JULI 2002

 

S400.000 på världsungdomsdag, dubbelt så många som väntat

Hittills har mer än dubbelt så många ungdomar som förväntat samlats i Toronto i Canada för den sjuttonde katolska världsungdomsdagen tillsammans med påven. Det höga deltagandet och den 82-åriga påvens goda form har tagit världspressen på sängen. Från Sverige kom 300 ungdomar tillsammans med biskopen i Stockholm Anders Arborelius.

Firandet kulminerar natten till söndag 28 juli med en lång vaka tillsammans med påven Johannes Paulus II och en mässa på söndagen. Därefter åker ungdomarna tillbaka till sina hemländer medan påven reser vidare till Guatemala och Mexiko för att återvända till Rom 2 augusti.

Världsungdomsdagarna samlar vart annat år katolska ungdomar från hela världen tillsammans med påven på olika platser i världen. Sedan de infördes 1984 har de blivit ett viktigt tillfälle för unga katoliker att fördjupa sin tro och uppleva gemenskap med trosfränder från andra länder.

400.000 ungdomar samlades 25 juli på "Exhibition Place" i Toronto till öppnandet av den katolska världsungdomsdagen tillsammans med den 82-årige påven Johannes Paulus II. Medan påven sakta åkte fram genom folkhavet i Exhibition Place i Toronto sjöng ungdomarna den officiella hymnen för den sjuttonde katolska världsungdomsdagen. Den 82-årige påven satt på sin stol framför folkhavet och log brett medan han tog emot ungdomar från hela världen som bar fram sina länders flaggor, inklusive Sveriges.

Under torsdagens öppnande av världsungdomsdagen i Toronto tog påven Johannes Paulus II fasta på saligprisningarna i Bergspredikan i det femte kapitlet av Matteusevangeliet. "En åldrad påve svarar på er unga längtan efter lycka", sade påven, och uppmanade ungdomarna att slå in på den väg som Jesus pekar ut i saligprisningarna även om det kostar kamp och möda.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-07-27

Påvens predikan under öppnandet av världsungdomsdagen i Toronto 25 juli: "Vandra tillsammans med Kristus"

Kära unga!

1. Saligprisningarna är kristendomens grundlag. Med hjärtats ögon kan vi se scenen framför oss. En folkskara omger Jesus på berget: män och kvinnor, unga och gamla, friska och sjuka, från Galileen men också från Jerusalem, Judéen, från städerna i Dekapolis, Tyros och Sidon. Alla väntar de på ett ord som kan ge dem tröst och hopp.

Också vi har samlats här för att lyssna till Herren. Jag ser ut över er med stor kärlek: ni kommer från olika delar av Canada, USA, central- och Sydamerika, Europa, Afrika, Asien och Oceanien. Jag har lyssnat till era glada röster, era rop, era sånger. Jag känner att era hjärtan dunkar av djup förväntan: ni vill vara lyckliga!

Kära unga, ni omges av många olika erbjudanden. Många talar om en glädje som man kan uppnå genom pengar, framgång och makt. Framför allt talar de om en glädje som är lika med sinnenas ytliga njutning.

2. Kära vänner, en åldrad påve svarar på er unga längtan efter lycka. En påve som är tyngd av åren men som är ung inuti svarar med ett ord som inte är hans eget. Vi har redan hört det: "Saliga..." Nyckelordet i Jesu undervisning är en förkunnelse av glädje: "Saliga..."

Människan är skapt för att vara lycklig. Därför har ni all rätt att törsta efter lycka. Kristus har svaret på era förväntningar. Men han ber er att lita på honom. Den äkta glädjen är något man måste erövra, som man inte kan uppnå utan en lång och svår kamp. Kristus vet hur man segrar.

Ni vet vad som hade hänt innan. Första Mosebok berättar att Gud skapade mannen och kvinnan i ett paradis, Eden, för att han ville att de skulle vara lyckliga. Men tyvärr omintetgjorde synden hans ursprungliga plan. Men Gud gav inte upp inför denna motgång. Han sände sin Son till jorden för att låta människan se himlen. Kyrkofäderna förklarade att Gud blev människa för att människan skall bli Gud. Detta är en vändpunkt som Guds människoblivande har medfört för människans historia.

