|
Svepeduken visas i augusti, kanske nya undersökningar Svepeduken i Turin visas för allmänheten igen 12 augusti till 22 oktober i samband med det heliga året eller jubelåret 2000. "För några år sedan frågade dåvararnde ärkebiskopen av Turin kardinal Saldarini påven, om han ville att svepeduken skulle visas 1998 (som katolska kyrkan ägnade åt reflexion över Kristus inför jubelåret) eller under själva jubelåret 2000. Påven sade att han ville bäggedera." Det berättade nuvarande ärkebiskopen av Turin Severino Poletti på måndagen under en presskonferens i Vatikanen. Svepeduken
är ännu omstridd. Kol 14-analyser har gett för handen att svepeduken
och dess mystiska avtryck av en korsfäst man skulle vara en senmedeltida
förfalskning. Senare forskning har funnit flera argument för dess äkthet.
"Vi vet att det är vetenskapen och inte tron som skall få sista ordet
om den mystiska bilden på svepeduken", sade ärkebiskop Poletti. "Därför
är forskningen öppen, och vi utesluter inte nya undersökningar." Särskilt
bra skulle det vara att hitta en mer tillförlitlig metod än Kol 14-analys,
som ganska ofta kan ge felaktiga resultat, sade han. "De senaste åren
har det inte kommit fram några verkliga vetenskapliga nyheter beträffande
svepeduken. (...) För att undvika upprepningar och anklagelser om att
kyrkan vill driva ensidig propaganda, har vi i samråd med italienska
biskopskonferensen beslutat att inte organisera någon ny världskongress
om svepeduken. I stället har vi hållit ett mindre symposium i Turin
2 till 5 mars för att slå fast vad som är forskningsläget," berättade
ärkebiskopen av Turin. Mexiko och 1900-talets martyrer 27 mexikaner som dödades under förföljelser på 1920- och 1930-talen proklamerades som helgon under en mässa på Petersplatsen på söndagsförmiddagen. Mexiko har nu 28 helgon: tidigare hade Mexiko ett enda kanoniserat helgon, San Felipe de Jesus, en munk som korsfästes i Japan och kanoniserades 1862. Det var Johannes Paulus II:s 40:e kanoniseringsceremoni sedan han valdes 1978 och den andra under det heliga året 2000. Den nuvarande påven, som fyllde 80 år 18 maj, har nu kanoniserat 324 människor under sina 21 år som påve. Dessutom har han saligförklarat 989 personer. Saligförklaringen är näst sista steget före kanoniseringen, som är det slutliga steget i en helgonförklaring. Sverige har ett kanoniserat helgon, Birgitta från Vadstena, och 9 april i år saligförklarade påven Elisabeth Hesselblad som grundade en ny gren av birgittinordern. Bland de omkring 50.000 människorna på Petersplatsen fanns omkring 20.000 mexikaner, som hade rest till Rom för att vara med under kanoniseringen på Petersplatsen i stekande sommarsol. Mexikanerna sjöng och viftade med hundratals flaggor. Påven betonade att de 27 mexikanska helgonen hade "levt under de hårda år då den mexikanska kyrkan hade det svårt. Idag", sade han, "kan de kristna leva i fred och harmoni och berika samhället med evangeliets värden." 2Mexiko upprättade inte diplomatiska förbindelser med Vatikanen förrän 1992 efter årtionden av statliga förföljelser mot kyrkan. Fientligheten mot katolska kyrkan uppstod på 1800-talet som en reaktion på kyrkans privilegier och egendomar. Efter revolutionen 1910-1917 stängdes kyrkor och präster dödades. Det var så sent som 1992 som det regerande Institutionella revolutionära partiet, som suttit vid makten sedan 1929, gav präster och nunnor rösträtt och tillstånd att bära sina ordensdräkter utomhus. Av de 27 nya helgonen räknas 25 som martyrer eftersom de torterades, sköts och hängdes för sin tro, som prästen Miguel De La Mora sköts medan han höll i sin rosenrkrans och bad för sina bödlar, fader Jose Isabel Flores Varela, som fick dödas 3med en kniv eftersom bödelns gevär inte fungerade. Tre lekmän i 20-årsåldern, Manuel Morales, David Roldan Lara och Salvador Lara Puente, dödades eftersom de var medlemmar i katolska organisationer. Tillsammans med martyrerna kanoniserades också två grundare av klosterkongregationer: fader Jose Maria Yermo y Parres och syster Maria de Jesus Sacramentado Venegas. "Hon är den första mexikanska kvinnan som kanoniseras", påpekade påven. De
oändliga skarorna av kristna martyrer under 1900-talet fortsätter att
stå i fokus för påven i början av det nya århundradet, och påminner
om att efter ideologiernas sammanbrott kan man beskriva 1900-talet som
ett århundrade av förföljelser mot kristendomen. 7 maj firade Johannes
Paulus II och andra kyrkoledare en ekumenisk 4minnegudstjänst över 1900-talets
kristna martyrer i alla kyrkor och samfund. I mariahelgedomen
Fatima i Portugal sade påven 13 maj att jungfru Marias budskap till
tre herdebarn i Fatima 1917 var en profetia om lidandet under 1900-talet.
