Katoliken Kerrys kommunion

Många katoliker är positivt inställda till den demokratiske presidentkandidaten John Kerry. Det gäller t ex katolska hispanics, som med sina 39 miljoner eller 13% utgör den största minoriteten i USA. Enligt en undersökning av Zogby-institutet, som publicerades 5 april av Miami Herald, tänker 58% av denna minoritet rösta för Kerry mot 33% för George Bush.

Ändå är det svårt för katoliken Kerry att presentera sig som katolikernas kandidat, för flera katolska biskopar har sagt att Kerry inte bör få ta emot kommunionen. Catholic News Service har publicerat en lång bakgrundsartikel som reder ut begreppen.

Flera biskopar menar att John Kerry inte får ta emot kommunionen eftersom han är för fri abort. Även om liberalare katoliker håller med Kerry, och även om det finns försonligare biskopar, riskerar Kerry att provocera en viktig del av landets katoliker om han tar emot den katolska kommunionen. När Kerry tog emot kommunionen i en katolsk kyrka senast 21 april ledde det till en proteststorm från konservativa katoliker. Kerry har senare undvikit problemet genom att ta emot nattvarden i en baptistkyrka i Missouri 28 mars och en metodistkyrka i hemstaden Boston 4 april.

Ärkebiskopen i Kerrys hemstad Boston, franciskanmunken Sean O'Malley, tillträdde i somras med uppdraget att reda ut följderna av sexskandalerna som tvang hans föregångare kardinal Bernard Law att avgå. O'Malley är känd från tidigare uppdrag för sin förmåga att handskas med dessa svåra frågor. Men han är också en bestämd herre i moralfrågor. Redan i somras sade han att katolska politiker som är för fri abort befinner sig i dödssynd och därför inte får ta emot kommunionen. O'Malley nämnde inga namn, men allmänheten tänkte genast på John Kerrey och den katolske men abortvänlige senatorn från Massachusetts Ted Kennedy.

Kerry nämndes uttryckligen i februari av ärkebiskopen av St. Louis, Raymond Burke, som sade att Kerry gjorde bäst i att "inte gå fram för att ta emot kommunionen i någon kyrka i mitt stift." När Kerry besökte St. Louis 28 mars gick han därför till en baptistkyrka och tog emot nattvarden där. 4 april löste han som sagt samma problem i hemstaden Boston med att gå i en svart metodistförsamling.

Frågan är om Kerry kan inspirera tillräckligt förtroende hos USA:s katoliker. När katoliken John F. Kennedy ställde upp i presidentvalet 1960 möttes han av en övervägande protestantisk allmänhet som frågade: "Hur vet vi att du kan skilja din katolska tro från ditt politiska ansvar?"

40 år senare möts Kerry av en stor och viktig grupp katolska väljare som frågar: "Varför tror du att du kan skilja din katolska tro från ditt politiska ansvar när det gäller abort?"

De senaste tjugo åren har flera demokratiska katolska politiker velat framstå som samtidigt katoliker och " pro choice" -- för fri abort. På 1980-talet drabbade New Yorks dåvarande ärkebiskop John O'Connor samman med guvernören Mario Cuomo över dennes stöd för statsbidrag till aborter för fattiga. Cuomo var den förste i en lång rad av demokratiska katolska politiker som säger ungefär: "Personligen ör jag mot abort, men jag menar inte att jag skall stifta lagar enligt min tro när abort nu redan är laglig i det här landet."

1990 slog kardinal O'Connor tillbaka med att säga att katolska politiker som säger så riskerar exkommunicering "genom att behandla kyrkans lära om abort med förakt." Han sade att en sådan inställning bidrar till att fler aborter genomförs genom liberalare lagstiftning och offentliga bidrag.

O'Connor och de flesta biskopar har föredragit att argumentera framför att exkommunicera. Men en del biskopar har gått längre, framför allt ärkebiskop Burke i St. Louis, som har beordrat prästerna i stiftet att inte ge kommunionen till lokala katolska politiker som inte följer kyrkans lära om abort och dödshjälp.

Ärkebiskopen i Boston O'Malley intog i somras den något mjukare inställningen att katolska politiker som är för laglig abort borde låta bli att ta emot kommunionen. Men han sade att kyrkan ger kommunionen till dem som går fram och utgår från att de är "i god tro."

I sin bok från 2003 "A Call to Service" beskriver Kerry sig som en troende och praktiserande katolik. Han skildes från sin första fru 1988 och har senare sagt att han bett att få det första äktenskapet ogiltigförklarat - den katolska kyrkan tillåter inte skilsmässa. Hans nuvarande fru blev änka 1991 då hennes man dog i en flygolycka.

I omröstningar i senaten den senaste tiden har Kerry röstat mot ett förbud mot sena aborter, för att aborter skall tillåtas på amerikanska militärförläggningar, och för en resolution som säger att det var rätt att tillåta bort genom den omstridda domen i målet Roe mot Wade 1973. I alla dessa fall gick Kerry mot den katolska kyrkan.

Kerry ligger närmare kyrkans lära när det gäller dödsstraff, som den katolska kyrkan är mot. Kerry är mot dödsstraff utom för terrorister. Där har han säkert samma uppfattning som de flesta katoliker i USA. Men det är John Kerrys syn på abortlagstiftningen som kommer att följas med störst intresse av USA:s katoliker inför nästa presidentval. En del katoliker i USA fruktar att en katolsk president är så rädd för att framstå som katolsk att hans politik blir en björntjänst för den katolska kyrkan. USA:s Vatikanambassadör Jim Nicholson - själv katolik - påpekade nyligen i en bok att den katolske presidenten Kennedy vägrade öppna en ambassad vid Heliga stolen för att visa att han inte gick i påvens ledband. Det var först 1984 som den protestantiske presidenten Ronald Reagan upprättade diplomatiska förbindelser med Vatikanen.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/04-04-06

you are viewing our old webpages : Go to our new website ...»