3. Kristus själv förklarar vad det är fråga om för slags kamp. Paulus skriver till de kristna i Filippi: "Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt ... blev som en av oss... gjorde sig ödmjuk och var lydig ända till döden" (Fil 2:6-8). Det var en kamp ända till döden. Kristus utkämpade denna kamp men inte för sig själv utan för oss. Från denna död slår livet ut som en blomma. Kalvariets grav har blivit en vagga för den nya mänskligheten som vandrar mot den sanna lyckan.

Saligprisningarna är en karta för denna vandring. De åtta saligprisningarna är vägskyltar som pekar ut färdriktningen. Det är en vandring i uppförsbacke, men han har redan gått upp för den. Och han är beredd att gå upp för den igen tillsammans med er. En dag sade han: "Den som följer mig skall inte vandra inte i mörkret" (Joh 8:12). Och en annan gång tillade han: "Detta har jag sagt er för att min glädje skall vara i er och er glädje bli fullkomlig" (Joh 15:11). Det är genom att vandra tillsammans med Kristus som man kan erövra den sanna glädjen. Därför upprepar han också idag en förkunnelse av glädje: "Saliga..." (...)

Jesus nöjde sig inte med att uttala saligprisningarna: han levde som han lärde. När man läser om hans liv i evangeliet förundras man över att den fattigaste bland de fattiga, den snällaste av alla ödmjuka, den mest renhjärtade och barmhärtige är just Han, Jesus. Saligprisningarna är egentligen beskrivningen av ett ansikte, Hans ansikte!

Samtidigt beskriver saligprisningarna den kristna människan. De är ett porträtt av Jesu lärjungar, ett fotografi av människan som har tagit emot Guds rike och som vill att det egna livet skall vara i samklang med evangeliet. Det är till denna människa som Jesus talar när han säger: "Salig". Den glädje som saligprisningarna utlovar är Jesu egen glädje: en glädje som man söker och finner genom att lyda Fadern genom att ge sig själv till sina syskon.

5. Unga människor i Canada, Amerika och i hela världen! Genom att betrakta Jesus kan ni lärare er vad det betyder att vara fattig i anden, ödmjuk och barmhärtig, att söka efter rättvisa, att vara renhjärtad och verka för fred. Genom att fästa blicken på Honom kan ni upptäcka vägen till förlåtelse och försoning i en värld som ofta är offer för våld och terror. På ett dramatiskt sätt fick vi förra året se det tragiska ansiktet hos människans ondska. Vi har sett vad som händer när hat, synd och död får styra. Men idag ekar Jesu röst mitt ibland oss. Hans röst talar om liv, hopp och förlåtelse. Det är rättvisans och fredens röst. Lått oss lyssna till den!

6. Kära vänner, idag ser kyrkan på er med förtroende och förväntar sig att ni blir saligprisningarnas folk. Saliga är ni om ni som Jesus är fattiga i anden, goda och barmhärtiga, om ni söker det som är rätt, om ni är renhjärtade, verkar för fred och älskar och tjänar de fattiga. Saliga är ni!

Bara Jesus är den sanne läraren. Det är bara Jesus som kommer med ett budskap som inte förändras utan svara på människohjärtats djupaste förväntningar, för det är bara Han som vet "vad som finns i människan" (Joh 2:25). Idag kallar han er att vara världens salt och världens ljus, att välja godheten, att leva i rättvisa, att bli redskap för kärlek och fred. Hans kall har alltid tvingat människan att välja mellan gott och ont, mellan ljus och mörker, mellan liv och död. Samma inbjudan riktas idag till er här vid Lake Ontario.

7. Vilket kall kommer morgonrodnadens väktare att föja? Att tro på Jesus innebär att lyssna till vad Han säger även om det står i kontrast mot vad andra säger. Det innebär att säga nej till syndens lockelser hur tilldragande de än må vara och slå in på evangeliets krävande väg.

Ni unga som lyssnar till mig, svara Herren med starkt och generöst hjärta! Han räknar med er. Glöm inte bort att Kristus behöver er för att förverkliga sitt frälsningsprojekt! Kristus behöver er ungdom och er generösa entusiasm för att hans förkunnelse om glädje skall eka i det nya årtusendet. Svara på hans kall genom att ägna ert liv åt att tjäna Honom i era syskon!