"En oräknelig skara trosvittnen har efterlämnat ett dyrbart arv som
måste förbli levande under det tredje årtusendet", sade Johannes Paulus
II i Fatima.
Påven, biskop Jonas Jonson och metropoliten Ambrosius från Finland firar ekumeniska martyrer vid Colosseum Vid den romerska arenan Colosseum, som förknippas med de första kristna martyerna, vördade på söndagskvällen påven och företrädare för 19 olika kyrkor i hela kristenheten 1900-talets moderna kristna martyrer i alla kyrkor och samfund. "Många kristna har fått betala kärleken till Kristus med sitt blod i alla världsdelar under 1900-talet", sade påven, som påpekade att det har funnits martyrer i alla kyrkor och att de är en rikedom som förenar de kristna inför framtiden. Medan det regnade i skymningen vid Colosseum satt den snart 80-årige påven insvept i en väldig förgylld mantel under ett brett vitt paraply mitt bland de övriga ekumeniska representaterna som satt under något mindre paraplyer i Vatikanens gulvita färger. Under var sitty paraply satt Svenska kyrkans biskop Jonas Jonson från Strängnäs som företrädde kyrkornas världsråd, den ortodoxe metropoliten Ambrosius från Finland, och en företrädare för det rysk-ortodoxa patriarkatet i Moskva, som tidigare har bojkottat flera inbjudningar från påven. Tillsammans med tusentals människor som samlats i försommarregnet mindes de kristna som lidit och dött för sin övertygelse i Sovjetgulager, nazistiska förintelseläger och kinesiska arbetsläger, eller under etnisk rensning i Afrika och Europa. Påven och de andra satt på en låg plattform som rests framför den romerksa arnena Colosseum, vänd mot den romerska trumfbågen över kejsar Konstantin som satte stopp för förföljelserna av de kristna. Framför påven brann en minneseld i ett fyrfat. Kanske är 1900-talets martyrer kanske är fler än under alla andra århundraden, sade påven till de församlade. Inför denna ekumeniska aftonbön till minne av de ekumeniska martyrerna hade en särskild Vatikankommission gått igenom över 12.000 enskilda fall men inte offentliggjort någon lista. En sådan kommer antagligen att överlämnas privat till påven i höst. En god del av gudstjänsten bestod av att påven och de andra tillsammans lyssnade på högläsning av ögonvittnesberättelser om 1900-talets martyrer. En seminarist som berättade om hur han överlevde en massaker i Burundi där 40 av hans kurskamrater dödades 1997. "Vi låg i blodet och bad och bad: Fader, förlåt dem för de vet inte vad gör." En trappistmunk berättade om massakern 1996 i ett kloster i Algeriet. En bön lästes för Oscar Romero, ärkebiskopen från San Salvador som mördades vid altaret 1980 på grund av sitt engagemang för mänskliga rättigheter. Bland berättelserna förekom också den rysk-ortodoxe patriarken Tichon, som dödades efter den ryska revolutionen, Olga Jafa, en rysk lärarinna som sändes till ett sovjetiskt gulag-läger, den albanske katolske prästen Anton Luli som tillbringade 28 år i fängelse och arbetsläger, och Margaret Chou, en kinesisk katolik som tillbringade 21 år i fängelse och arbetsläger bara för att hon vägrade gå med i den regeringskontrollerade kyrkan som inte erkänner påven. Påven
själv nämnde två namn: den rysk-ortodoxe metropoliten
Benjamin från St. Petersburg som dödades 1922 efter ryska
revolutionen, och den lutherske pastorn Paul Schneider, som talade om
sin tro från gönstergallret i sin cell i det nazistiska koncentrationslägret
