APRIL 2002

Påvens påsk nästan som vanligt - tack vare några knep

Påvens onda högerknä tvang honom att spara krafterna under skärtorsdagen och långfredagen, men i gengäld kunde han fira våde påskvakan och påskdagens mässa själv utan några vikarierande kardinaler vid altaret. Trots en del mindre ändringar lyckades den snart 82-årige Johannes Paulus II genomföra påskfirandet ungefär som tidigare år trots sina svåra rörelsehinder efter en höftledsoperation 1994 och de senaste månadernas problem med artros i högerknät.

Både palmsöndagen, skärtorsdagen och långfredagen fick påven nöja sig med att symboliskt leda mässor och liturgier från sin biskopsstol medan han fick delegera det praktiska arbetet vid altaret och under skärtorsdagens fottvagning till olika kardinaler. Under långfredagskvällens korsvägsandakt fick han nöja sig med att hålla upp korset under den sista av de fjorton stationerna vid Colosseum av meditation över Jesu lidade.

I gengäld ledde han hela den tre timmar långa påskvakan i Peterskyrkan på påskaftonens kväll. På påskdagens morgon firade han mässan på Petersplatsen inför tiotusentals människor från hela världen och läste upp sitt påskbudskap "till staden Rom och till hela världen", Urbi et orbi med en vädjan till alla världens politiker att inte två sina händer inför den onda cirkeln av hat och hämnd i Mellanöstern.

När Johannes Paulus II valdes 1978 talades det mycket om hur ung och stark han var och om hans skidturer i bergen. Men under de senaste tio åren har hans hälsa försämrats tydligt. Symptomen på vad Vatikanen säger är en Parkinsonliknande sjukdom blir allt tydligare, och hans vänsterhand darrar numera betänkligt. Hans rörlighet inskränktes kraftigt efter att han bröt lårbenshalsen 1994. Höftledsoperationen återgav honom inte mycket rörlighet. Sedan dess har han gått med käpp. Under de senaste två åren har han använt en rullande plattform för att förflytta sig upp genom Peterskyrkans mittskepp.

Det genomförda påskfirandet har visat för hela världen att påven är gammal och sjuk och att det finns mycket som han inte kan göra längre. Bland Vatikanjournalisterna surrade många olika rykten om påvens hälsa och vad påven och Vatikanen tänkte göra åt den - skall påvens knä opereras? Tänker påven avgå? Men påskfirandet har också visat att Johannes Paulus II är en påve som trots sina handikapp har för avsikt att fortsätta leda kyrkan med hjälp av knep som rullbara plattformar, lägre altaren och sina kardinaler. Påvens påskfirande gick alltså bättre än vad många hade väntat sig efter att ha sett honom för första gången avstå från att själv stå vid altaret under stilla veckans mässor.

Sämre gick det för den schweizergardist som stod till höger om påvealtaret på Petersplatsen på påskdagens förmiddag. Han svimmade och fick väckas med hjälp av en hink vatten.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-04-01

 

Påvens påskbudskap: "Krig mot freden" i Mellanöstern

I sitt påskbudskap till världen sade påven på påskdagen att man tycks ha förklarat krig mot freden i Mellanöstern. Han vädjade om ett slut på vad han kallade en ond cirkel av våld och hämnd.

Påvens högtidliga vädjan direktsändes på tv i många länder och kom dagen efter att FN bett Israel dra tillbaka sina trupper från Ramallah och andra städer på Västbanken. Johannes Paulus II läste sitt påskbudskap till staden Rom och till hela världen, Urbi et orbi, på latin, med stark röst och betonade sin vädjan om fred genom att ofta höja rösten.

"Många religioner förkunnar att freden är en gåva från Gud," sade påven. "Detta fick vi uppleva under religionsmötet i Assisi (24 janauri). Alla troende människor i hela världen borde förena sina krafter för att bygga en mer rättvis och broderlig mänsklighet. De borde arbeta oupphörligt för att religiösa övertygelser aldrig skall leda till splittring och hat, utan broderskap, endräkt och kärlek. Jag ber kristna gemenskaper i alla världsdelar att vittna om att Jesus verkligen har uppstått och att verka för att hans fred skall hejda den dramatiska onda cirkeln av förtryck och mord som fläckar det Heliga landet med blod...."

"Det ser ut som om man har förklarat krig mot freden! Men kriget löser ingenting utan för bara med sig mer lidande och död. Vedergällning och rappresalier är meningslösa. Detta är en stor tragedi och ingen får vara tyst eller overksam, ingen politisk eller religiös ledare! Här behövs både uttalanden och konkreta gester av solidaritet som hjälper alla att återfinna respekten för varandra och uppriktiga förhandlingar. I det landet har Kristus dött och återuppstått. Han har efterlämnat sin tomma grav som ett vältaligt vittne. Han har förstört fiendskapen i sig själv, han har rivit skiljemuren mellan människor, han har försonat alla genom korset (jfr Ef 2:14-16). Nu måste vi, hans lärjungar, avlägsna varje orsak till hat och hämnd."

50.000 människor hade samlats i vårsolen bland 15.000 holländska tulipaner på Petersplatsen till påskdagens mässa tillsammans med påven Johannes Paulus II. Tillsammans med kardinalerna Pio Laghi och José Saraiva Martin firade påven en mässa på latin, engelska, arabiska, portugisiska, italienska och kinesiska. För att den redan långa mässan inte skulle bli för lång läste påven inte upp sin predikan utan nöjde sig med det långa påskbudskapet efter mässan.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-04-01

 

Påven "ber och arbetar" för Betlehem, medan stridsvagnar rullar in

På annandagen uppmanade påven Johannes till bön för befolkningen i Betlehem där Jesus föddes. Natten till måndagen gick israeliska stridsvagnar in i Betlehem.