Lita på Kristus, för han litar på er.

8. Herre Jesus Kristus, uttala än en gång dina saligprisningar inför dessa unga människor som har samlats i Toronto till Världsungdomsdagen. Se på dem med kärlek och lyssna till deras unga hjärtan, som är beredda att riskera sin framtid för Dig. Du har kallat dem att vara "jordens salt och världens ljus". Fortsätt att undervisa dem om sanningen och skönheten i de perspektiv som Du beskrev i Bergsprdikan.

Gör dem till saligprisningarnas män och kvinnor! Må din vishets ljus stråla i dem, så att de sprider evangeliets ljus och salt i världen genom sina ord och gärningar.

Gör hela deras liv till en lysande avglans av Dig, Du som är det sanna ljuset, som kom till världen för att den som tror på Dig inte skall dö utan ha evigt liv (jfr Joh 3:16)!

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-07-27

 

14 unga äter lunch med påven och ber om årlig Världsungdomsdag

Fredag 26 juli fick 14 av de 400.000 ungdomarna på den sjuttonde katolska världsungdomsdagen äta lunch med påven i ett litet vitt hus på Strawberry Island nära Toronto. Sangeetha från Indien bad påven att hålla världsungdomsdagarna varje år i stället för vartannat. "Jag skall fundera på saken", blev svaret.

Bland påvens 14 lunchgäster fanns också Robin Cammarota, en flicka från New York, som berättar att hon var på Manhattan 11 september och att den tragiska terrorattacken har lett till en explosion av tro.

Efter att ha ätit pasta, sallad och chokladtårta ville Daniel Sadera Kuntai från Kenya framföra Masai-stammens danser, men han fick be påven och de andra ungdomarna att följa med honom utomhus, för det var för lågt i tak för de höga hopp han skulle göra.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-07-27

Gigantisk korsvägsandakt i Torontos centrum

På fredagskvällen 26 juli genomförde de hundratusentals ungdomarna på den katolska världsungdomsdagen en gemensam korsvägsandakt på Torontos gator som stoppade trafiken bland skyskraporna i centrum.

Trots regn och oväder genomfördes korsvägsandaktens fjorton stationer till minne av Jesu lidande och död. Den första stationen inleddes av att kören från det ekumeniska klostret Taizé uppmanade till meditation med sången "Stay here, watch and pray". Korsvägen är en andaktsform som uppstod bland pilgrimer i Jerusalem och som leds av påven vid Colosseum i Rom varje långfredag. 250 ungdomar i historiska dräkter spelade Jesus, romerska soldater och det antika Jerusalems invånare och hans samtida eller läste de texter som påven själv skrivit för korsvägen långfredagen år 2000.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-07-27

Påven under lördagens vaka i Toronto: "Vänta inte med att bli heliga tills ni blir gamla"

De flesta av deltagarna i söndagens mässa hade tillbringat natten i Downsview Park med att sova eller med eukaristisk tillbedjan efter att ha vakat med påven under en vesper på lördagskvällen.

Lördagens vaka inleddes med en symbolisk anspelning på världsungdomsdagens tema "världens ljus och jordens salt" genom en ljuständningsceremoni och ett högtidligt överlämnande av tolv stora saltblock. Vesperns tre psalmer sjöngs högtidligt och avlöstes av vittnesbörd från en indianflicka, en kanadensare och en peruvian om hur de fått hjälp av sin tro för att övervinna marginalisering, fattigdom och våld.

"Det nya årtusendet inleds av kontrasten mellan två bilder," sade påven under lördagskvällens vaka i Toronto. "Den ena bilden är mängden av pilgrimer som strömmade till Rom under det stora jubelåret för att gå genom den heliga porten som är Kristus, vår frälsare och återlösare. Den andra bilden är den fasansfulla terrorattacken i New York, en bild som är ett slags ikon av en värld där fientlighet och hat tycks överväga. Frågan som uppstår ur denna kontrast är dramatisk: på vilken grund skall vi bygga den framtid som växer ur 1900-talet stora omvandlingar?"

