeringen via Utrikesdepartementet, som nyligen tillkännagivits, stärker den Katolska kyrkan sin rättsliga ställning i Sverige. Fader Jorge de Salas, juridiskt ombud i Stockholms katolska stift, säger att det var ett naturligt steg.

I den diplomatiska noten betraktas det nyregistrerade trossamfundet Romersk-katolska kyrkan i Sverige som en del av den världsvida Katolska kyrkan. Det kan man läsa i en sammanfattning på den svenska katolska hemsidan www.catholic.se. Frågan behandlas mer utförligt i Katolskt magasins första nummer för år 2002. Men det är inte varje dag som Vatikanen och UD har så viktiga och formella kontakter. Vatikanradion ringde upp fader Jorge de Salas, som är juridiskt ombud i Stockholms katolska stift. Han berättar att det som har skett var ett naturligt steg nu när den katolska kyrkan och många andra trossamfund får en ny registrerad status som följd av skilsmässan mellan Svenska kyrkan och staten. Han säger att det var naturligt att biskopen bad den heliga stolen att kontakta utrikesdepartementet som en bekräftelse på registreringen av den katolska kyrkan i Sverige. Hos UD var reaktionerna positiva, säger han. (Hör hela intervjun här)

-Utrikesdepartementet har studerat det här väldigt noggrant, och efteråt kulturdepartementet, som bär ansvaret med utrikesdepartementet för allt det här. De ställde sig väldigt positivt. De förstår problemet väldigt bra. Man måste tänka på att kammarkollegiet som registrerar de olika trossamfunden sade till katolska kyrkan att vi inte kunde använda namnet katolska kyrkan, det är för allmänt. Bara namnet är ett problem, och därför var det också väldigt angeläget särskilt från Roms sida att bekräfta att vi är den romersk-katolska kyrkan.

-Har detta förändrats nu i samband med skriftväxlingen?

-Nej, den här växlingen är bara en bekräftelse av det som man har gjort.

-Hur är det med namnet katolska kyrkan i Sverige nu?

-Jag tror att alla accepterar att vi är katolska kyrkan, men formellt sett heter vi det registrerade trossamfundet romersk-katolska kyrkan i Sverige, och det här skall vi inte ändra.

-Är det några särskilda problem i framtiden som man tror att man nu har undvikit?

-Jag tror det. Jag tror att de punkter som var aktuella var om trosfamfundet var en civil person som egentligen inte var densamma som kyrkan. Det var det som några hade hävdat. Och det är där som biskopen säger nej. Biskopen har registrerat katolska kyrkan i Sverige, och alla katoliker är alltså medlemmar i det här registrerade trossamfundet.

-Så man behöver inte skriva på något papper för att bli medlem i det registrerade trossamfundet katolska kyrkan i Sverige?

-Nej, precis. Det är som vi förstod det från början, att man registerar trossamfundet så som trossamfundet är med alla dess medlemmar .

-Är det något som skiljer katolska kyrkan från andra samfund i Sverige nu?

-Jag tror inte det. Det finns en punkt som är väldigt viktig i sammanhanget, och det är att katolska kyrkan allmänt sett har en speciell status, att Vatikanen är en juridisk person eller en offentlig juridisk person som är subjekt i den internationella rätten. Och därför kan Vatikanen agera så som de har gjort, att man kan upprätta diplomatiska förbindelser med olika länder. Ingen annan trossamfund har så vitt jag vet denna status.

-Förändrar detta på något sätt katolska kyrkans frihet i Sveirge?

-Nej, det tror jag inte. Registreringen är ett historiskt steg som regeringen har tagit. efter noggrant studium. Först var det skilsmässan mellan Staten och Svenska kyrkan , och det var naturligt att de andra trossamfunden då skulle få en ny juridisk status. Jag anser att med den nya lagen har regeringen bildat en ny juridisk person, trossamfunden, som inte är stiftelser och inte heller vanliga ideella föreningar utan en ny juridisk person, en kyrklig juridisk person, som är det "registrerade trossamfundet". Det är viktigt att regeringen samtidigt med registreringen gett varje samfund full frihet för att utifrån självförståelsen av vad samfundet är leva och fungera som sådant. Jag tycker det är jätteviktigt, för regeringen blandar sig inte i de inre angelägenheterna i katolska kyrkan eller något annat trossamfund. Det är klart att det finns vissa minimum, om trossamfundet gör konstiga saker kan självklart myndigheterna ingripa och kanske förvägra registeringen. Samtidigt måste man säga också att registrering är inget "måste", utan det är en möjlighet för de samfund som så önskar.

Utväxlandet av de diplomatiska noterna utgör ett folkrättsligt bindande avtal mellan de två folkrättssubjekten den Heliga stolen och Sverige. Avtalet har därför betydelse i förhållande till svenska lagar och förordningar. – Det är viktigt att den svenska regeringen så tydligt markerar att den Katolska kyrkan i Sverige – som är identisk med det registrerade trossamfundet Romersk-katolska kyrkan – utgör en organisk del av den universella katolska kyrkan, vilken lyder under påven i Rom och under den kanoniska lagen, säger ambassadör Bo J Theutenberg, tidigare folkrättssakkunnig på UD. Jorge de Salas menar att denna litet tekniska skriftväxling bara är ett naturligt steg i och med att den katolska kyrkan i Sverige kliver i sin nya juridiska kostym:

-Ja, jag tror det. Det blev aktuellt för att det fanns röster som sade att det hade funnits vissa juridiska brister i registreringen. Men samtidigt är det något helt naturligt att Vatikanen och den katolska kyrkan i Sverige är samma sak, det är samma kyrka. Därför är det väldigt naturligt, och vi betraktar det också som ett normalt steg som har hänt just i dessa diplomatiska förbindelser som vi har sedan 1982.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-01-28