Vem
är Johannes Paulus II?
Den
man som blev påve 1978 och tog namnet Johannes Paulus
II för att anknyta till sina föregångare
Johannes XXIII, Paulus VI och Johannes Paulus I, föddes
som Karol Wojtyla 18 maj 1920 i Wadowice nära Krakow
i Polen.
1938
började han studera filosofi och litteratur på
universitetet i Krakow, som nazisterna stängde när
de invaderade Polen 1939. Wojtyla började arbeta i
ett stenbrott. 1941 dog hans far. Med tiden beslöt
Karol Wojtyla att bli präst, men eftersom nazisterna
hade stängt seminarierna fick han studera i hemlighet
för ärkebiskopen i Krakow medan han fortsate arbeta
i stenbrottet på dagen.
Han
prästvigdes 1946, 26 år gammal, och fortsatte
sedan sina studier i Rom, där han skrev en uppsats
om 1500-talsmystikern Johannes av Korset. 1948 återvände
han till Polen och blev 38 år gammal Polens yngste
biskop. Därmed fick han redan som ung biskop delta
i det andra vatikankonciliet (1962-1965). 1964 blev han
ärkebiskop i Krakow och utnämndes tre år
senare till kardinal av påven Paulus VI.
16
oktober 1978 valdes kardinal Wojtyla till påve. Han
var då bara 58 år gammal och tog namnet Johannes
Paulus II.
Under
sin långa tid som påve har han slagit många
rekord. Han har gjort 104 utlandsresor på sammanlagt
över en miljon kilometer till 129 länder, har
kanoniserat 483 helgon och saligförklarat 1345 personer
[om man räknar med sju medeltida saliga vars kult han
bara bekräftat. Med saligförklaringen av sju saliga
som planeras till 24 april 2005 blir de saliga 1352].
Med
sin polska bakgrund spelade han en viktig roll i slutet
på en av 1900-talets största utmaningar: det
kalla krigets spänning mellan västvärlden
och den östeuropeiska kommunismen.
Han
har prioriterat ekumeniken och har ofta talat om om sitt
besök i de nordiska länderna i juni 1989. Med
ortodoxa och österländska kyrkor har många
viktiga steg tagits under hans tid som påve, men i
ekumeniken med den protestantiska världen har nya svårigheter
tillstött genom att många protestantiska kyrkor
har avlägsnat sig från traditionellt gemensamma
kristna positioner när det gäller bl a kvinnliga
präster och homosexualitet.
Johannes
Paulus II:s hälsa har alltid varit förstasidesnyheter,
antingen för att han var så ung och stark, eller
för att han var så gammal och sjuk. Som ung 58-årig
nyvald påve blev han snabbt berömd för att
han tyckte om att åka skidor och vandra i bergen.
13 maj 1981 var han nära döden efter ett attentat
mot honom på Petersplatsen. Samma dag firar katolska
kyrkan minnet av mariauppenbarelserna i Fatima i Portugal
1917, och Johannes Paulus II har ofta sagt att det var jungfru
Maria som räddade honom den gången. Trots sviterna
efter attentatet var han vid god hälsa och framstod
som en ung och kraftfull kyrkoledare till 1992. Då
opererades en godartad tumör bort från tjocktarmen.
1993 började man se symptom av ”ett parkinsonliknande
syndrom”, som förvärrats med tiden. 1994
bröt han lårbenshalsen och fick en ny höftled
inopererad. Kort därefter vidtog han själv alla
förberedelser för nästa påveval med
nya regler och ett nytt gästhem för konklavens
kardinaler. Många tvivlade på att han skulle
kunna leda kyrkan in i det trejde årtusendet, men
han genomförde hela programmet för jubelåret
2000 med viktiga inslag som besöket vid Klagomuren
i Jerusalem i mars och världsungdomsdagens möte
med två miljoner unga katoliker i augusti.
2003
fick världen vänja sig vid att se en rullstolsbunden
påve. Efter stor oro för hans hälsa under
firandet av 25-årsjubileet som påve i oktober
2003 var hans hälsa ganska stabil till 1 februari 2005,
då han fördes till Gemellisjukhuset i Rom med
akuta andningsproblem. Efter en andra sjukhusvistelse återvände
han till Vatikanen 13 mars men fick delegera hela påskfirandet
i slutet av mars till sina närmaste kardinaler. Själv
visade han sig två gånger under påsken
men lyckades inte tala, och 30 mars fick han en sond i näsan
för att få näring. Den mest atletiske påven
i modern tid, som talat, skrivit och publicerat mer än
någon föregångare, är just nu stum
och rullstolsbunden. Det som talar är nu hans intensiva
blick, hans friska högerarm som rör sig för
att välsigna dem som samlats på Petersplatsen,och
de tårar som rinner ned för de församlades
kinder.
Vatikanradions
skandinaviska avdelning/OB/05-03-31
you are viewing our old webpages : Go to our new website ...»