|
NOVEMBER 2000 48-årig polsk moralteolog ny biskop i Finland Józef Wróbel är ny katolsk biskop i Finland. 30 november utnämnde Johannes Paulus II denne polske Sacré-Coeurpräst och moralteolog till biskop i Helsingfors, som är Finlands enda katolska stift, som omfattar 7000 katoliker från nästan hundra olika länder. Wróbel undervisar i moralteologi på det katolska universitetet i Lublin i Polen. Han har alltså inte varit verksam i Finland tidigare, men hör till samma kongregation som förre biskop Paul Verschuren, som gick bort i februari men avgick av hälsoskäl redan 1998. Sacré-Coeurprästerna har funnits i Finland sedan 1907. Józef Wróbel föddes 18 oktober 1952 i Bestwina i stiftet Bielsko-Zywiec. 1973 gick han in i dehonianernas kongregation där han avlade eviga löften 16 september 1978. Efter att ha studerat filosofi och teologi på kongregationens seminarium i Kraków, prästvigdes han 12 juni 1980. 1980 till 1985 studerade han på Accademia Alfonsiana i Rom där han doktorerade i moralteologi. 1985 återvände han till Polen och började undervisa i teologi på kongregationens seminarium i Kraków, där han var rektor 1990 till 1993. 1993 började han undervisa i moralteologi på det katolska universitetet i Lublin där han 1999 blev föreståndare för en avdelning för frågor som rör livet och vice ordförande för den bioetiska kommissionen. Samtidigt har han fortsatt att undervisa på Sacré-Coeurkongregationens seminarium. Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/00-11-30
Påven uppmuntrar lokalt samarbete med ortodoxer och ger dem kyrka i Rom 30 november var det fest på det ortodoxa patriarket i Istanbul eller Konstantinopel som staden heter på grekiska. Då firas årsdagen för aposteln Andreas, som räknas som grundare av den lokala kristna kyrkan. Varje år sänder påven en uppvaktningskommitté ledd av ekumenikgeneralen kardinal Edward Cassidy, på samma sätt som patriarken Bartolomaios I sänder en delegation till Petrus och Paulus fest i Rom 29 juni varje år. Vatikandelegationen överlämnade ett brev där påven betonar att fördjupning och lokalt samarbete är två framkomliga vägar för den ofta svåra dialogen mellan katoliker och ortodoxer. Ofta är det just på lokalplanet som det sätts käppar i hjulen för ekumeniken, som i Ukraina, där katoliker och ortodoxer strider om vem som har rätt till vissa kyrkobyggnader. Sådana lokala problem gör att ekumeniken mellan katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna går mycket trögare än den med andra urgamla österländska kyrkor som t ex den armeniska. Påven skriver att "jag är fast besluten att fortsätta dialogen i sanning och kärlek. Därför vädjar jag till både katoliker och ortodoxer att umgås mer med varandra där de bor och förbättra sina relationer. Det är enda sättet...att eliminera de svårigheter som kan finnas lokalt." I samarbetet mellan katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna måste man "undvika att göra sådant som kan vara en form av påtryckning eller som bara kan se ut som det," betonar påven. För att föregå med gott exempel har påven upplåtit en kyrka i Rom åt stadens grekiska ortodoxer. Kyrkan heter San Teodoro, ligger bakom Forum Romanum och är välkänd för sin vackra absidmosaik från 500-talet. På så sätt, skriver påven, får de grekiska katolikerna "det andliga stöd de behöver för att växa och föra en dialog med alla kristna som bor i Rom." Men det finns också teologiska problem som ligger i vägen för en återförening, och här behövs nya krafttag. Påven påminner om att dialogen mellan katoliker och ortodoxer tycks ha kommit igång igen: den internationella kommissionen för teologisk dialog mellan katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna har sammanträtt igen i år för åttonde gången i Baltimore, efter ett långt uppehåll. "Mötet var i sig en viktig händelse, ..., skriver påven, "men vi måste konstater att det inte ledde till några verkliga framsteg i dialogen. Därför påpekade kommissionen att dialogen måste fortsätta genom att man preciserar och fördjupar de omdiskuterade frågorna." Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/00-11-30
