Nya helgon på väg: antinazistisk biskop och Österrikes siste kejsare

Påven gav 20 december klartecken för saligförklaringen av en tysk biskop som kämpade mot nazismen, Österrikes siste kejsare och en italiensk kvinna som offrade sitt liv för att rädda det barn hon skulle föda.

Under ett sammanträde med kongregationen för helgonförklaringar i påvepalatsen på lördagsförmiddagen godkände påven Johannes Paulus II ett dekret som banar vägen för fyra kanoniseringar, som är det sista steget i en helgförklaring och sju saligförklaringar, som är det näst sista steget. Samtidigt slogs det fast att sju personer hade vad som kallas hjältemodiga dygder, vilket är ett tidigare steg i helgonförklaringsprocessen.

Bland de fyra som nu kan kanoniseras finns italienskan Gianna Beretta Molla, som dog 1962 när hon valde att offra sitt eget liv för att rädda det barn hon skulle föda.

Bland de sju personer som kan saligförklaras finns den österrikiske kejsaren Karl I, brorson till kejsar Frans Josef, som blev kejsare 1916. Under det första världskriget strävade han för fred och avgick 1918 vid en revolution. 1922. Han tillbringade sin sista tid i exil på ön Madeira, där han avled.

Bland de sju personer som nu förklaras ha haft "hjältemodiga dygder" och som alltså har levt ett fullödigt kristet liv finns biskopen i Münster i Tyskland Clemens August von Galen, som kämpade öppet mot nazismen och dog 1946.

En saligförklaring innebär att en person kan vördas som helgon lokalt i ett stift eller i en orden, medan kanoniseringen utsträcker denna vördnad till den katolska kyrkan i hela världen. För en saligförklaring krävs ett att ett mirakel har inträffat efter att någon bett om en avlidens förbön. Det handlar ofta om ett oförklarigt tillfrisknande. För den avslutande kanoniseringen krävs ytterligare ett mirakel. Den nuvarande påven förenklade 1984 helgonförklaringsprocesserna och minskade antalet mirakel som krävs för en helgonförklaring. Det gör att processerna går fortare. När en helgonförklaringsprocess når så långt brukar det inte vara någon brist på mirakel som tillskrivs det nya helgonet. Problemet är att det går åt både tid och pengar för att dokumentera dessa mirakel så noggrant som krävs.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/03-12-20

you are viewing our old webpages : Go to our new website ...»