"Just nu utsätts de för hårda prövningar," sade påven i samband med påsktidens middagsbön "Regina coeli" som han ledde från sitt fönster mot Petersplatsen. "Påven och hela kyrkan står dem nära och ber och arbetar för att detta lidande skall ta slut," sade han. Johannes Paulus II sade att alla kristna är kallade att sprida påskens glada budskap "bland vår tids män och kvinnor... Jag skulle vilja att påskbudskapet stärker tron hos alla döpta människor! Jag skulle vilja att den fred, som är en gåva från den uppståndne Kristus, når varje människohjärta och ger hopp åt alla dem som är förtryckta och som lider!"

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-04-01

Dag Sandahl: Jesus är "världens största sanning och jag vill dras in i den"

"Jag tror inte för att jag vill fly från verkligheten utan därför att jag vill ha hela verkligheten." Det säger Dag Sandahl, svenskkyrklig präst i Kalmar och docent i kyrkovetenskap i Lund till Vatikanradion apropå sitt arbete med en bok om vad man kan veta om den historiske Jesus.

"Jag är kristen för att jag inte nöjer mig med mindre. Detta är världens största sanning, och jag vill dras in i den," säger han.

Lyssna till hela intervjun här.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-04-04

 

Påven utropar bönedag för fred i Mellanöstern 7 april

Påven har utropat söndag 7 april till en bönedag för fred i Mellanöstern.

"Det dramatiska läget i det Heliga landet gör att jag återigen vädjar till hela kyrkan att alla troende människor skall intensifiera sina böner för dessa folk som nu slits sönder av oerhörda former av våld," skriver han i ett öppet brev till sin statssekreterare kardinal Angelo Sodano.

Under den gångna veckan har Israel sänt in stridsvagnar och soldater i en rad palestinska städer efter en rad självmordsattacker mot israeler.

"På bägge sidor fortsätter man nu längs den väg som består av vedergällning och hämnd. Men de troende kan ta sin tillflykt till Gud, den ende som kan förändra hjärtat också hos de mest förhärdade människor. Söndag 7 april firar den katolska kyrkan Guds barmhärtighets mysterium för att tacka honom som tagit på sig vår mänskliga misär. Det är ett bra tillfälle att tillsammans be Gud om förlåtelse och barmhärtighet och be Guds hjärta att ingripa mot de ansvariga som har makt att göra vad som behövs för att parterna skall kunna nå fram till rättvisa och värdiga överenskommelser."

Påvens upprop kom samtidigt med rapporter om strider kring Födelsekyrkan i Betlehem, där över 200 beväpnade palestinier förskansat sig i kyrkan. Tidigare samma vecka sände Johannes Paulus II ett privat brev till USA:s president George Bush angående krisen i Mellanöstern.

24 januari ledde påven en bönedag för kristna, muslimer, judar och hinduer i den italienska staden Assisi mot krig och terrorism.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-04-04

80 beväpnade palestinier hos birgittasystrarna i Betlehem

2 april gick 80 beväpnade palestinier in i Birgittasystrarnas hus i Betlehem. "Det var en mycket vacker upplevelse", säger birgittasystrarnas ledare moder Tekla Famiglietti.

Redan onsdag 3 april befriades systrarna. Vatikanens diplomatiska sändebud nuntien sände en bil för att köra systrarna till Jerusalem, men de valde att stanna kvar i Betlehem och är nu gäster hos italienska salesianpräster i närheten. Systrarna kommer från Sverige, Italien, England, Amerika och Indien. Birgittasystrarnas generalabbedissa i Rom moder Tekla Famiglietti vädjade till alla dessa länders ambassadörer att hjälpa systrarna men berättar att hon också fick stor hjälp av nuntien och av Israels ambassad och av den palestinska myndighetens kontor i Rom.

Faran är alltså över för birgittasystrarna i Betlehem, men Moder Tekla berättar att det hela till sist blev en mycket speciell upplevelse som tillät systrarna att förverkliga sig som birgittasystrar.

-Systrarna fick genomleva en mycket vacker upplevelse. De fick dela detta folks lidande, även om de naturligtvis var litet rädda. De hade ju 80 beväpnade män hos sig. Men de kunde fortsätta leva sitt klosterliv med hjälp av den präst som brukar hjälpa dem. De gjorde ungefär vad Birgitta och Elisabeth Hesselblad skulle ha gjort: de hjälpte till, och lagade mat åt alla dessa människor. Så det blev till något positivt också för dem. Och sedan kunde de ge sig av utan några svårigheter.

Systrarna var glada över att ha varit med om denna upplevelse och vill absolut stanna kvar i Betlehem, berättar moder Tekla.

