Ugandas biskopar påminner påven och världen om bortglömt inbördeskrig

De katolska biskoparna från Uganda avslutade 20 september det besök de avlägger vart femte år hos påven och i Vatikanen med en gemensam audiens och lunch med Johannes Paulus II. Under sina samtal med påven och hans medarbetare har biskoparna berättat att norra Uganda ännu plågas av ett bortglömt inbördeskrig.

Konflikten i norra Uganda har skördat 100.000 offer. Den hänger ihop med inbördeskriget i södra Sudan. Ugandas regering har låtit den Sudanska folkliga befrielsearmén SPLA ha sina baser i Uganda. För att bestraffa Ugandas regeringar har Sudans regering gett vapen och ammunition till rebellerna i LRA (Lord's Resistance Army eller Herrens motståndsarmé). LRA började bekämpa regeringen i Kampala mot slutet av 1980-talet. 1994 allierade sig LRA med Sudans armé, vilket ledde till att dödsoffren blev betydligt fler. 20.000 människor har kidnappats, många av dem barn och unga, och över 100.000 människor har dödats.

Med anledning av att Ugandas biskopar besöker Vatikanen ringde missionsnyhetsbyrån MISNA upp missionären fader Tarcisio Pazzaglia, som har bott i norra Uganda i snart 40 år. "Jag kan inte tiga inför lidandet hos folket i Norra Uganda under detta blodiga inbördeskrig," säger han. "Varje dag får jag se mord, plundring och brutalitet som begås av rebellerna i LRA. "Jag önskar att påven kunde nå ut till hela Uganda och alla ansvariga politiker i världssamfundet för att stoppa denna meningslösa slakt."

20 september sade Johannes Paulus II till Ugandas biskopar att "Jag står nära er och ert folk i dessa svåra omständigheter. Tillsamanns med er fördömer jag all blodsutgjutelse och förstörelse." Påven vädjade till alla inblandade att samarbeta "för att bygga en framtid av hopp, rättvisa och fred för alla människor i Uganda. "

Ärkebiskopen av Gulu, John Baptist Odama, betonar att de kristna kan bidra till att skapa fred i Uganda, för freden måste börja i människors hjärtan, och där har de kristna något att ge. "

Påven ger oss stort stöd," säger han. "I dag råder fred på många håll i Uganda, men inte i norr och öster, där är det krig. Barnen kan inte gå till skolan, och en av våra biskopar kunde inte komma på detta ad liminabesök för han måste stanna hos sitt lidande folk. Påven är fredens budbärare, men det är ett budskap som man ännu inte lyssnar till. Men freden måste börja i människors hjärtan. Det är därför sompvåen talar om försoning, om att omvända sig och leva. Det är Kristus som kan ge oss fredens ande. Kristus ger oss en fred som världen inte ger. Freden som kommer från Kristus är en en fred som börjar i hjärtat. Det är roten till fred. Om det inte finns fred i hjärtat finns det ingen fred utanför oss heller. Detta ger oss stort hopp, för just nu kämpar vi för freden i Uganda. Vi har haft krig i många år och vi har haft Idi Amin, som nyligen dog, men även om allt detta är över har freden ännu inte kommit, för människornas hjärtan har ännu inte omvänt sig. Detta är det budskap vi måste förkunna. Det är det budskap som Kristus började med, och som han avslutade sitt liv med: jag ger er min fred, jag ger er den fred som världen inte kan ge. Detta är vad vi måste förkunna som herdar och biskopar, och här är påven en stor förebild."

Påven sade till biskoparna från Uganda att det är viktigt att kyrkan utbildar och fostrar lekfolk "så att de kan utföra sitt profetiska uppdrag i ett samhälle som inte alltid erkänner eller accepterar evangeliets sanning och världen.... Särskilt viktigt är detta för att övervinna stamkonflikter och etniska spänningar." Men lekfolket har alltid spelat en viktig roll för kyrkan i Uganda, säger Paul Bakyenga, ärkebiskop av Mbarara:

"Redan från första början av evangelisationen i Uganda använde missionärerna sig av lekfolket," berättar ärkebiskop Bakyenga. "Vi fortsätter att utveckla denna linje. Det gäller kateketer och lekfolk i olika ledande ställningar, i församlingsråd osv. Det är lekfolk som leder skolor, sjukhus och sjukstugor. Vi har många män och kvinnor som arbetar där, och det är viktigt för att sprida evangeliet genom att verka för utveckling. Paulus VI sade att utveckling är det nya namnet på evangelisationen, och vi har många lekmän och -kvinnor som är inblandade i detta arbete."

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/03-08-20

Har du synpunkter? Kontakta oss!

Hör på gårdagens svenska program (ej lördag och måndag)

Hör på våra bästa intervjuer

Äldre nyheter

Se påven i direktsändning på Vatikanens hemsida