Signum: Tron ger värdegrund som samhället behöver

Den religiösa tron förmedlar en värdegrund som det sekulära samhället inte kan ge sig självt, men som det inte klarar sig utan. Det skriver jesuitpater Ulf Jonsson i en ledarartikel med rubriken "Ett samhälle utan Gud?" i den katolska kulturtidskriften Signum, nummer 6, 2003.

Ulf Jonsson konstaterar att det en gång enhetliga Sverige idag är ett mångkulturellt land. "Detta får också konsekvenser för den religiösa trons sätt att fungera i samhället," påpekar han, och betonar att religion idag diskuteras offentligt på ett annat sätt än tidigare. "Ett område av livet som förr betraktades som strikt privat och snarast lite pinsamt får åter nämnas vid namn."

Men det som nu är accepterat är en privat tro, inte religionens roll i samhällslivet, påpekar Ulf Jonsson. "När enskilda människors privata tro skildras i massmedier sker det nästan alltid på ett respektfullt sätt. Kommer man däremot in på religionens roll i samhällsliv och politik blir det annat ljud i skällan. Religiös tro kan vara bra för privatlivet, men ute i samhället skapar den konflikter." Som exempel på konflikter nämner Ulf Jonsson frågor som rör muslimska slöjor, religiosa friskolor, och om påven skall få lägga sig i om homosexuella ska kunna ingå civilrättsliga äktenskap och adoptera barn.

Många menar att den religiösa tron skall hållas utanför politiken, att tron är en ren privatsak. Men "religiös tro har aldrig varit en ren privatsak, annat än i tider av religiös förföljelse," påpekar Ulf Jonsson. "Religiös tro manifesteras offentligt inte enbart i gemensamt gudstjänstfirande." Ledarartikeln i Signum påpekar att det är omöjligt att dela upp det politiska och det religiösa. Tron är ofta grunden för engagemang för människovärde och mänskliga rättigheter.

"Många av de värden som vårt demokratiska samhälle bygger på har sina rötter i religionen. Filosofen Jacques Maritain, en av de ledande tänkarna bakom FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, arbetade på FN-stadgan medvetet utifrån sin katolska tro. Hans övertygelse var att om människan inte ser sig som dyrbar i Guds ögon så kommer hon i längden heller inte att vara det i sina egna. Andra människor som haft religiös inspiration för sin politiska gärning är Mahatma Gandhi och Dag Hammarskjöld," skriver Ulf Jonsson, och fortsätter:

"Med den tyske filosofen Jürgen Habermas kan man fråga sig om det inte snarare är sekulariseringen som på sikt utgör det verkliga hotet mot grundläggande mänskliga värden. Ett samhälle som bortser från att människovärdet har sin grund i en transcendent verklighet riskerar att devalvera människan till ett ekonomiskt och biologiskt korttidsprojekt utan egenvärde. Att det finns sådana tendenser i vår tid går knappast att bestrida. Det kan visa sig att den religiösa tron förmedlar en värdegrund som det sekulära samhället inte kan ge sig självt, men som det inte klarar sig utan."

Det är inte säkert att sekularismen, strävan att hålla religionen utanför politiken, leder till mindre missbruk, påpekar Ulf Jonsson. "I förnuftets namn fick åtskilliga människor sätta livet till under franska revolutionen, och långt in i modern tid har många ansett det högst förnuftigt att skapa kommunistiska diktaturer, utveckla atombomber, bedriva rashygien och främja en industriell utveckling med oöverskådliga miljökatastrofer som följd. Varken förnuft eller religion är immuna mot missbruk. Och det är inte givet en gång för alla vilken av dem som missbrukas mest."

"Vad det mångkulturella samhället behöver är en öppen dialog mellan olika sätt att tolka livet. I denna offentliga dialog hör också den religiösa tron hemma. Kanske visar det sig under samtalets gång att den religiösa tron faktiskt förmedlar värden som samhället i längden inte klarar sig utan," skriver jesuitpater Ulf Jonsson i ledarartikeln i tidskriften Signum nummer 6, 2003.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/03-09-23

Har du synpunkter? Kontakta oss!

Hör på gårdagens svenska program (ej lördag och måndag)

Hör på våra bästa intervjuer

Äldre nyheter

Se påven i direktsändning på Vatikanens hemsida