-De behandlade dessa människor som sina gäster, och de var mycket vänliga mot dem och mot mig. Jag fick tala med systrarna på telefon eftersom jag sade att jag var deras generalmoder. När de sedan gav sig av talade jag med systrarna och hörde att de var lugna och glada över att ha varit med om detta. Men de var ledsna för oss eftersom de trodde att vi var oroliga. Alla våra kloster förenades av denna upplevelse, för jag sände ett meddelande till dem alla. Vi har gjort eukaristisk tillbedjan både dag och natt, och på så sätt har vi varit dem nära. Jag sade till dem: -Om ni vill kommer jag och hämtar er. Men de sade: -Nej, moder, vi vill stanna här för att dela dessa folks öden. Vi är så glada att vi kan vara nära korset för att sedan återuppstå.

Birgittasystrarnas kloster i Betlehem är alldeles nytt och är inte i första hand ett gästhem, som birgittasystrarnas hus brukar vara, förklarar moder Tekla.

-Systrarna har varit i Betlehem i två månader. De höll på att studera arabiska och besökte församlingar och kloster. I nödsituationer stärks gemenskapen och kärleken, och det blir inte den egoism och distans som annars lätt uppstår. Jag har fått många telefonsamtal just från Betlehem från präster och nunnor som ville veta, för i Betlehem visste de inte vad som hände de andra. Vi fick stor hjälp av Vatikanens diplomatiska sändebud nuntien och från många andra som förenats med oss, birgittaklostret i Vadstena, i Spanien, det fanns inte ett birgittakloster som inte bad med oss.

-Birgitta åkte till det heliga landet för 630 år sedan. Det var inga goda tider då heller, men hon vågade åka dit. Därför åkte vi dit också, för att vara nära de kristna och de ickekristna i en svår stund. När allt går bra kan alla åka dit, men när det uppstår svårigheter kan man vittna mer om tron och om enheten mellan alla oss kristna och ickekristna. Vi har inte ägnat oss åt gästfrihet. Vi har åkt dit för att hjälpa till, genom en annan typ av gästfrihet, genom att hjälpa familjer och ge dem mat som Birgitta gjorde, genom att trösta och besöka människor, trösta prästerna och hjälpa dem att inte tappa modet, för det är inte så lätt för dem heller. Vi hjälper dem i liturgin, genom att gå till Födelsekyrkan, genom att be tillsammans. Det är ett apostolat som utvecklas och som inte är exakt som det brukar se ut i birgittaorden. Man improviserar utifrån vad som behövs på platsen.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-04-01

 

Birgittasystrarna i Betlehem:
"Vi har lovat oss själva att stanna här"

Det var inte bara Födelsekyrkan i Betlehem som i början av april fylldes av beväpnade palestinier. 80 av dem gick in till birgittasystrarna som har ett hus nära Födelsekyrkan. Rapporter om att en katolsk präst hade dödats hos birgittasystrarna kablades ut över världen men dementerades snart. Dagen därpå befriades de sju systrarna och bor nu hos italienska salesianpräster. Sedan dess har det varit tyst om birgittasystrarna, som genom sin svenska anknytning ändå är viktiga vittnen till vad som pågår i Jesu födelsestad.

Lördag 6 april ringde Vatikanradion därför upp moder Teresa Perciaccante, som är från Italien men har bott i Sverige i många år, och bad henne berätta vad som egentligen hände dem under denna dramatiska vecka.

(Hör hennes berättelse här)

-Redan från skärtorsdagen (28 mars) var spänningen hög, och alla visste att den israeliska armén snart skulle komma till Betlehem, berättar moder Teresa. Don Jacques Amateis, en italiensk salesianpräst som har levt i det Heliga Landet sedan 60-talet och känner både språket, kulturen och situationen mycket bra, hade lovat vår generalabbedissa moder Tekla Famiglietti när vi kom till Betlehem i januari att hjälpa systrarna att intregrera sig i den här kulturen.

-Måndag kväll (1 april) kom Don Jacques till oss och erbjöd sig att stanna hos systrarna om de skulle behöva hjälp. Under hela natten höll han sig vaken och följde genom tv och radio utvecklingen av situationen medan kommuniteten, alltså de sju systrarna, vakade i kapellet hela natten i två grupper.

-Tisdag (2 april) klockan 8 strax efter den heliga mässan krävde en grupp palestinier med vapen att få komma in och överta klostret som de sade var en strategisk plats. Både vi systrar och salesianprästen var tvungna att acceptera situationen. Under hela förmiddagen levde vi dramatiska timmar. Det var mycket skottlossning från både palestinier inifrån och israeliska soldater utranför klostret. Klockan 12 bad Don Jacques palestinierna i klostret att få ringa upp den apostoliska delegaten påvens representant i Jerusalem ärkebiskop Pietro Sambi. De accepterade med hopp att världen skulle få veta om situationen i Betlehem. Sedan denna stund var Don Jacques i kontakt med ärkebiskop Sambi hela tiden. Sambi försökte få ett löfte från den israeliska armén att inte skjuta mot klostret och palestinierna, samtidigt som Don Jacques krävde att palestinierna inne i klostret inte skulle skjuta mot israelerna utanför.

-Hela dagen saknades elekriticitet och vatten till klockan 8 dagen därpå. Klockan 11 på onsdagen erbjöd systrarna sig att laga en enkel lunch med ris och grönsaker för alla de 80 soldater och civila som var inne i klostret, och som blev mycket glada. Strax därefter det blev en palestinsk soldat som tanklöst gick ut på verandan skjuten och dog efter fem minuter. Reaktionerna från alla de andra blev väldigt stark. Situationen blev förvirrad och nervös. Don Jacques försökte lugna ned dem med att säga att de skulle försöka hålla disciplinen litet till, för att de diplomatiska aktionerna skulle kunna fortsätta.

