Fader Wojciech Waligórski: Guds allsmäktighet en paradox

Fader Wojciech Waligórski säger till Vatikanradion att katastrofen i Asien visar att Guds allsmäktighet är en paradox och ett mysterium.

-Otvivelaktigt sätts vår tro på Guds allsmäktighet på prov. Vi tror ju på det vi bekänner i Trosbekännelsen; - Jag tror på en Gud, Fader allsmäktig.... . Här i sammanhanget är det viktigt att inse att mina sunda känslor av medlidande inte låter styra förnuftet och Tron vilse, vilket lätt kan inträffa ibland. Vad säger då Tron och förnuftet i sammanhanget?

-För det första kan vi se händelsen ur exempelvis ett moraliskt-existentiellt perspektiv. Då kan jag fråga mig i allmänhet; - om livet är så skört, vad för gott gör jag då i mitt liv?

-För det andra kan jag t.ex. även se händelsen utifrån frågan om rättfärdighet och ansvar; - var var t.ex. alla ansvariga för att i tid förhindra denna enorma utbredning av katastrofen?

-Först efter en reflexion över dessa och liknande frågor är det mer påpassligt att fråga sig var Gud är i det hela. Först nu är det mer korrekt att fråga; och Du Gud var är Du? Du som är allsmäktig? Här är det av vikt att skilja på sättet som Guds allsmäktighet kan kan visa sig på, och syftet med Guds allsmäktighet.

-Tittar vi på det sistnämna först (syftet) kan vi se att allsmäktigheten först och främst har att göra med vår eviga frälsning. Existensen i tid och rum (som givetvis har ett värde i sig) kan då komma på fråga i andra hand.

-Om vi å andra sidan synar sättet som Guds allsmäktighet kan visa sig på, så kommer vårt förnuft ofta till korta. Guds allsmäktighet kan visa sig nämligen som en paradox. Som ett mysterium. Det räcker med att titta på Kristi historia och på Guds Moders historia för att få det bekräftat. Aposteln Paulus bekänner ju också att Guds kraft paradoxalt nog visar sig i bräckligheten och svagheten (jämf. 2 Kor.12:8-10). Som sagt, vi får erkänna att vårt förnuft kommer till korta då vi betraktar sättet Guds allsmäktighet kan visa sig på.

-I sammanhanget är det värt att tillägga att en högre grad av allsmäktighet visar sig då Gud förlåter (jämf. KKK 270). Det är m.a.o. inte i den direkt synliga världen som Guds allsmäktighet är som störst. Återigen ser vi också här att det eviga frälsningsperspektivet har ”förtur”. På detta sätt relativiseras det vi benämner som lidande och död. Detta sagt vill jag inte alls borttränga dödens och lidandets skrämmande ansikte. Men då det blir fråga om en naturkatastrof och (tydligen) inte en av människan (direkt) orsakad katastrof, är det desto viktigare att försöka se ”bortom lidande och död”. Livet är kort och bräckligt, också för mig och för dig.

-Till slut kan en sådan händelse även göra att jag vaknar till. Ja, att världen vaknar till. Om nu exempelvis alla gråter över de många barn som har mist livet eller som har blivit föräldralösa, varför gråter jag inte över de aborterade barn som systematiskt och medvetet inte ens får chansen att se denna värld? Hur många hundratusentals är de? 140 000...360 000... 850 000...bara i den regionen...., under den tiden... .

f. Wojciech Waligórski

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/05-01-03

you are viewing our old webpages : Go to our new website ...»