"Kristus är den enda hörnsten på vilken man kan bygga sin tillvaro. När man lär känna, betraktar och älskar Kristus blir han en trofast vän som aldrig sviker, som blir vår medresenär och vars ord värmer våra hjärtan. 1900-talet har ofta försökt klara sig utan denna hörnsten och har försökt bygga människans samhälle utan Honom. Men det ledde till att man byggde ett samhälle mot människan! De kristna vet att man inte kan förkasta eller ignorera Gud utan att förnedra människan."

"Därför säger jag till er ikväll: låt Kristi ljus stråla i era liv! Vänta inte på att bli gamla för att engagera er i helighetens väg! Heligheten är alltid ung, för Gud är evigt ung. Berätta för alla om hur vackert det är att möta Gud i ett möte som ger er tillvaro en mening."

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-07-29

Påven känner "djup sorg om skam" över prästers sexövergrepp

Inför de 800.000 ungdomarna under avslutningsmäsan på världsungdomsdagen i Toronto 28 juli sade påven att han känner "djup sorg och skam" över katolska prästers sexövergrepp mot minderåriga.

"Tappa inte modet på grund av skulder och brister hos några av kyrkans medlemmar," sade påven i en klar anspelning på skandalerna med prästers sexövergrepp på minderåriga som skakat den katolska kyrkan särskilt i USA under våren. "Den skada som några präster och ordensmän har åsamkat unga och svaga människor fyller oss alla med en djup sorg och skam. Men tänk på den stora majoriteten av engagerade och entusiastiska präster och ordensmän, som bara vill tjäna och göra gott. Stå nära alla präster, seminarister och konsakrerade människor," fortsatte påven. "Om ni känner att samma prästkallelse ekar i ert hjärta skall ni inte vara rädda för att följa Kristus. Helighet handlar inte om att vara gammal, och det visar alla unga helgon tydligt."

Skandalen med prästers sexövergrepp har framför allt drabbat den katolska kyrkan i USA, där flera biskopar har anklagats för att ha sett genom fingrarna med sina prästers sexövergrepp. Särskilt skarp anklagelser har riktats mot ärkebiskopen av Boston kardinal Bernard Law. Skandalerna får svåra följder för kyrkan i USA, inte bara moraliskt utan också ekonomiskt både genom skyhöga skadestånd och genom sjunkande frivilliga bidrag. Den katolska kyrkan är i dag USA:s största enskilda kyrka med 74 miljoner medlemmar och 27 procent av befolkningen, även om de olika protestantiska samfunden tillsammans omfattar 59 procent av befolkningen.

Redan i maj 2001 gav påven troskongregationen befogenhet att kräva in uppgifter om sexövergreppsanklagelser mot präster. 23-24 april sammankallade Johannes Paulus II USA:s kardinaler till ett krismöte i Vatikanen. Det finns inte plats i kyrkan för präster som begår sexövergrepp mot minderåriga, sade påven då. Samtalen i Vatikanen låg till grund för de nya riktlinjer som antogs av USA:s biskopar under ett möte i Dallas 15 juni. Enligt dessa riktlinjer får präster som begått sexövergrepp inte längre arbeta som präster och kan fråntas sin präststatus.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-07-29

Nästa världsungdomsdag i Köln 2005

Medan solen tittade fram över havet av ungdomar på det leriga fält där Torontos flygplats en gång låg, avslutade Johannes Paulus II världsungdomsdagens mässa med att förkunna att nästa världsungdomsdag skall hållas i Köln i Tyskland år 2005.

"I Kölns imponerande katedral vördas minnet av de vise männen från Öst som leddes av stjärnan till Kristus. Er pilgrimsvandring till Köln börjar idag. Kristus stämmer träff med er där för att fira den tjugonde världsungdomsdagen," sade påven.

Normalt firas världsungdomsdagarna som ett världsmöte för ungdomar tillsammans med påven vart annat år och däremellan lokalt i stiften. Men det har funnits undantag: 1997 firades den i Paris och efter tre år i Rom under jubelåret 2000. Med de tre åren till 2005 återgår man till ojämna år.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-07-29

800.000 på regnig avslutningsmässa med påven i Toronto

800.000 unga katoliker från hela världen avslutade söndag 28 juli den 17:e världsungdomsdagen i Toronto tillsammans med påven Johannes Paulus II under en regnign utomhusmässa i Downsview Park. Påven avslöjade att nästa världsungdomsdag skall hållas i Köln i Tyskland 2005. Den 82-årige Johannes Paulus sade att även om han är gammal och trött kan han identifiera sig med unga människor. I sin predikan fördömde han också de präster som begått sexövergrepp och uppmanade ungdomarna att lita på sina präster och att själva våga lyssna till sina kallelser.