-Efter några minuter märkte Don Jacques att nervositeten växte alltmer och att diskussionen blev förvirrad. Han frågade vad det var fråga om, och de svarade att situationen var under kontroll, men att de ville gå ut en stund för att inspektera litet. När Don Jacques förstod att alla hade försvunnit informerade han genast ärkebiskop Sambi, den apostoliske delegaten. Denne kontaktade den israeliska armén och bad om skydd för att systrarna och salesianen skulle kunna lämna klostret.

-Inom några minuter, som för oss blev en enormt långa, fick den lilla gruppen komma ut och gå till salesianernas skola, som ligger bara 200 m ifrån klostret. Här blev systrarna och salesianprästen mottagna av salesianska systrar och präster med stor glädje och kärlek. Nu är systrarna här i det här klostret, och här stannar vi tills vidare, vi vet inte hur länge.

-Vi visste inte vad som skulle hända men bara att någonting kunde hända oss, så vi var förberedda på det. Men att prästen var med som kunde språket och kunde tala med dem hela tiden var en stor hjälp för oss.

-Vi hade tagit med oss sakramentet från kapellet och hade det med oss hela tiden när vi gick in i de säkraste grottorna under vårt hus , som var nära kapellet. Där stannade vi och bad hela tiden. Vi sjöng "Ave maris stella", som man kan säga är en birgittinsk hymn eftersom Birgitta älskade den. Vi visste också att moder Tekla hade sagt till oss att alla våra kloster bad för oss. Naturligtvis var vi också litet rädda, men vi hade alltid hopp om att Gud skulle skydda oss och att vi skulle komma ut. Moder Tekla har erbjudit oss att åka till Rom, men vi vill gärna stanna här.

Birgittasystrarna kom till Betlehem 3 januari. De är sju stycken: tre från Indien, en från England, en från Mexiko, en från Italien och så Moder Teresa, som leder gemenskapen: hon kommer ursprungligen från Italien men är svensk medborgare sedan 1986. Det är meningen att birgittasystrarna i Betlehem skall ta emot gäster som alla andra birgittasystrar, även om det varit svårt under de tre månader de varit där, berättar Moder Teresa.

-Det är tänkt att vi skall ta emot gäster. Vi har nio rum här för gäster, och vårt hus kan ta emot reträtter och studiedagar eller små grupper. Vi har ett konferensrum för ungefär 60 personer. Vi hade också en reträtt för några dagar sedan med bröderna från universitetet här i Betlehem.

Sedan ankomsten till Betlehem har systrarna mest ägnat sig åt att lära sig platsens kultur och språk, berättar moder Teresa.

-Vi har arbetat med att förbereda huset för gäster och att studera arabiska. Vi kan inte arabiska ännu naturligtvis, så småningom kanske, vi får se. Annars ber vi mycket och fortsätter att be för freden i världen och för alla. Sedan har vi tagit emot våra grannar och deras barn. Igår (5 april) fick vi gå tillbaka till vårt hus under två timmar. Då blev vi så väl mottagna av alla våra grannar och särskilt av barnen. De flesta är muslimer, vi har få kristna som bor i närheten. Huset ligger inte så långt från Födelsekyrkan och ligger som sagt i ett väldigt fattigt område. Vi vill väldigt gärna lära oss språket för att kunna ha kontakt både med barn och folket runt omkring oss. De är så fattiga och de kan inga andra språk än arabiska.

Kontakterna med muslimerna går bra, säger moder Teresa.

-Mycket bra. De är så snälla mot oss. Igår fick vi gå tillbaka till vårt hus för att hämta en del olika saker - när vi gick därifrån var det bråttom och vi hade inte möjlighet att ta så mycket med oss. När vi kom dit kom kom de alla ut och var så bekymrade för oss. Det var mycket fint, och då lovade vi oss själva att vi skall stanna.

-Nu försöker leva tillsammans med salesianerna och delta i deras liv samtidigt som vi fortsätter med vårt böneliv. Vi tänker också börja studera litet mer arabiska med hjälp av en äldre präst som vill fortsätta våra studier. Och så vill vi hjälpa systrarna, för det är ett mycket stort hus, det är en stor skola. Det finns inga barn här, men det är många som lever här nu. Vi hjälper systrarna med allting i huset och fortsätter vårt liv med bön och adoration och allt som birgittasystrar försöker leva med.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-04-08

Påven: "Oacceptabla nivåer av våld" i Heliga Landet

Den onda cirkeln av våld och väpnad fientlighet har nått oerhörda och oacceptabla nivåer i det Heliga Landet, där vår herre föddes, dog och återuppstod, och som betraktas som heligt av de tre stora monoteistiska religionerna." Det sade påven Johannes Paulus II på måndagen 8 april till den amerikanska katolska stiftelsen "Papal foundation" som samlar in pengar för att stötta Vatikanen.

Natten till måndagen besköt den israeliska armén franciskanernas kloster bredvid Födelsekyrkan i Betlehem, där 240 beväpnade palestinier har förskansat sig sedan 3 april. Israeliska militära källor sade att palestinierna i klostret hade beskjutit de israeliska soldaterna. En eldsvåda bröt ut i en del av klostret, och en 23-årig palestinier som försökte släcka elden sköts ihjäl av israeliska prickskyttar. På måndagseftermiddagen var det ännu oklart vad som hade hänt. På måndagen bad Vatikanen Israel att respektera de heliga platserna och krävde förklaringar av vad som pågår i Betlehem. Det sade Vatikanens talesman Joaquin Navarro-Valls.

