Etiopiens katoliker och den glömda svälten

40.000 etiopier deltog 6 november i invigningen av den största kyrkan i Addis Abeba, rapporterar AFP. Etiopiens president Girma Woldegiorgis deltog i ceremonin, och många övernattade framför kyrkan för att få plats. På lördagsförmiddagen uppstod en trafikstockning i kvarteret omkring kyrkan. Ledaren för den etiopiska ortodoxa kyrkan Abuna Paulus ledde en del av cremonin. Han sade att kyrkbygget har finansierats helt och hållet med gåvor från ortodoxa kristna. Det tog tio år och kostade 3,2 miljoner euro.

Etiopien är ett övervägande kristet land där de flesta kristna är ortodoxer. Landet brottas med fattigdom och svält som sällan uppmärksammas i världsmedia. Två år av torka har medfört förstörelse av åkermark och brist på vatten. Landet ber nu omvärlden om hjälp. ”Antalet människor som behöver hjälp kan komma växa från dagens 7,8 miljoner till över 12 miljoner år 2005”, enligt en månadsrapport från den amerikanska svältvarningsorganisationen Famine Early Warning System Network.

Den mat som finns i landet kommer att ta slut i slutet av november. Det behövs 1,2 miljoner ton mat för att undvika en katastrof. Mest behövande är områdena i södra och östra Etiopien. I oktober besöktes södra Etiopien av en grupp från FN som konstaterade att maten inte når ut i byarna. I fjol drabbades Etiopien av brist på mat som gjrode att 13 miljoiern människor blev beroende av hjälpsändningar.

50.000 människor dog till följd av torkan år 2000. Nu hoppas man på omvärldens hjälp för att det inte skall upprepas. De fattiga i Etiopien konstaterar bittert att svält inte har något nyhetsvärde i världsmedia jämfört med bilbomber.

Men en FN-rapport betonar att matkrisen inte bara beror på torka. ”Det har förekommit torka ofta tidigare,” konstaterar rapporten. ”Ändå behövde plötsligt 13 miljoner människor humanitär hjälp.” Rapporten menar att myndigheterna inte har klarat av att handskas med dessa återkommande nödsituationer. också jordbrukspolitiken kritiseras. Etiopiens befolkning växer med två miljoner människor varje år medan ekonomin bara växer med tre procent.

Etiopiens katolska biskopar hoppas kunna fästa omvärldens uppmärksamhet på Etiopiens problem under ett möte för biskopar från Afrika och Europa i Rom 10-13 november. Med på mötet är ärkebiskopen i Addis Abeba Berhaneyesus Demerew Souraphiel.

Etiopien har 69 miljoner invånare varav 45% är kristna ortodoxer, 40% muslimer, knappt 10% katoliker eller protestanter och 5% animister, enligt inrikesdepartementet. Efter kriget mellan Etiopien och Eritrea har de ortodoxa och protestantiska kyrkorna splittrats i en etiopisk och en eritreisk kyrka, men den katolska kyrkan håller ihop fortfarande. Biskopskonferensen för Etiopien och Eritrea består av 16 biskopar, som är stolta över att vittna om den katolska kyrkans enhet och universalitet som går utöver nationella gränser. Katolikerna är få men kan hjälpa de andra, berättar ärkebiskop Demerew Souraphiel.

-I Eritrea har vi tre stift med fem biskopar. I Etiopien är vi allt som allt elva biskopar med tio stift. Vi arbetar inte bara för katolikerna, som bara är en procent av befolkningen, utan också för den ortodoxa majoritetskyrkan med över 40 miljoner. Katolikerna gör vad de kan för att hjälpa de andra. Det är brist på mycket i Etiopien, och katolikerna är väl rustade för att hjälpa befolkningen och samarbeta med resten av den katolska världen.

Efter att Etiopien var ockuperat av Italien 1936-1941 leddes Etiopien av kejsar Haile Selassie, tills han störtades i en kommunistisk militärkupp 1974. En militärjunta tog över makten och etablerade en socialistisk stat. 1977 blev överstelöjtnant Haile Mariam Mengistu ordförande i juntan, och behöll makten tills regimen störtades 1991 av en koalition av rebellstyrkor. En konstitution antogs 1994 och Etiopiens första flerpartival hölls 1995.

1952 blev Etiopien och Eritrea en federation. Tio år senare annekterades Eritrea av Etiopien. Detta blev inledningen till ett 30 år långt krig, som 1991 avslutades med de eritreanska rebellernas seger. 1993 hölls en folkomröstning i Eritrea angående om landet skulle bli självständigt och segern för ja-sidan var överväldigande.

Ett nästan tre år långt krig mot Eritrea avslutades med ett fredsavtal den 12 december 2000. Gränsdragningen mellan länderna är fortfarande inte klar, och FN har fortfarande fredsbevarande styrkor i Eritrea för att övervaka förhållandena vid gränsen.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/04-06-28

you are viewing our old webpages : Go to our new website ...»