På söndagsmorgonen öste regnet ned över Toronto och tvang de 800.000 ungdomarna i Downsview Park att söka skydd i kullvälta biktstolar och under flaggor och banderoller. Men lervällingen dämpade inte ungdomarnas entusiasm när påven började skämta om sin ålder. "Ni är unga och påven är gammal och litet trött", sade påven, som avbröts av att ungdomarna började ropa "Påven är ung". "82 eller 83 år är inte som att vara 22 eller 23 år gammal", improviserade påven, och fortsatte: "Men påven identifierar sig fortfarande med era förväntningar och förhoppningar."

Bland de 800.000 ungdomarna fanns 300 unga katoliker från Sverige.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-07-29

"En helt obeskrivlig känsla"

Både gemenskapen med andra ungdomar och mötet med påven är delar av den starka upplevelsen av världsungdomsdagen, berättade Peter Mossop från Göteborg 27 juli. Hör intervjun här

-Det var en enormt stark upplevelse i förrgår (25 juli) när vi samlades på den stora Exhibition place. Jag tror att vi var 400.000 eller något sådant. Påven flögs in med helikopter och alla biskoparna var närvarande och alla människorna var där. Det var en väldigt stark känsla, att sitta där med alla de här människorna. Det var oerhört mycket människor också på korsvägsandakten igår kväll (26 juli). Den här känslan att man är bland så många ungdomar... Korsvägsandakter har man varit med om förut, men inte en där det står en halv miljon och tittar på. Det är ganska mycket, faktiskt. Det är en helt obeskrivlig känsla. Man står där med så mycket folk och upplevelser så många saker tillsammans.

-Vad är det man upplever mest, är det gemenskapen med andra ungdomar eller mötet med påven?

-Det är nog en kombination. Det är att påven är där är oerhört starkt, men också att man sitter där alla människor tillsammans. De ropade upp alla nationaliteter och plötsligt visade sig att man satt bland 50 olika nationaliteter. Man sitter där och har kul tillsammans, man har kommit för samma sak och i grund och botten är man där för samma anledning. Det är den här helheten som blir väldigt speciell.

Liksom under den förra världsungdomsdagen i Rom år 2000 har man lagt stor vikt vid att ge ungdomarna tillfälle till bikt, och det är många som utnyttjar tillfället till andlig förnyelse under detta uppbrott från vardagen. Det är en speciell upplevelse att se 2000 människor bikta sig samtidigt, berättar Peter.

-Det har varit tillfällen för bikt hela tiden, på morgnarna när vi har katekes och mässa i vår kyrka, prästerna har sagt att ni kan komma och bikta i stort sett när som helst och var som helst. I Exhibition place finns en jättestor gräsmatta med massa biktbås där man kan bikta sig, jag har aldrig sett något liknande. Det finns en kapacitet för 2000 bikter samtidigt. Jag har gått förbi många gånger och det är nästan alltid 75-80% fullt med präster och folk som biktar sig.

-Det kanske är lättare att göra en samvetsrannsakan när man åker bort från vardagen?

-Det blir lättare, men samtidigt har prästerna påpekat att de gärna vill att vi biktar oss för dem också när vi är i församlingarna. Det skall ju egentligen inte behöva vara så att man kan göra en riktig samvetsrannsakan bara för att man biktar sig för någon som man aldrig kommer att träffa igen. De har uppmuntrat oss att bikta oss innan också. Men det är fantastiskt att se, man trodde inte sina ögon när man kom första gången och såg alla de här biktbåsen.

Trots de starka upplevelserna under veckan berättade Peter att alla såg fram emot den avslutande vakan och mässan.