Påven till Ukraina 21-24 juni Påven skall besöka Ukraina 21 till 24 juni nästa år. Det offentliggjorde Vatikanens presstalesman Joaquin Navarro-Valls på torsdagen. Det blir påvens första besök i Ukraina. Han har redan besökt flera forna sovjetrepubliker. Påven bjöds in av presidenten Leonid Kuchma när denne besökte Vatikanen nyligen. Kanske kan besöket i Ukraina också bereda väg för ett historiskt toppmöte mellan påven och patriarken av Moskva Alexij II, ledare för världens största ortodoxa kyrka. Spänningarna mellan katoliker och ortodoxer i Ukraina är ett av de viktigaste hindren för att Alexij skall gå med på att träffa Johannes Paulus II. Efter den östeuropeiska kommunismens sammanbrott återuppstod i Ukraina den katolska kyrkan av bysantinsk rit, som följer samma gudstjänsttradition som ortodoxerna men står i gemenskap med påven och alltså är en katolsk kyrka. Denna så kallade grekisk-katolska kyrka hade förbjudits av Stalin och dess kyrkor överlämnats till ortodoxa kyrkan, dit de flesta invånare hör. När den grekisk-katolska kyrkan blev laglig igen uppstod därför stridigheter om vem som idag har rätt till dessa kyrkobyggnader. Särskilt svår är situationen i västra Ukraina, där det ofta har uppstått rena våldsamheter. Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/00-11-30
Tauran: Religion inspirationskälla för att bygga en bättre värld Det var svårt för Västeuropa och Ryssland att komma överens på OSCE:s möte i Wien 27-28 november. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa sammanträdde jämnt 25 år efter den historiska Helsingforsdeklarationen, men den här gången slutade mötet med ett misslyckade, eftersom de 55 medlemsländerans utrikesministrar inte lyckades enas om en gemensam slutdeklaration som vanligt. Problemet var oenighet med Ryssland om konflikterna i Georgien, Moldavien och Tjetjenien. På tidigare OSCE-möten har man valt att utelämna omstridda frågor i slutdeklarationen för att inte äventyra deklarationen, som måste antas enhälligt. Men den här gången valde västländerna en hårdare linje och krävde att de tre konflikthärdarna skulle nämnas: Georgien, Moldavien och Tjetjenien. Problemen med Ryssland upplevdes desto starkare på mötet eftersom det inte längre dominerades av problemen på Balkan som under tidigare år. I Tjetjenien vägrar Ryssland låta OSCE sända observatörer för att hjälpa till att finna en politisk lösning på konflikten. Både i Georgien och Moldavien vägrar Ryssland dra tillbaka sina soldater och har dessutom infört visumtvång mellan Ryssland och Georgien. Det grundläggande problemet i Rysslands förhållande till dessa tre länder är att Ryssland betraktar sitt förhållande till de gamla Sovjetrepublikerna som en intern angelägenhet som andra länder inte skall lägga sig i, fastän dessa länder varit självständiga stater i många år. Ryssland menar att OSCE engagerar sig för mycket i brott mot de mänskliga rättigheterna i öst. Rysslands vice utrikesminister Jevgenij Gusarov sade att en del medlemsstater ägnar för mycket uppmärksamhet åt humanitära frågor och mänskliga rättigheter i OSCE:s arbete, som också handlar om säkerhet, ekonomiskt samarbete och miljön. "Vi har påpekat denna ensidighet för de andra staternas", sade han till Reuters. Vad medlemsländerna i alla fall kom fram till var en överenskommelse om att bekämpa handel med människor och att begränsa handeln med handeldvapen. Och det var den överenskommelsen som Vatikanens utsände tog fasta på i sitt