Ärkebiskop i Baghdad: "Ingen frihet för kristna under Saddam"

En katolsk ärkebiskop i Baghdad säger att den kristna minoriteten i Irak inte hade det bra under Saddam men att den nya friheten också innebär nya utmaningar för samlevnaden mellan kristna och muslimer och mellan olika kristna samfund.

Jean Benjamin Sleiman är ärkebiskop i Baghdad för de latinska katolikerna, alltså de så att säga vanliga katoliker som inte tillhör den kaldeiska katolska kyrkan. Han säger till den katolska nyhetsbyrån AsiaNews att "i väst beskrevs Saddams regim som en sekulär stat, men samhället styrdes av islamisk lag med svåra följder för ickemuslimerna."

Saddams vicepresident Tareq Aziz var kristen och beskrevs ibland i väst som ett exempel på hur bra den kristna minoriteten i Irak hade det under Saddam. Ärkebiskop Sleiman håller inte med. "Tareq Aziz var inte viceminister för att han var kristen utan för att han hade vuxit upp tillsammans med Saddam," säger han, och tillägger att de kristna ofta fick vända sig till muslimska ministrar för att protestera t ex mot läroböcker som beskrev kristendomen på ett nedsättande sätt.

"De kristna blev också upprörda över Tarek Aziz' föraktfulla inställning när han träffade påven kort före kriget," tillägger ärkebiskop Sleiman.

Slutet på Saddams regim innebär att samlevnaden mellan olika religioner förändras. Förut hade de gemensamt att de alla var förtryckta av samma regim, men det innebar inte att de olika religionerna verkligen accepterade att leva tillsammans. Den provisoriska regeringen har avskaffat religionsdepartementet och ersatt det med ett religiöst råd för shiitera, ett för sunniterna, och ett för de kristna minoriteterna.

"Men förändringen har lett till en kris i förhållandet mellan de kristna," säger ärkebiskop Sleiman. "I rådet för kristna minoriteter finns det till exempel tre kaldeer men ingen ortodox. Dessutom består dessa råd ofta av företrädare för etniska grupper snarare än för religioner, och det skapar problem."

Den nyvunna friheten är en utmaning för religiösa samfund som länge levt utan. Evangeliska sekter är nu mycket aktiva, har starkt politiskt beskydd och mycket pengar. Men deras missionarbete retar muslimerna, som riskerar att svara med fundamentalism, menar ärkebiskop Sleiman.

"Fundamentalismen sprids med stor kraft i det irakiska samhället," säger han.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/03-12-18

you are viewing our old webpages : Go to our new website ...»