-Jag tror att alla ser fram emot idag (27 juli, vaka med påven). Vi har haft fina och starka upplevelser, som den stora öppningsceremonin och korsvägsandakten meed väldigt mycket folk och påven närvarande. Men jag tror att alla väntar väldigt mycket på nu i eftermiddag. Nu håller vi på att packa och sedan skall vi in till stan och gå till själva övernattningsstället Downsview park, och där har vi en vaka fram till midnatt och sedan skall vi sova. Jag tror att många är oerhört förväntansfulla på det men också litet rädda. Det är fruktansvärt mycket folk och vi måste hålla ihop gruppen. Samtidigt som man har en liten oro i kroppen så pirrar det i kroppen av förväntan. Vad jag har förstått på många så är det höjdpunkten trots allt. Det har varit fantastiska dagar men det heter egentligen "världsungdomsdagen", och det är den dagen som är själva målet för resan.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-07-29

 

"Det blir inte så glest i slutändan"

Johanna Ekström (25) från den sydsvenska avdelningen av Sveriges unga katoliker (SUK) berättar att fredagens korsvägsandakt (26 juli) var en av de starkaste upplevelserna under världsungdomsdagen i Toronto. Världsungdomsdagarna hjälper henne att känna sig mindre ensam som katolik bland glesa bänkrader i Sverige. Lyssna till intervjun här.

-Vad har du upplevt starkast under de senaste dagarna?

-Det var nog korsvägsandakten i går kväll som jag tyckte var väldigt vacker. Vi satt utomhus och tittade på en stor skärm, man hörde ingenting och man såg knappt för det var ganska mycket folk som gick framför, vi hade inte med oss några böcker så vi kunde inte läsa, men ändå förstod man precis vad det handlade om. Det var vansinnigt vackert, helt enkelt. Det var nog den största upplevelsen de senaste dagarna. Också när vi välkomnade påven var det jättehärligt. Det var förstås fantastikt roligt att få se påven. Trots att vi var så väldigt många kändes det ganska direkt det som han sade. Det kändes verkligen att han brydde sig, att han tyckte att det var roligt att just vi, att var och en var där.

-400.000 människor var med på det evenemang du berättar om. Hur känns det att vara så många?

-Det är en intressant fråga. Jag fick den innan jag reste hemifrån: Tror du inte att man känner sig väldigt ensam och liten med den här massan av människor. Men det gör man inte, tycker jag. Hemma i Sverige känner man sig ganska ensam och liten som katolik, men här kände man helt tvärtom att man är inte så ensam, man är inte så liten, för vi är jättemånga.

-Är det här din första världsungdomsdag?

-Jag var med i Paris (1997) också.

-Vad var det som lockade dig första gången?

-Det var någon som hade varit med på Filippinerna (1995) som hade varit ensam från Sverige och berättade så varmt om det att jag var tvungen att åka.

-Vilket har varit bäst, Paris eller Toronto?

-Det var ju första gången för mig i Paris, och man har ju ingen uppfattning om hur det skall vara att vara bland så många människor så det blev en större upplevelse. Nu visste jag vad jag kunde förvänta mig.

-Om du var med i Paris redan 1997 så det här är inget nytt för dig. Vad har den här typen av upplevelser betytt för dig?

-Det är nog ett tillfälle att samla kraft. I Sverige är man ju så ensam om att vara katolik och här är man inte det. När jag kom tillbaka från Paris tänkte jag jätteofta när jag stod i mässan, särskilt ivardagsmässan och det var ganska glest i bänkraderna, att då visste jag att alla de människor som var på världsungdomsdagen står i någon annan bänkrad någon annan stans där det är ganska glest. Lägger man ihop det så blir det inte så glest i slutändan.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-07-29

 

Göteborgare på världsungdomsdagen i Toronto: "Det är som en liten kick"

Peter Mossop från Göteborg är på den katolska världsungdomsdagen i Toronto i Canada 22-28 juli tillsammans med 300 svenska katolska ungdomar, den katolske biskopen i Stockholm Anders Arborelius, påven Johannes Paulus II och omkring 200.000 unga katoliker från hela världen. 25 juli bad Vatikanradion honom berätta om sina intryck och frågade om inte 300 är väldigt många med tanke på att 500 svenska ungdomar åkte till den betydligt billigare förra världsungdomsdagen i Rom 2000 (Hör intervjun här ).