anförande. Måndag 27 november sade Vatikanens utrikesminister ärkebiskop Jean-Louis Tauran till de församlade utrikesministrarna att religionen är en viktig inspirationskälla för kampen för mänskliga rättigheter: "Heliga stolen vill påminna om att när man kämpar mot dessa problem förutsätter det att man ständigt värnar om de värden som sätts på spel: livets helgd, grundläggande friheter, ekonomiskt och socialt samarbete. Vårt arbete underlättas av att medlemsländerna visserligen har olika erfarenhet och historia men framför allt ett gemensamt bagage av värden. Hit hör de religiösa övertygelserna. Allt för ofta talar man om religion bara när det handlar om att värna om minoriteters rättigheter eller för att fördöma fanatism," fortsatte Tauran, och tillade: "Jag tror att det är bra att se religionen ur ett annat perspektiv, nämligen i religionens eget: som en inspirationskälla för att lyssna till Gud och till andra människor för att finna sanningen och bygga en bättre värld." Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/00-11-30 Handikappade i kyrkan Över 7000 handikappade från hela världen samlas vid aposteln Paulus grav i kyrkan San Paolo fuori le mura söder om Rom söndag 3 december för att fira en särskild jubelårsvallfärd med påven Johannes Paulus II. Denna annorlunda jubelårsvallfärd har flyttats till pauluskyrkan eftersom där finns mindre trappor och andra hinder för de handikappade. Hela mässan översätts naturligtvis till teckenspråk. Allt som allt räknar man med 12000 deltagare i mässan. Vatikanen har velat betona att de handikappade inte skall leva skilda från resten av samhället och talar därför om en jubelårsvallfärd för "gemenskapen och de handikappade." Men det finns flera svårigheter för handikappade att gå upp i gemenskapen. Kristna handikappade står inför särskilda utmaningar. Ola Samnegård på Sveriges kristna handikappförbund berättar att de svårigheter en handikappad kan möta i kyrkan handlar både om den fysiska tillgängligheten i kyrkobyggnaden och om andra människors bemötande. Ola hoppas att andra kristna kan se personen, inte handikappet. Den som vill vara med på Handikappförbundets ungsektionsmöte i Jönköping 19-21 januari kan skriva till Ola Samnegård, Tunavägen 39B:350, 223 63 Lund. Ett detaljerat pressmeddelande finns på nyhetsavdelningen av den svenska katolska hemsidan www.catholic.se. Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/00-12-02
Dags för nya kardinaler? Allt fler bedömare börjar undra om det inte är dag för påven att utnämna nya kardinaler. Det är nämligen genom kardinalsutnämningar som den 80-årige Johannes Paulus II kan påverka vem som skall leda katolska kyrkan efter honom. Det är nämligen kardinalerna som väljer en kardinal till ny påve. Vem som är medlem av kardinalskollegiet har därför stor betydelse för vem som blir påve och därigenom för hela katolska kyrkans liv och, varför inte, för hela världen. Det har gått nästan två år sedan Johannes Paulus II utnämnde nya kardinaler. Sedan dess har många fallit ifrån på grund av ålderdom och dödsfall. Påven kan därför utnämna upp till 25 nya kardinaler om han vill. Flera nyutnämnda ärkebiskopar i viktiga stift kan komma att bli kardinaler på grund av sitt jobb. Det gäller ärkebiskopen av New York Edward Egan, som efterträdde kardinal John O'Connor, och Washington DC:s nye ärkebiskop Theodore E. McCarrick. Men det är viktigt att komma ihåg att inga uppdrag i kyrkan ger en automatisk rätt att bli kardinal: det är alltid ett erkännande av personen. Johannes Paulus II har varit påve i 22 år. Därför är större delen av de nu levande kardinalerna utnämnda av honom. På så sätt kan man säga att han redan har avgjort kyrkans framtid, även om ingen påve kan utse sin efterträdare. Kardinalerna förlorar sin rösträtt när de fyller 