I söndags 7 april påpekade den snart 82-årigte påven att bara Gud "kan ge den kraft som behövs för att befria sig från hat och hämndlystnad och för att slå in på vägen mot överenskommelser och fred. Vi får inte glömma att både israeler och palestinier tror på en enda Gud. Jesus har visat oss att denne Gud är en barmhärtig fader, och till honom ber de kristna idag tillsammans med Franciskus från Assisi: ‘Herre, gör mig till ett redskap för din fred.'Just nu tänker jag särskilt på franciskanerna, grek-ortodoxerna och armenisk-ortodoxerna som genomlever svåra timmar i Födelsekyrkan [i Betlehem]. Jag lovar att be ständigt för dem alla."

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-04-08

 

Kristna ledare föreslår Powell lösning för Betlehem

På lördagen träffade kristna ledare i det Heliga Landet USA:s statssekreterare Colin Powell på besök i Jerusalem och föreslog att de israeliska trupperna skall lämna Betlehem under tre dagar för att de över 200 beväpnade palestinierna i Födelsekyrkan skall kunna lägga ned vapnen och gå hem.

Födelsekyrkan har belägrats sedan 2 april, då de beväpnande palestinierna förskansade sig i kyrkan och franciskanklostret bredvid. Franciskanerna har tidigare föreslagit en lösning för att de palestinska milismännen skall kunna ge sig av. Men Israel säger att flera av dem är terrorister och att det skulle vara ett hot för Israels säkerhet att släppa dem fria. De israeliska trupperna säger att de inte skall angripa kyrkan men att de väntar på att palestinierna skall ge upp.

11 april sade Vatikanens utrikesminister ärkebiskop Jean-Louis Tauran att det är första gången sedan den ottomanska tiden (före 1918) som bibliska platser "har ockuperats av beväpnade män och under så lång tid". Han påpekade att både israeler och palestinier har lovat Vatikanen att respektera de bibliska platserna och de kristnas tillgång till dem. Tauran sade att han förstår att Israel måste försvara sig mot terrorism men betonade att våld kan vara berättigat bara om det är mindre än det onda man bekämpar.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-04-13

Salesianer i 1800- och 1900-talets Latinamerika saligförklaras 14 april

Engagemang för fattiga och sjuka i Latinamerika och Italien på 1800- och 1900-talet stod i centrum för de sex personer som skall saligförklaras söndag 14 april av påven Johannes Paulus II.

Den italienske prästen Gaetano Errico i 1800-talets Neapel grundade en kongregation för missionerande präster. Den italienske prästen Lodovico Pavoni levde i början av 1800-talet och ägnade sig åt skolans och arbetets värld och grundade en kongregation av arbetarpräster. Den argentinska 1800-talsnunnan María del Tránsito Cabanillas grundade en nunnekongregation som undervisar fattiga flickor.

Därefter saligförklaras en grupp på tre medlemmar av salesiankongregationen som alla arbetade i Latinamerika: Den italienske salesianprästen Luigi Variara, död 1923, tog hand om spetälska i Colombia. Den salesianske lekmannen Artemide Zatti, död 1951, arbetade som sjukvårdare i Argentina. Nunnan María Romero Meneses från Nicaragua tog hand om fattiga och sjuka i Costa Rica och dog så senst som 1977. F

örutom de allmänna audienserna på Petersplatsen varje onsdag blir saligförklaringen påvens första större framträdande efter påskfirandet. Då tvang ett ont högerknä den snart 82-årige påven att be sina kardinaler om hjälp vid altaret under det ansträngande påskfirandet. Under saligförklaringen skall Johannes Paulus II få hjälp vid altaret av fyra kardinaler från Nicaragua, Colombia och Italien.

Saligförklaring är det näst sista steget i en helgonförklaringsprocess. För att en avliden skall saligförklaras krävs att ett dokumenterat mirakel inträffat efter att någon bett den avlidne om förbön. Det handlar ofta om oförklarligt tillfrisknande. För kanonisering, som är det sista steget i helgonförklaringen, krävs ett mirakel till.

Den enda viktiga skillnaden mellan saligförklarade och kanoniserade helgon är att saliga bara vördas lokalt eller av en orden, medan ett kanoniserat helgon vördas av hela den katolska världskyrkan. Så vördas den heliga Birgitta i hela världen, medan Elisabeth Hesselblad, som grundade en ny gren av birgittasystrarna på 1900-talet och saligförklarades år 2000, bara vördas i Sverige och av birgittasystrarna.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-04-13

 

Påven uppmanar till bön för Mellanöstern

"Vi anförtror alla dem som lider i det Heliga landet åt [jungfru Maria]", sade påven Johannes Paulus II söndag 14 april. "Jag känner både andlig och mänsklig solidaritet med dem alla. På samma gång uppmanar jag till bön för framgång för de pågående ansträngningarna för att återupprätta respekten för människor och egendom och för att skapa en rättvis och varaktig fred."

Det fanns många katoliker från Latinamerika bland de 20.000 människor som hade samlats på Petersplatsen för att vara med när den snart 82-årige påven saligförklarade sex präster, varav många hade arbetat i Latinamerika på 1800- och 1900-talet.

