Konklaven:
styrelsemöte eller reträtt?
Det
är inte lätt att förstå sig på
den konklav som inleds 18 april för att välja
en ny påve. Å ena sidan är det inte lätt
att läsa in sig på de invecklade reglerna för
hur omröstningarna går till. Å andra sidan
är det svårt att bestämma om konklaven mest
liknar en konferens, ett styrelsemöte eller en reträtt.
Kardinalerna
är numera så många att man låter
dem sitta i dubbla rader i moderna stolar bakom avlånga
bord i ett arrangemang som mest för tanken till en
kurs eller konferens. Man har lagt in ett dubbelt golv för
att störa mobiltelefoner och annan elektronisk apparatur.
Från tisdag kommer
de nu att rösta två ganger på förmiddagen
och två på eftermiddagen. Röstsedlarna
bränns en gång på förmiddagen och
en på eftermiddagen, kanske omkring 12 och 19 om man
håller bägge omröstningarna, annars kanske
en timme tidigare. Den vita röken som förkunnar
att en ny påve har valts åtföljs i år
också av att man ringer i Peterskyrkans klockor för
att ingen skall missförstå färgen på
röken.
Omröstningarna
fortsätter så länge ingen kandidat kan samla
77 röster, vilket är lika med två tredjedels
majoritet. Om ingen påve väljs fortsätter
omröstningarna till och med torsdag. Sedan har man
en meditationspaus under fredagen och fortsätter rösta
på lördag. Mot slutet av den andra veckan kan
kardinalerna besluta att nöja sig med enkel majoritet
eller 58 röster.
När konklaven är
över kommer kardinalerna att ha valt den 264:e efterträdaren
till aposteln Petrus som biskop av Rom.
Kardinalerna
bor denna gång på ett bekvämt kongresshotell
som byggdes strax bakom Peterskyrkan 1996. Så sent
som 1978 fick de sova i olika små rum och vrår
omkring Sixtinska kapellet och dela badrum i sommarvärmen.
Somliga tror att den nya bekvämligheten kan göra
att valet varar längre, men under 1900-talet har de
flesta påveval gått på två-tre dagar,
aldrig mer än fem. Johannes Paulus II valdes på
tredje dagen i den åttonde omröstningen.
Europa har bara en fjärdel
av världens 1,1 miljard katoliker, men 58 av de 115
kardinalerna i konklaven. Latinamerikas 43 procent av världens
katoliker företräds av 20 kardinaler eller 17
procent av de röstande. Italien har flest kardinaler
av alla länder: 20 stycken, lika många som hela
Latinamerika.
Italienska
dagstidningar är fulla av fantasifulla spekulationer
i om hur kardinalerna är splittrade i block och vilka
strategier de kan ha. Det är resonemang som domineras
av frågor om makt och organisation. Säkert funderar
kardinalerna mycket på namn och personer, men samtidigt
är de måna om det andliga inslag som gör
detta sammanträde så annorlunda.
-Folk
tror att vi röstar som i ett politiskt val. Men det
här är något helt annat. Vi skall lyssna
till Herren och den helige Ande,” sade kardinal Oscar
Andres Rodriguez Maradiaga från Honduras i en predikan
i söndags, då kardinalerna hade en ledig dag
som de flesta tillbringade ute i de församlingar i
Rom som de är knutna till. Många av dem försökte
då betona den andliga sidan av konklaven.
Nu
befinner sig kardinalerna på något som är
samtidigt ett styrelsemöte och en andlig reträtt.
Det handlar ju inte om att tillsätta en VD för
ett multinationellt företag. De katolska stiften runtom
i världen styrs inte direkt från Vatikanen, och
påvens viktigaste roll är att vara en symbolisk
andlig ledare som håller uppe moralen och känslan
av gemenskap i hela den katolska världskyrkan. Kardinalerna
isoleras från media och omvärlden just för
att kunna koncentrera sig på den andliga sidan av
denna egendomliga reträtt. Enligt italienska dagstidningen
La Stampa var det många kardinaler som hade med sig
CD-spelare för att lyssna till musik under ensamma
stunder på den heliga Marthas gästhem.
Vatikanradions
skandinaviska avdelning/OB/05-04-18
you are viewing our old webpages : Go to our new website ...»