Signum: "Omvändelse, inte sekularism, ger människan hopp"

Avskriver man Gud sågar man av den gren som mänskligheten sitter på. Det skriver jesuitpater Ulf Jonsson i en ledarartikel i nummer 3, 2004 av den katolska kulturtidskriften Signum.

Den senaste tidens nyheter har visat hur religion kan missbrukas för allt från internationell terrorism till katolska sexövergrepp i USA och pingsförsamlingsmord i Knutby. Men att något missbrukas betyder inte att det skall avskaffas, påpekar Ulf Jonsson. Tvärtom menar man att världen också i fortsättningen kommer att behöva de hoppets källor som tron kan erbjuda - 1900-talets nazism och kommunism har visat att ateismen inte har något att ge människan.

-Under senaste tiden har vi vid åtskilliga tillfällen genom massmediernas rapportering påmints om hur gruvligt religiös tro kan missbrukas, skriver Ulf Jonsson. Religiös fanatism fortsätter att vara en källa till konflikter och våld i exempelvis det Heliga landet och i Irak. Oförmågan att snabbt och effektivt sätta stopp för sexuellt missbruk av barn och ungdomar i flera av de stora kyrkorna i USA, inte minst den katolska, har orsakat ofantligt lidande. Och här hemma i Sverige har de riksbekanta händelserna i pingstförsamlingen i Knutby påmint oss om hur vanvettigt det kan bli när sekteristiska grupper sluter sig för omvärlden och bildar ett ghetto kring några dominerande karismatiska ledargestalter.

-I kölvattnet av sådana förskräckande erfarenheter kommer uppmaningarna till en mera kritisk hållning gentemot religiös tro som beställning på posten. Så har exempelvis Uppsala-filosofen Thomas Anderberg i ett flertal artiklar i Dagens Nyheter framhållit behovet av en mera livaktig religionskritik i vårt land. Relativismen i det mångkulturella, postmoderna samhället riskerar att tas till intäkt för ett okritiskt accepterande av allsköns vidskeplighet och religiöst motiverat förtryck, menar Anderberg. En av relativismens frukter blir att religiös tro görs immun mot kritik.

-Som ofta har framhållits i Signums spalter bör sådana religionskritiska påpekanden inte avvisas lättvindigt från trossamfundens sida, betonar Ulf Jonsson. Ett sunt mått av självkritik och en beredskap att göra upp med missförhållanden inom de egna leden är lika viktiga i religiösa sammanhang som i vilka andra sammanhang som helst.

-När detta väl är sagt bör man dock inte glömma bort att ett fenomen ska bedömas efter dess rätta bruk, inte efter dess missbruk, påpekar han. Det finns knappast någonting alls som inte kan missbrukas på ett eller annat sätt. En stor del av världshistoriens förbrytelser har skett i förnuftets och det mänskliga framstegets namn. Men det ger oss inte anledning att lägga förnuftet och strävan efter en bättre framtid på hyllan.

-Även framöver kommer människor att vara i behov av hoppets källor att leva av, hävdar Ulf Jonsson. Det finns starka skäl att betvivla att en rent sekulär kultur skulle klara av att ge människan tillgång till sådana hoppets källor. Ateismen har inte visat sig vara någon hoppets källa för mänskligheten, dess frukter har tvärtom varit bittra. De exempel på ateistiska kulturer som den moderna historien hittills sett prov på – fascism och kommunism – talar för sig själva. En rent inomvärldslig, naturalistisk förståelse av livet förmår heller inte att göra rättvisa åt människans inneboende strävan efter absoluta värden och en övergripande mening med tillvaron. Avskriver man Gud sågar man av den gren som mänskligheten sitter på.

-Den religiösa tron inbjuder människan att se på världen som i grunden god, begriplig och meningsfull, eftersom Gud är dess skapare. Ateism och agnosticism berövar människan denna hoppets källa.

-Att människor blir så djupt besvikna och upprörda över missbruk i samband med religiös tro hänger ihop med de stora förhoppningar som man sätter just till tron. Förfallet upplevs som allra värst när det drabbar det mest värdefulla. Men det konstruktiva svaret på förfall och missbruk heter självkritik och förnyelse. Eller uttryckt i mer teologiska termer: omvändelse och helgelse. Kristen tro säger att dessa är frukten av att människan är beredd att låta de tre gudomliga dygderna få forma hennes liv.

-Här – och inte i sekularismens nihilism och naturalism – finns hoppets tecken för människan, avslutar jesuitpater Ulf Jonsson i sin ledarartikel "I hoppets tecken" i Signum 3, 2003.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/04-04-06

you are viewing our old webpages : Go to our new website ...»