Med söndagens saligförklaring har Johannes Paulus II saligförklarat 1288 människor sedan han valdes 1978. Han har också kanoniserat 456 personer. En saligförklaring innebär att en avliden människa kan vördas som helgon lokalt av ett stift eller av en orden. Kanonisering är det sista steget i en helgonförklaringsprocess och betyder att ett helgon vördas av hela den katolska världskyrkan.

Tre av de nya saliga var italienska präster, medan en var en italiensk lekman som emigrerade till Argentina och sedan blev sjukvårdare där. Nunnan Maria Romero Meneses föddes i Nicaragua men var verksam i Costa Rica, där hon dog så sent som 1977. 1800-talsnunnan Maria del Transito de Jesus Sacramentado Villegas från Argentina, som grundade en gren av franciskannunnor, är den första saligförklarade kvinnan från Argentina.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-04-15

Kardinal Ratzinger fyller 75 år men går inte i pension

Den tyske kardinalen Joseph Ratzinger, som sedan 21 år leder Vatikanens troskongregation, fyller 75 på tisdag 16 april men kommer inte att gå i pension den närmaste tiden. Det menar den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung, som uppger att Ratzinger skall ha lämnat in sin avskedsansökan som alla katolska biskopar som fyller 75, men att påven skall ha bett honom stanna. Det kan betyda antingen att han får stanna tills påven hittar en lämplig efterträdare, eller att han får stanna på bestämd framtid.

Joseph Ratzinger föddes 16 april 1927 i Marktl-am-Inn i Bayern. Han prästvigdes 1951 och undervisade sedan i teologi på många tyska universitet. Under det andra vatikankonciliet 1962-1965 var han teologisk sakkunnig (peritus) och utnämndes 1977 till ärkebiskop av München av påven Paulus VI. Kort därefter blev han kardinal, och 1981 kallade den nuvarande påven Johannes Paulus II honom till Vatikanen för att leda troskongregationen. Som prefekt för troskongregationen leder Raztinger också den påvliga bibelkommissionen och den internationella teologkommissionen.

Kardinalen kommer att arbeta som vanligt på sin 75-årsdag. Festligare blir det 20 april, då han firar både sin födelsedag och sitt 25-årsjubileum som biskop (egentligen 28 maj). Tillsammans med vänner, släktingar och medarbetare tas Ratzinger emot av påven och firar sedan en tacksägelsemässa i kyrkan Santa Maria in Trastevere in Rom.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-04-15

Förtroendekris för biskopar i USA

Den katolska kyrkan i USA fortsätter att brottas med en brist på förtroende för många framstående kyrkoledare som följd av hur de handskats med präster som misstänkts och ofta senare dömts för sexövergrepp. Ordföranden för USA:s biskopar har diskuterat frågan med påven.

Fredag 12 april talade intervjuade Reuters de nordamerikanska biskoparnas ordförande biskop Wilton Gregory, som var i Rom och tidigare i veckan hade diskuterat frågan med påven. Biskop Gregory sade att han menade att när det i framtiden kommer fram misstankar om sexövergrepp på minderåriga från präster skall de misstänkta genast överlämnas till polisen. Han sade att han hade påvens stöd för denna linje.

Biskop Gregory sade till Reuters att den förtroendekris som uppstått i USA:s katolska kyrka blir huvudfrågan när de amerikanska biskoparna möts i juni för att arbeta fram riktlinjer för hur kyrkan skall handskas med fall av sexövergrepp mot minderåriga.

Gregory betonade att man skall skilja på brott och synd och att pedofilmisstänka präster därför skall överlämnas till polisen. "Brott behandlas av de civila myndigheterna, och så borde det alltid ha varit. Synd kan vi själva ta hand om", sade han. Biskop Gregory påpekade att biskoparna nu skall utarbeta gemensamma riktlinjer, men att många stift redan har fungerande riktlinjer. "Tyvärr har frågan fått stor uppmärksamhet på grund av att några inte har följt en klok politik", sade han.

Den senaste tiden har stormens vågor gått särskilt höga Boston, USA:s fjärde största katolska stift, där många kräver att ärkebiskopen kardinal Bernard Law skall avgå efter avslöjandet att han nöjde sig med att förflytta pedofilmisstänkta präster till nya församlingar i stället för att avsätta honom och kontakta polisen. Kardinal Law sände nyligen via fax ett två sidor långt brev till alla sina präster, där han inte sade om han stannar kvar eller inte. "Boston Globe" citerar en av kardinalens medarbetare som skall ha sagt att kardinal Law nu funderar över sin framtid tillsammans med Vatikanen och påven.

Ärkebiskopen i USA:s största katolska stift Los Angeles kardinal Roger Mahony anklagades nyligen av en kvinna vid namn Flora Mae Hickman för sexövergrepp, men polisen har inte funnit något stöd för kvinnans påståenden. I stället har det visat sig att hon lider av en form av förföljelsemani. Kardinal Mahony offentliggjorde själv anklagelserna som riktats mot honom men sade att han var oskyldig.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-04-15

Israelisk tidning: belägringen av Födelsekyrkan skadar Israel

I Betlehem utbröt på måndagen skottlossning mellan beväpnade palestinier i Födelsekyrkan och den israeliska armén. Nyhetsbyrån Reuters citerar vittnen som berättar att två skadade män fördes bort av en israelisk ambulans. Söndag 14 april fick franciskanmunkarna diabetesmedicin för munkarnas diabetessjuke ledare och två lådor mineralvatten, men mat saknas fortfarande.

