Irakisk
biskop: Gripandet av Saddam är "glädjeämne
för alla irakier"
En
irakisk biskop av kurdiskt ursprung sade på måndagen
att gripandet av Saddam Hussein är "ett glädjeämne
för alla irakier."
Under
måndagen kom inga kommentarer till söndagens gripande av
Iraks förre ledare Saddam Hussein varken från Vatikanen
eller från de högsta företrädarna för den katolska kyrkan
i Irak. Varken påvens diplomatiska sändebud i Irak eller
den nyvalde kaldeiske patriarken kommenterade under måndagen
gripandet av Saddam Hussein. Försiktigheten
hos Vatikanen och den kaldeiske patriarken gav desto större
kontrast åt ett jublande uttalande från den irakiske biskopen
Rabban
al Qas, 54 år, av kurdiskt ursprung. Han fick stanna kvar
i Rom för att vårdas på sjukhus för en benskada han fick
under en explosion i Irak när de andra irakiska biskoparna
återvände till Irak efter valet av ny patriark
3 december.
Gripandet
av Saddam "är ett glädjeämne för alla irakier, också för
biskoparna," sade biskop al Qas på måndagen till nyhetsbyrån
AsiaNews. Han
säger att 9 april var en "politisk befrielse" men först
nu följds den av "själarnas befrielse." Biskop Rabban al
Qas utbrister att "nu har ormens huvud krossats" och "nu
kan man äntligen bygga upp landet igen" med hjälp av soldaterna,
som han beskriver som "befriare".
"Jag
har talat med seminarister och biskopar i Baghdad, som igår
(14 december, övers. Anmn) väntade på den nye patriarken
på flygplatsen. Alla firade de tillsammans med folket. De
kristna är inte skilda från resten av folket. Kristus har
sänt oss att leva i samhället. Under Saddam Hussein har
kyrkan och folket fått lida tillsammans. Vi var alla förföljda
under denna diktatur: kristna, shiiter, araber, kurder,
syro-kaldéer. Vi är Iraks folk, och det är Iraks folk som
har varit förtryckt," säger biskopen.
Biskop
Rabban al Qas är överraskad över hur han sett läget i Irak
beskrivet i västerländsk tv under uppehållet i Rom.
"Här
i väst talas det om 'ockupation' och om 'irakiskt motstånd',
och det sägs att amerikanerna inte är omtyckta. Visst kan
amerikanerna ha gjort misstag och gjort sig skyldiga till
förestörelse, men de förblir ändå befriare. Bristen på trygghet
har varit ett arv från Saddam. Innan han flydde öppnade
han fängelserna och släppte ut alla tjuvar och brottslingar.
I väst blir ni förvånade över att det förekommer rån och
våld i Irak. Men vad hände i Italien efter andra världskriget?
Var det inte våld och rån? Och i Frankrike? Förekom det
inte en svart marknad, olaglig expropriering, hämndaktioner?
Irak behöver tid, precis som ni gjorde," säger
biskop al Qas.
Han
tar avstånd från uppfattningen att Saddam var tolerant mot
de kristna. "År 2002 beordrade han att alla kristna namn
skulle tas bort från ID-korten. Också de kristna var tvungna
att nöja sig med de namn som finns i Koranen. I familjer
med en kristne och en muslimsk förälder måste barnen enligt
lag vara muslimer tills de fyller 18. Sedan fick de byta,
men i verkligheten lät Saddam ingen byta religion. Också
de som omvände sig till kristendomen fortsatte att vara
registrerade som muslimer", påpekar biskopen.
Optimismen
hos den glädjestrålande biskop al Qas kompletteras av försiktigheten
i en intervju som den nye patriarken gav för Vatikanradion
innan gripandet av Saddam blev känt. Patriarken valdes av
de irakiska biskoparna på ett möte 3 december i Rom, dit
de kallats av påven efter att de i somras inte kunde enas
om en kandidat till ny patriark som kunde accepteras av
Vatikanen. Den nye patriarken heter Emmanuel-Karim Delly
och efterträder patriark Raphael Bidawid I, som avled 7
juli. Delly, som är 76 år gammal, föddes i Telkaif i norra
Irak, prästvigdes 1952 och blev biskop 1962. Hittills har
han arbetat som hjälpbiskop i Baghdad. Söndag 14 december
återvände den nye patriarken till Baghdad. Innan han lämnade
Rom berättade han för Vatikanradion om sin kyrka i Irak.
"Läget
för vår kyrka i Irak har inte ändrats", säger Delly.
"De svårigheter vi har haft med regeringen och med
de ortodoxa finns ännu kvar. Men vi skall göra vad vi kan
för att komma överens både med regeringen och de ortodoxa.
Vi skall fortsätta göra vad vi kan för att leva tillsammans
i kärlek och för att ge Kristus till folket. Vi vill tacka
påven, som har gjort allt han har kunnat för att ge oss
fred och uppmmuntra oss trots alla svårigheter."
Patriark Delly påpekar att idag domineras Irak av de politiska
spänningarna mellan shiiter och sunniter. Majoriteten av
Iraks befolkning är shiiter, men fram till Saddams fall
har makten legat i sunniternas händer. Därför har man nu
gjort ett regeringsråd som består av 13 shiiter, 12 sunniter
och en kristen. "Vi hoppas få se en starkare regering i
framtiden med stabilitet och jämvikt," säger han.
Den
kaldeiska kyrkan gör vad den kan för att leva i fred med
både ortodoxer och muslimer, berättar patriark Emmanuel-Karim
Delly, som påpekar att den kristna kyrkans sociala omsorg
också omfattar muslimer. "Vi har möten med de ortodoxa tre
gånger om året för att studera de problem som finns mellan
oss. Vi fortsätter att anstränga oss också för att minska
problemen och för att leva som syskon med våra muslimska
bröder i kärlek. Därför hjälper vi inte bara kristna utan
också muslimer. Det gäller särskilt efter de ekonomiska
sanktionerna mot Irak, som varade i 13 år. Vårt folk har
haft stora svårigheter. Landet är rikt, men folket är fattigt,"
sade patriark Dally innan han återvände till Baghdad.
Kaldeiska
kristna finns i hela världen från USA till Iran, Libanon,
Egypten och Syrien. De är omkring 1,5 miljon. Deras centrum
är Irak, där patriarken har sitt säte i Baghdad och det
finns 750 000 kaldeer.
Vatikanradions
skandinaviska avdelning/OB/03-12-15
you are viewing our old webpages : Go to our new website ...»