Buchenwald. Påvens 1 maj: Globalisera solidariteten Påven ägnade sin första maj åt internationell solidaritet och skuldavskrivning för tredje världen i ett ovanligt kyrkligt och fackligt jättefirande som samlade 200.000 människor i Tor Vergata till ett slags demonstration för global solidaritet och skuldavskrivning för tredje världen. Jubelårets katolska firande med påven slogs i år ihop med det italienska fackföreningarnas traditionella första maj-evenemang. Johannes Paulus II anslog tonen redan när han avslutade söndagens kanonisering av den polska 1900-talsnunnan och mystikern Faustyna Kowalski på Petersplatsen inför 200.000 människor från hela världen. Syster Faustynas andliga budskap handlar om Guds barmhärtighet, och påven kommenterade: "Må tanken på Guds kärleksfulla godhet väcka ny kraft i era hjärtan för en kristen solidaritet." Första maj har firats av arbetarrörelsen sedan 1890. 1955 gjorde påven Pius XII första maj till en katolsk högtid särskilt för de många katolska arbetarorganisationerna i katolska länder. I år firar katolska kyrkan ett jubelår och årets första majfirande blev till jubelårsfesten för arbetare. Den började redan på valborgsmässoafton med en bönevaka i Roms domkyrka Lateranbasilikan inför 1800-talspåven Leo XIII:s grav, han som inledde katolska kyrkans reflexion över sociala frågor. Påvens förstamajfirande bestod av en mässa tillsammans med 200.000 personer på ett öppet fält i Roms utkanter. Bland deltagarna fanns företrädare för Italiens regering och fackföreningar och Juan Somavia, ordförande för FN:s arbetslivsorgan ILO, International Labour Organisation. Efter mässan sade påven: "Idag berörs hela människans liv av globaliseringen. Nu är det dags att globalisera solidariteten. (...) Jubelåret ger oss tillfälle att öppna våra ögon för fattigdom och marginalisering, inte bara hos enskilda utan också hos grupper och folk. Många länder, i synnerhet de allra fattigaste, är tyngda av en skuldbörda av en sådan omfattning att en återbetalning praktiskt taget är omöjlig. Det skulle vara en vacker gest att reducera eller rentav avskriva denna skuld under jubelåret!" Påven betonade att han gärna upprepade sin vädjan under ett historiskt förstamajfirande där troende arbetare och ickekyrkliga fackföreningar möttes. Efter
mässan sjöng den italienske tenoren Andrea Bocelli Schuberts
"Ave Maria" och den israeliska sångerskan Noa sjöng ledmotivet
från den Oscarsbelönade filmen "Livet är underbart".
Senare på eftermiddagen fortsatte förstamajfirandet utan
påven med en popkonsert med bland andra Lou Reed och Eurythmics
för att vädja om avskrivning av tredje världens skuldbörda.
Inför
årets första majfirande hölls också en konferens
i Vatikanen om förhållandet mellan finans och etik. 250 experter
på ekonomi, finans och etik konstaterade att det innebär
etiska problem när vår tids ekonomi gör det möjligt
att bli rik eller fattig utan någon förbindelse med en viss
mängd arbete som utförs. Konferensen arrangerades av stiftelsen
Centesimus annus som grundades 1993 och är uppkallad efter Johannes
Paulus II:s rundbrev om välfärden som skrevs 1991 kort efer
Berlinmurens fall. Stiftelsen har idag omkring 300 medlemmar bland företagare
och bankdirektörer och verkar för att sprida kunskap om katolsk
sociallära i finansens värld. Konferensens resultat skall
överlämnas till påven som arbetar på ett dokument
om etiska frågor som rör finans och modern ekonomi.
|