Sedan 2 april är över 200 beväpnade palestinier förskansade i Födelsekyrkan medan israeliska soldater utanför kyrkan väntar på att de skall ge upp. Munkarna i franciskanklostret bredvid har beslutat att stanna kvar i klostret. De israeliska soldaterna tycks använda metoder som syftar till att tvinga palestinierna att ge upp utan blodsutgjutelse: inte bara bristen på mat, utan också psykologisk krigföring i form av oljud i högtalare och explosioner och skottlossning i närheten.

Men opinionen i Israel förslår att Sharon ändrar strategi i Betlehem. 14 april sade en ledarartikel i den israeliska dagstidningen Ha'aretz: "Att beväpnade palestinier har utnyttjat de heliga platserna för att på ett oriktigt sätt skaffa sig en fristad befriar inte Israel från dess ansvar för kyrkan och munkarna." Tidningen citerar ett förslag till fredlig lösning som framförts från många håll och som Israel sagt nej till eftersom det innebär att de beväpnade palestinierna får fri lejd trots att Israel säger att många av dem är efterlysta terrorister. "Israel tillfogas större skada av att fortsätta belägringen av denna plats än av några få tiotal palestinier som har tagit sin tillflykt där. Troligen skulle ett medgivande vara en mycket mer effektiv gest," menar Ha'aretz.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-04-15

 

Påven hoppas Ratzinger "kan fortsätta sin tjänst"

Prefekten för Vatikanens troskongregation den tyske kardinalen Joseph Ratzinger fyllde 75 år den 16 april och har som alla biskopar i den åldern lämnat in sin avskedsansökan, men lördag 20 april sade påven Johannes Paulus II att han "ber att Gud skall fortsätta leda honom så att han kan fortsätta sin tjänst i kyrkan."

Påven tog emot 500 gäster från Bayern som kommit för att fira Ratzingers 75-årsdag och 25-åriga biskopsjubileum. Han påminde om att Ratzingers valspråk som biskop är "Sanningens medarbetare": "Genom sin förebild sporrar han er att tjäna sanningen, som är Gud själv, i ert livs olika situationer i glädje och uthållighet." Joseph Ratzinger föddes i Bayern 1927. Som ung präst och teologiprofessor var han sakkunnig för Kölns ärkebiskop under det andra vatikankonciliet (1962-1965) och fortsatte sedan att arbeta akademiskt tills han 1977 utnämndes till ärkebiskop av München och samtidigt blev kardinal. 1981 kallades han till Vatikanen för att leda troskongregationen, den påvliga bibelkommissionen och den internationella teologkommissionen. 1986-1992 ledde han arbetet på den katolska kyrkans nya katekes.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-04-20

Kardinalsmöte i Vatikanen 23-24 april om sexövergrepp i USA:s katolska kyrka

Påven har överraskande sammankallat den nordamerikanska katolska kyrkans kardinaler till ett möte i Vatikanen 23 och 24 april för att samtala om hur man kan återuppbygga förtroendet mellan katolikerna och deras präster efter avslöjanden om att biskopar sett mellan fingrarna med prästers sexövergrepp mot barn.

De amerikanska kardinalerna skall diskutera pedofilkrisen med prefekterna för de Vatikankongregationer som berörs av prästers sexövergrepp: prefekten för prästkongregationen kardinal Dario Castrillon Hoyos, prefekten för biskopskongregationen kardinal Giovanni Battista Re och prefekten för troskongregationen kardinal Joseph Ratzinger - det är troskongregationen som dras in när präster anklagas för sexövergrepp.

Kardinalsmötet i Vatikanen ses som ett steg på en mycket lång väg, som fortsätter med de nordamerikanska biskoparnas plenarmöte i juni, då biskoparna skall försöka se till att samma riktlinjer tillämpas i alla stift, vilket inte varit fallet med de riktlinjer som utarbetades 1991. Kardinalsmötet i Vatikanen gör det möjligt för biskoparna att veta vilka förslag som kan få påvens stöd under biskopsmötet i juni. En svårighet är att alla biskopar inte har velat genomföra samma riktlinjer, och Vatikanen vill ogärna att biskopskonferenser skall kunna köra över de enskilda biskoparnas självständighet.

Det som står på spel är de nordamerikanska katolikernas förtroende för sina präster, vilket i sin tur avspeglas i deras moraliska och ekonomiska stöd för USA:s många katolska skolor och sjukhus, och i sista hand i deras lojalitet med påven.

Mest i blåsvädret var under de senaste månaderna den tidigare populäre ärkebiskopen i Boston kardinal Bernard Francis Law, som många har krävt skall avgå efter avslöjandet att han under många år inte nöjde sig med att förflytta präster som misstänktes och senare dömdes för sexövergrepp mot minderåriga. Veckoslutet 13-14 april åkte kardinal Law själv i hemlighet till Vatikanen för att fråga påven om han skulle lyssna till de starka röster som kräver hans avgång. Efter mötet med påven sade han att han "återvänder hem uppmuntrad i mina ansträngningar att ge ett så starkt ledarskap som möjligt för att se till att ingen präst i ärkestiftet någonsin mer förgriper sig på ett barn."

