Var inte rädda att bli helgon, säger påven till unga

Petersplatsen fylldes på söndagsförmiddagen av tusentals vajande palmkvistar under en strålande vårsol. Omkring 50.000 ungdomar firade palmsöndagens mässa tillsammans med påven Johannes Paulus II. Påven gick i procession med kardinaler, biskopar och präster från bronsporten i Petersplatsens portik till obelisken mitt på torget. Där uppmanade han ungdomarna att omfamna Kristi kors och att inte vara rädda för att bli helgon.

"Ni unga får er styrka av Guds ord som bor i er. Ni unga har övervunnit det onda. Ni älskar Herren Jesus utan att ha sett honom. Utan att se honom tror ni på honom. Omfamna Kristi kors i kärlek och frihet. Följ Herren troget. Var inte rädda för att bli helgon. Hälsa Herren och allas befriare välkommen med de olivgrenar och palmkvistar ni bär i händerna. Detta är jubelåret, detta är barmhärtighetens år, detta är nådens tid."

Palmsöndagen inleder stilla veckans andliga förberedelse inför påskens åminnelse av Jesu lidande, död och uppståndelse. Mässhakarna bär inte längre fastans botfärg lila utan strålar i passionens blodröda färg. Palmsöndagen på Petersplatsen präglades av viftande palmkvistar, lysande röda mässhakar och mängder av flera hundra år gamla olivträd, som skänkts av det syditalienska landskapet Apulien för att så småningom planteras i Vatikanen och i en del torg och parker i Rom. Folkmassan växte i takt med att söndagspromenerande romare och turister fyllde på i vårsolen.

Palmsöndagens mässa inleddes med en procession med palmkvistar till minne av hur Jerusalems befolkning tog emot Jesus i triumf när han red in i Jerusalem på en åsna några få dagar före sin död och uppståndelse. Palmsöndagsprocessionen skapades i Jerusalem på 300-talet och var då en barnfest: det var Jerusalems barn som sprang i procession tillsammans med biskopen. Här, i 300-talets Jerusalem, finns förklaringen till varför katolska kyrkan firar Palmsöndagen som ungdomsdag sedan 1984. Barnfesten har lämant spår i liturgin, för än idag sjunger man under processionen antifonen "Pueri Hebraeorum", en gregoriansk refräng som säger: "Judarnas barn gick Herren till mötes med kvistar i händerna, de ropade och sjöng: Hosianna i höjden". Därför fick Johannes Paulus II 1984 idén att ta fasta på denna fest för barn och unga och inrättade katolska kyrkans ungdomsdag. Sedan dess är varje palmsöndag en katolsk ungdomsdag, och vartannat år hålls dessutom ett internationellt  ungdomsmöte någonstans i världen tillsammans med påven - i år i Rom 20-26 augusti. Få andra initiativ från den nuvarande påven har fått sådan överväldigande folklig respons.

På onsdag har Johannes Paulus II sin vanliga allmänna audiens på Petersplatsen. Därefter ägnar han sig på heltid åt påskens gudstjänster: oljevigningsmässa i Peterskyrkan 9.30 på skärtorsdagen följd av skärtorsdagens kvällsmässa till åminnelse av Herrens nattvard i Peterskyrkan 17.30. På långfredag kanske påven hör bikt i Peterskyrkan innan han 17.00 firar åminnelsen av Herrens lidande och död på samma plats. Vid niotiden leder Johannes Paulus II sedan korsvägsandakten vid den romerska arenan Colosseum, där många kristna martyrer dödades. Kyrkoårets höjdpunkt påskvakan firar påven i år på Petersplatsen på grund av  anströmningen av pilgrimer under jubelåret. Vakan börjar 20.00. 10.30 på påskdagens förmiddag firar han sedan påskdagens mässa på Petersplatsen. På påskdagens eftermiddag flyger Johannes Paulus II i helikopter till sitt sommarställe Castel Gandolfo där han stannar till 28 april för att vila upp sig efter påsken. Vilket dock inte hindrar honom från att flyga in till Rom för den allmänna audiensen onsdag 26 april.
Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/:0-04-17

 

Saligförklaringen av Elisabeth Hesselblad


50.000 människor hade samlats på Petersplatsen på söndagförmiddagen för den mässa under vilken Johannes Paulus II saligförklarade svenskan Elisabeth Hesselblad, som grundade en ny gren av birgittinorden och återförde birgittasystrarna till Sverige och Rom. Omkring 400 svenskar var med på saligförklaringen av Moder Elisabeth, som saligförklarades tillsammans med fyra andra personer: Mariano de Jesús Euse Hoyos, kyrkoherde bland bönder i Colombia på 1800-talet; Franz Xaver Seelos, tysk redemptoristpater som predikade bland invandrare i USA på 1800-talet; Anna Rosa Gattorno, italiensk änka och trebarnsmor som grundade en nunnekongregation, och den indiska 1990-talsmystikern Mariam Thresia Chiramel Mankidiyan, som grundade en nunnekongregation som hjälper utsatta familjer.
Med en högtidlig formel på latin förklarade Johannes Paulus II att de fem nu kan vördas som helgon i de länder och av de kongregationer som de kommer ifrån.
I sin predikan anspelade påven på evangeliet för femte söndagen i fastan (Joh 12). Där säger Jesus: När jag blir upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig. Hans ord syftar på korset, som intar en central plats i birgittasystrarnas andlighet. Påven sade att Jesu ord uppfylls i Moder Elisabeths liv:
"'När jag blir upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig' (Joh 12:32). Jesu löfte uppfylls också i Maria Elisabeth Hesselblads liv. Liksom sin landsmaninna den heliga Birgitta förvärvade hon en djup kunskap om korset genom bön och genom händelserna i hennes eget liv. Hon fick tidigt uppleva fattigdom och kom i kontakt med sjuka som gjorde ett djupt intryck på henne med sin frid och sin förtröstan på Guds hjälp. Trots många hinder grundade honom den heliga Birgittas allraheligaste frälsares orden. Hon lärde sig att korset är mittpunkten i människans liv, och att det är den yttersta uppenbarelsen av vår himmelske faders kärlek. Genom att ständigt meditera över Guds ord stärktes syster Eilssabeths engagemang och bön för att alla kristna skall bli ett (jfr Joh 17:21).
Må den saliga Maria Elisabeth Hesselblad be Gud att välsigna och befrukta Kyrkans strävan att skapa djupare gemenskap och fostra ännu bättre samarbete mellan alla Kristi efterföljare. Ut unum sint!"
Flera katoliker från Sverige hade aktiv del i mässan. Den katolske biskopen i Stockholm Anders Arborelius koncelebrerade med påven. Flera katolska präster från Sverige hjälpte till med utdelningen av kommunionen. Fyra svenska seminarister ministrerade. En av förbönerna lästes på svenska av birgittasystern Beata Rohdin.
Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/:0-04-10