80 år. De kan inte heller längre väljas till påve. Det får inte finnas fler än 120 kardinaler under 80 år, men just nu är de bara 97. I februari blir de 95 när två kardinaler fyller 80. Av dessa kardinaler som får rösta och som kan bli påve är det bara 11 som har utnämnts av tidigare påvar. Det finns inget datum för ett nytt koncistorium, det kardinalsmöte där påven utnämner nya kardinaler. Många tror att ett datum kan offentliggöras efter att påven avslutar det pågående jubelåret 6 januari och att mötet kan hållas i februari. Påvens program har hittills offentliggjorts fram till 6 januari. Jubelåret avslutas då med att de heliga portarna i Roms basilikor stängs. 5 januari stängs de heliga portarna i Lateranbasilikan, Santa Maria Maggiore och San Paolo fuori le Mura. 9.30 lördag 6 januari stänger Johannes Paulus II den heliga porten i Peterskyrkan och leder tacksägelsebönen "Te Deum". Därmed är jubelåret över. Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/00-11-27
Påven till lekfolket: "Vi måste återvända till konciliet" "Läs andra vatikankonciliets dokument" sade påven på söndagen till lekfolk från hela världen och överlämnade en utgåva av konciliets texter till nio av dem. Det blev avslutningen på en mässa på Petersplatsen som var höjdpunkten för en regndränkt jubelårsvallfärd för lekfolk. Påven firade mässan tillsammans med 35 biskopar och 150 präster inför 35.000 människor från hela världen. "I vår tid är andra vatikankonciliets budskap aktuellare än någonsin," sade den 80-årige Johannes Paulus II. "Idag är nämlingen lekfolkets apostolat viktigare än någonsin. Studera konciliet, fördjupa er förståelse av dess anda och riktlinjer. Där kommer ni att finna ljus och kraft för att vittna om evangeliet i hela människolivet." "Med andra vatikankonciliet stundade verkligen lekfolkets timme," sade påven. "35 år efter konciliets slut säger jag: vi måste återvända till konciliet.Vi måste läsa dess texter igen och återupptäcka deras stora rikedom." Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/00-11-27
Fredsbevarande styrkor på jubelårsvallfärd Soldater från hela världen firar 18 och 19 november sin egen jubelårsfest. På lördagen uppmanade påven en grupp polska soldater att göra som den romerske centurionen Cornelius (Apg 10:1-48) som efter att ha mött Petrus lät döpa sig och hela sin familj. Johannes Paulus II sade till soldaterna att efter att ha mött Petrus efterträdare under jubelårsvallfärden kunde de "återvända till sin tjänst och till sina familjer med ny andlig kraft, redo att vittna om evangeliet och korset." Särskilda mässor och gudstjänster för soldater kan tyckas vara något som hör till gångna tider när kyrka och stat var närmare knutna till varandra. Men i vår tid kanske försvarsmakten håller på att bli intressantare ur ett kristet perspektiv. De västerländska försvaren har nämligen kommit att ägna sig allt mer åt fredsbevarande insatser och humanitära ingripanden. Pater Fredrik Emanuelsson omi, som har varit både officer och soldatpräst, berättar att det är just de fredsbevarande styrkorna som står i blickpunkten under soldaternas jubileum. "Självklart anpassar man försvaret efter den allmänpolitiska situationen som råder i närområdet, men också i det större området," säger pater Fredrik. "Man kan bygga ut sitt försvar om hotbilden är större, och man kan, som vi gör just nu i Sverige, skära ner enligt den hotbild som man ser runt omkring sig." "Mer och mer av det vi ser i Europa handlar just om fredsbevarande insatser," förklarar han. "Det handlar också om att länder går samman för att militärt, fredsbevarande, stötta områden där det är problem och konflikter. Och det är också detta tema som är det grundläggande temat i det jubileum som kommer att vara nu i helgen här i Rom. Det är de fredsbevarande styrkorna som man lyfter fram och visar på att detta är någonting som vi kan göra tillsammans, där det militära kan vara ett sätt att tillsammans kunna stötta länder och områden där det är svårt med grundläggande värderingar." Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/00-11-18