-Det är fler än man kanske kunde hoppats på. [Resan till Rom] var mycket billigare, det var halva priset. Med tanke på vad det kostar är det väldigt stor uppslutning. Det är väldigt kul att vara så många svenskar här. I SUK (Sveriges Unga Katoliker) är vi uppdelade i regioner, och från Västregionen är vi 60 stycken. Från Stockholm har vi drygt 110 och så har vi polska gruppen som är drygt 50, och så från södra Sverige och olika regioner, så sammanlagt är vi 300.

-Är det din första världsungdomsdag?

-Ja, det är det faktiskt.

-Vad var det som lockade dig?

-Det är jättemånga saker. Det är gemenskap med människor från hela världen som har samma tro som en själv, där man har liknande värderingar. Man kommer samman helt oberoende av nationalitet och etnisk tillhörighet, träffar påven och liknande saker.

-Är det viktigt att träffa katolska ungdomar även om man sedan måste återvända till vardagen, där man kanske är ensam katolik?

-Det är väldigt viktigt, för det är som en liten kick. Hemma kan det vara litet tråkigt att vara katolik ibland, det är inte så många som är det, vänner undrar "varför skall du gå i kyrkan" och så. Men när man kommer hit är man en i mängden, det finns en hel del andra som delar samma tro och kommer hit också.

-Hur kom du i kontakt med världsungdomsdagarna?

-Jag hade en hel del vänner som var i Rom förra [gången 2000] och de berättade en väldigt mycket. Då tänkte jag: varför åkte inte jag med dit? När det nu kom en möjlighet till, så tvekade jag faktiskt inte alls. Det vara bara någonting jag ville göra.

-Vad gör ni nu?

-Först var vi i Londons stift, som ligger söder om Toronto, för fyra dagar i stiften. Vi bodde i familjer, vi hade socialt projekt där vi bland annat tvättade bilar gratis för folk i staden, vi umgicks med kanadensare och vi firade mässan tillsammans varje dag och hade olika aktiviteter för att lära känna varandra bättre. Därifrån åkte vi till staden London och hade en stor mässa med alla pilgrimer från hela stiftet. Det var på ett stort fält och det var väldigt vackert. Jag hörde innan att 30.000 - 40.000 skulle komma. Därifrån åkte vi till Toronto, och nu har vi varit här i tre dagar. Man börjar orientera sig i staden nu. Det finns två viktiga områden: Exhibition place och Downsview park där mässorna kommer att vara. Exhibition place är ett jätteområde, helt enormt med stora matserveringsområden och jättestora scener med musik som går hela dagarna, mycket folk, det är helt fantastiskt. Det är så fint organiserat och så fint gjort att jag tror att det inte är någon som är det allra minsta besviken på vad man har sett hittills.

-Vad har varit den starkaste upplevelsen hittills?

-När vi hade den stora mässan tillsammans i Londons stift. Det var väldigt fint hur det samlade så mycket folk. Londons biskop kom dit och hade en bönestund. Man gick omkring där och sjöng tillsammans, träffade folk från Afrika och sjöng med dem. Det var fantastiskt. Men jag tror att det blir ett snäpp bättre i morgon när vi skall ha en stor pilgrimsvandring upp mot parken där vi skall samlas.

-Ni har med er biskopen också?

-Ja biskopen är här också. Han höll mässa för oss igår och katekes på morgonen. Vi hade katekes klockan 9 och klockan 10.30 hade vi mässa. han verkar tycka det var väldigt roligt. Han fick en keps från den polska föreningen, en gul keps som han satte på sig. Han såg riktigt häftig ut.

Peter säger att världsungdomsdagen i Toronto "är något helt enormt:"

-Jag vet inte hur bra nyhetsbevakningen är i Sverige. Här i Toronto skriver alla tidningar om det. Påven är på förstasidorna hela tiden. Ungdomar är på förstasidorna. Alla vet vad det handlar om, alla tycker det är härligt när de ser oss. Jag har aldrig upplevt att en hel stad välkomnar en så starkt. Vart man än kommer så hjälper dem en. Igår fick vi rabatt på ett matställe bara för att för att vi visade upp vår världsungdomsdagsskylt. Det är en fantastisk gästfrihet.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/02-07-25