Samtidigt var en arbetsgrupp ledd av de nordamerikanska biskoparnas ordförande biskop Wilton D. Gregory i Vatikanen. Efter sina samtal i Vatikanen sade biskop Gregory till pressen 15 april att när en präst förgriper sig på ett barn "är det en total motsägelse av allt vad kyrkan skall vara och är." Han sade att många av de fall som är så omdiskuterade nu rör händelser för tio eller tjugo år sedan. Det kan betyda att kyrkan nu sköter problemet bättre än förr.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-04-20

Vatikanen protesterar skarpt mot utvisningen av den katolske biskopen i Irkutsk

19 april utvisades den katolske biskopen i Irkutsk i östra Sibirien från den ryska federationens territorium och sattes på ett plan till Warszawa. Biskopen, som heter Jerzy Mazur, fick ingen förklaring till utvisningen. Vatikanens statssekreterariat och diplomatiska sändebud i Moskva krävde genast de ryska myndigheterna på en förklaring. 20 april sade Vatikanen att utvisningen är "ett allvarligt brott mot de ryska myndigheternas plikter eftersom de har undertecknat slutdokumentet från konferensen om säkerhets och sdamarbete i Europa i Wien 1989, som säger att de deltagande staterna "skall respektera de religiösa samfundens rätt att bygga och upprätthålla kult- eller mötesplatser, att organiseras enligt sin egen hierarkiska struktur och utse sin egen personal enligt sina behov och normer."

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-04-20

"Det går att leva en kallelse som är för hela livet"

"Det går att leva en kallelse som är för hela livet." Det säger pater Fredrik Emanuelson omi apropå bönedagen för kallelser 21 april. Lyssna till samtalet här.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-04-20

 

Kardinalsmöte om sexövergrepp slut

De amerikanska kardinalernas toppmöte i Vatikanen om sexövergrepp avslutades vid elvatiden på onsdagskvällen (24 april) med en ovanlig presskonferens på engelska där kardinalerna svarade på den nordamerikanska pressens frågor om den katolska kyrkans framtida policy för präster som begår sexövergrepp.

I juni sammanträder de nordamerikanska biskoparna i Dallas för att dra upp nya riktlinjer. Efter sammanträdet i Vatikanen föreslår kardinalerna att präster som är vaneförbrytare skall förlora sin präststatus och bli lekmän. De föreslår också att alla präster som misstänks för sexövergrepp genast skall avlägsnas från församlingsarbetet tills anklagelserna utretts.

Kardinalsmötet i Vatikanen sammankallades av påven efter de senaste månadernas växande skandaler efter avslöjandet att ärkebiskopen i Boston kardinal Bernard Law under 19 års tid förflyttade en pedofilpräst från den ena församlingen efter den andra i stället för att överlämna honom till polisen. Höggljudda röster i den katolska pressen i USA krävde att Law skulle avgå, men själv förklarade han efter ett möte med påven förra veckan att han stannar kvar. Law var inte med på onsdagens försenade presskonferens, och på pressens många frågor om varför Law inte var med svarade biskoparnas ordförande biskop Wilton Gregory att alla kardinaler från början hade tänkt vara med, men att presskonferensen blev så försenad att flera av dem hade andra engagemang. Men, sade biskop Gregory, "Jag känner inte till kardinal Laws kalender". Men kardinalerna förklarade att toppmötet i Vatikanen inte hade handlat om ifall Law skall avgå eller inte -det är en fråga mellan Law och påven, förklarade de.

Under kardinalsmötet invaderas Rom av den amerikanska pressen. Petersplatsen dominerades av ett slags byggnadsställning med strålkastarbelysta plattformar för de stora tv-kanalernas stjärnreportrar som i direktsändning rapporterade om toppmötet medan solen gick ned över Peterskyrkan.

Med på toppmötet 23-24 april var 12 av USA:s 13 kardinaler, tre amerikanska kardinaler som arbetar i Vatikanen samt sju kuriakardinaler bland vilka man kan nämna prefekten för troskongregationen kardinal Joseph Ratzinger. Mötet samordnades av Vatikanens statssekreterare kardinal Angelo Sodano.

Under mötets första förmiddag höll den snart 82-årige Johannes Paulus II ett tal där han i starka ordalag förklarade att det inte finns någon plats i kyrkan för präster som begår sexövergrepp. Han betonade också att problemet inte bara gäller den katolska kyrkan, utan att det hänger ihop med en kris inte bara i sexualmoral utan också i relationerna människor emellan som gäller hela den moderna världen. "Genom att ta itu med problemet med sexövergrepp med klarhet och beslutsamhet kommer kyrkan att hjälpa samhället att förstå och angripa krisen som finns mitt i samhället," sade påven.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-04-24

"Guds barmhärtighet": nytt påvebrev om bikten

Påven har skrivit ett nytt dokument om bikten som presenteras 2 maj. Det är ett apostoliskt brev med titeln "Guds barmhärtighet" (Misericordia Dei på latin) och presenteras av prefekten för troskongregationen kardinal Joseph Ratzinger och prefekten för gudstjänstkongregationen kardinal Jorge Arturo Medina Estevez. Brevet är ett så kallat Motu proprio, vilket betyder "på eget initiativ", och antyder att brevet inte bara innehåller reflexioner utan också någon form av regler.

Redan 1984 gav Johannes Paulus II ut ett annat dokument om bikten med titeln "Försoning och bot", (Reconciliatio et paenitentia). Också årets påvebrev till alla världens präster inför skärtorsdagen var ett slags handbok för präster som hör bikt. Där skrev han att de som biktar sig "är redan insvepta i en barmhärtighet som bearbetar dem inifrån."

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-04-01