Vatikanens sändebud besöker palestinska samhällen Vatikanens nuntius (Sändebud) sändebud i Heliga landet ärkebiskop Pietro Sambi besökte 16 november Beit Jala, Beit Sahour och Betlehem. Under nuntiens besök tystnade det israeliska artilleriet, som i flera veckor har beskjutit platserna. Det uppger Vatikanens missionsnyhetsbyrå Fides. I Beit Jala, Beit Sahour och Betlehem är de flesta invånare kristna. Beit Jala började beskjutas av israeliskt artilleri efter palestinska attacker mot Gilokvarteret i Jerusalem. På bägge platserna har många kristnas bostäder förstörts och tiotals palestinier har dödats. 15 november dödades också Harry Fischer, en luthersk läkare från Tyskland, som i 17 år hade varit gift med en palestinsk kvinna. Ärkebiskop Sambi besökte alla de kristna familjer som drabbats inklusive doktor Fischers änka. Efter sammanbrottet i fredsförhandlingarna mellan israeler och palestinier har intifadan återupptagits och konflikten mellan parterna har förvärrats. Hittills har 233 människor dödats, de flesta palestinier. För några dagar sedan sade ärkebiskop Sambi till Fides att "israeler och palestinier är tvungna att leva tillsammans." Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/00-11-18
Första katoliken vald till Egyptens parlament För första gången på 50 år har en kristen valts till det egyptiska parlamentet. Rami Lakah är katolik och företagare och finansierade i stor utsträckning Johannes Paulus II:s besök i Egypten i februari. Lakah, som inte hör till något parti, valdes i parlamentsvalet som hölls 18 oktober till 14 november. I sin valkrets i det övervägande kristna kvarteret Daher-Ezbékeya i Kairo fick han 70 procent av rösterna. Lakah, som idag är 37 år, var bara 20 år gammal när han ärvde ledningen av en företagsgrupp som importerar medicinsk utrustning. Han har sedan dess byggt ett tjugotal stora sjukhus i Egypten. Mellan 12 och 15 procent av Egyptens befolkning är kristna. De flesta av landets tolv miljoner kristna hör till den koptiska kyrkan, som är en självständig österländsk kyrka. Katoliker och protestanter utgör 250.000 vardera. Sedan Nassers tid på 1950-talet har Egyptens president alltid utsett ett dussin kristna bland parlamentets 450 medlemmar för att den kristna minoriteten skulle företrädas i parlamentet. Lakah är den förste kristne som valts av folket. Många menar att årets val var det första valet på väg mot en verklig demokrati. Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/00-11-18
Vetenskapen och hela människan Vetenskapsmän har ett särskilt ansvar att främja hela människan. Det sade påven Johannes Paulus II 13 november till Påvliga Vetenskapsakademin. "Detta måste ske utan yttre tvång", betonade påven. "Forskaren strävar efter att förstå allt bättre vad som skiljer människan från resten av naturen, nya sidor av kosmos, var det finns naturresurser, hur samhället och miljön fungerar och hur framsteg och utveckling skapas. Allt detta innebär en plikt att tjäna hela mänskligheten. Därför kan man se forskningens etiska ansvar som ett inre tvång, eftersom forskningen är en mänsklig aktivitet, och inte som en kontroll eller ett yttre tvång. Varje vetenskapsman vet att sanningen inte är förhandlingsbar och varken kan döljas eller överlämnas åt överenskommelser mellan maktgrupper eller stater. I ansvarstagandet för främjandet av mänskligheten kan vetenskapen möta kyrkan och föra en fruktbar dialog med henne utan svårigheter." Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/00-11-13
|
