|
SEPTEMBER 2001
Stiftsungdomsdag i Vadstena 1 september "Jag känner en enorm lycka när jag gör en pilgrimsvandring" säger Sveriges unga katolikers ordförande Angelika Bielinski inför stiftsungdomsdagen i Vadstena. Lördag 1 september samlades katolska ungdomar från hela Sverige i den heliga Birgittas stad Vadstena för den katolska "stiftsungdomsdagen" med inslag av vallfärd, liturgi, gemenskap och fest. Mötet inleddes med en pilgrimsvandring från Granby backe fyra kilometer norr om Vadstena. Pilgrimsvandringar är suggestiva inslag i vår tids katolska ungdomsmöten, inte minst under ungdomsmötet i Rom förra sommaren med vandringen i bön genom staden till Peterskyrkan och den heliga porten i stekande sol. "Betänk erfarenheten av Världsungdomsdagen: Ansträngning, trosfördjupning och fest hör ihop," skriver Sveriges unga katoliker på sin hemsida inför mötet i Vadstena. Vatikanradion ringde upp ordföranden för Sveriges unga katoliker Angelika Bielinski på väg till Vadstena och bad henne berätta om förväntningarna inför det katolska ungdomsmötet och varför det är viktigt att träffas. Vad tycker du är viktigast i ungdomsmötet i Vadstena? -Att vi får förena så många ungdomar som möjligt från Sverige i vår katolska tro i gemenskap. Varför är det viktigtför unga katoliker att träffas? -Just Sverige är ett väldigt sekulariserat land, och det är lättare att inse den stora kärlek som finns i den katolska kyrkan just när man träffar katolska ungdomar. Är det något inslag i programmet som du ser fram emot särskilt mycket? -Mässan och pilgrimsvandringen. Varför gör ni en pilgrimsvandring? Är det viktigt att göra fysiska ansträngingar? -Jag tycker det är väldigt viktigt, och om man ser tillbaka på den katolska tron så är det väldigt vanligt förekommande. Själv känner jag en enorm lycka inom mig när jag gör en pilgrimsvandring. Jag har varit på en pilgrimsvandring förra sommaren, då var det också Vadstena vi vandrade till, och sedan har jag pilgrimsvandrat i Rom förra sommaren på världsungdomsdagarna. Vad minns du mest av världsungdomsdagen i Rom? -Tor Vergata, den sista natten i Tor Vergata med mässan med påven, när vi var två miljoner ungdomar på en stor plats utanför Rom. Det var mäktigt. -Vad var den starkaste känslan? -Gemenskap, tror jag. Tror du att ni får uppleva samma känsla i Vadstena? -Jag hoppas det och ser fram emot det. Är det svårt att vara katolik och ung i Sverige? -Jag tycker det personligen, men jag vet att alla inte tycker inte det. Men jag tycker det är svårt att stå fast vid sin tro och ty sig till kyrkan med så mycket annat som lockar och drar i oss ungdomar. Och då är det viktigt med sådana möten? -Jag tycker det är väldigt viktigt. Är det lättare att komma tillbaka till vardagen efteråt? -Ja, men det är svårt, för man längtar tillbaka. Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-09-01 Exorcism på Moder Teresa 6 september berättade Calcuttas ärkebiskop Henry Sebastian D'Souza för nyhetsbyrån Reuters att en exorcism utfördes på moder Teresa några månader innan hon dog 1997. Moder Teresa befann sig på ett sjukhus i Calcutta på grund av hjärtproblem och kunde inte sova. "När läkarna sade att de inte kunde finna något medicinskt skäl till hennes sömnlöshet, tänkte jag att hon kanske angreps av djävulen." Exorcismen tog en halvtimme. "Hon var glad över den och sov gott den natten", berättar ärkebiskopen. Den 79-årige prästen Rosario Stroscio från Sicilien, som har bott i Calcutta i 62 år, var den som utförde själva exorcismen. Han berättar att Moder Teresa "var litet omtöcknad och uppförde sig egendomligt.... Men efter bönerna blev hon lugn." Ärkebiskop D'Souza betonar att ingen trodde att moder Teresa var besatt av onda andar, utan snarare att hon som många helgon före henne plågades av dem. "Eftersom hon var en så helig människa kanske djävulen frestades att angripa henne", sade ärkebiskopen. I augusti sändes 35.000 sidor dokumentation om Moder Teresa från ärkestiftet Calcutta till Vatikanen, där förberedandet av hennes saligförklaring nu skall fortsätta. Moder Teresa föddes i Makedonien och kom till Indien 1937. Där grundade hon för 52 år sedan Barmhärtighetens missionärer, som tar hand om fattiga och behövade i hela världen. Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-09-08 Påven efterlyser god vilja i Nordirland Påven sade fredag 7 september att både katoliker och protestanter i Nordirland måste visa god vilja. Johannes Paulus II tog emot Irlands nye Vatikanambassadör och påminde då om oroligheterna som uppstod nyligen då militanta protestanter försökte förhindra katolska flickor att gå till sin skola i norra belfast. "De nu aktuella svårigheterna påminner oss om att freden är bräcklig och kräver ständiga prov på god vilja och att man vidtar konkreta åtgärder för att skapa ett rättvist och harmoniskt samhälle," sade påven. Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-09-08 Nio birgittasystrar avger eviga löften i Rom Nio birgittasystrar från Polen, Mexiko och Indien avlade sina eviga löften på lördagen under en mässa i kyrkan San Lorenzo in Damaso i Rom, som firades av Vatikanens vice statssekreterare ärkebiskop Leonardo Sandri till 90-årsminnet av att moder Elisabeth Hesselblad grundade den nya grenen av birgittasystrarnas orden. Kyrkan var fullsatt och strax bakom de nio unga nunnorna satt Sverigesambassadör i Italien Göran Bergh bredvid den italienske politikern Giulio Andreotti, som ledde många regeringar under 1970- och 1980-talen. Klosterlivet och dess brudmystik visar vår tid på rikedomen i en krävande och kompromisslös kristen livsstil, sade ärkebiskop Sandri sin predikan. "Det är detta rop: ‘Se, brudgummen kommer!' som väcker oss ur sömnen och orienterar kyrkan och mänskligheten mot Kristus. I vår tid skall vi inte föreslå små tillrättalägganden, vi skall inte peka ut förkortade religiösa vägar, vi skall inte råda någon att hoppa över de svåraste och mest radikala sidorna i evangeliet. Stunden är inne att med nytt mod och förnyat allvar erbjuda vår samtid en krävande tro och ett liv som har evangeliet som mått." Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-06-16 Påven hoppas resor och biskopssynod hjälper ny evangelisation Påven sade i söndags att han hoppas att hans resa till Kazakhstan och Armenien i slutet av september och biskopssynoden i Vatikanen i oktober om biskoparnas roll i kyrkan skall bli ett bidrag till den nya evangelisationen. Med ny evangelisation menar påven att man måste förkunna det kristna budskapet på nytt i de länder som en gång räknades som kristna. I samband med söndagens middagsbön "angelus", som Johannes Paulus II ledde från balkongen mot gården på det påvliga sommarstället i Castel Gandolfo strax sydöst om Rom, påminde påven om sin resa 22-27 september till dessa två sovjetrepubliker som blev självständiga för tio år sedan. Kazakhstan, påpekade han, är ett av världens största länder och att dess befolkning består av över 100 olika folk och kulturer. Armeniens folk, tillade han, "antog kristendomen för 17 århundraden sedan och bär på ett religiöst och kulturellt arv av enastående rikedom. Jag hoppas av hela mitt hjärta att dessa besök kan ge ett bidrag till den nya evangelisationen och den ekumeniska dialogen." Påven påminde också om den viktiga biskopssynoden i Vatikanen om biskoparnas roll i kyrkan 30 september till 27 oktober, som han skall öppna omedelbart efter hemkomsten från Armenien. "Synodens arbete skall utgå från det andra vatikankonciliet, som beskrev biskopens uppgifter i dekretet Christus Dominus", förklarade Johannes Paulus II. "Konciliets lära skall ses i ljuset av de senaste årtiondena och framför allt av den nya evangelisationen." Till sist hälsade påven på de 90-årsjubilerande birgittasystrarna, som var med i Castel Gandolfo tillsammans med sin ledare moder Tekla Famiglietti. "Till sist hälsar jag på birgittasystrarna, som är här för att fira 90-årsminnet av sin ordens grundande: Jag önskar var och en av dem, och särskilt de som avgivit sina eviga löften, att ständigt leva som deras moder och ordensgrundare lärde." Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-06-16
Moder Tekla ser Sveriges ambassadör i Italien som "Vatikanambassadör" Lördag 8 september sade birgittaordens generalabbedissa Moder Tekla Famiglietti att hon ser Sveriges ambassadör i Italien Göran Bergh som Sveriges Vatikanambassadör. 1 september stängdes Sveriges Vatikanambassad i Rom, och snart skall UD utse en ny ambassadör som skall ha sitt kontor i Stockholm. Men efter en tacksägelsemässa för birgittasystrarnas 90-årsjubileum i den romska kyrkan San Lorenzo in Damaso höll moder Tekla, som är känd för sina nära förbindelser med påven, ett tal där hon hälsade särskilt på Sveriges ambassadör i Italien Göran Bergh. Eftersom Sveriges Vatikanambassad stängdes 1 september sade moder Tekla att hon personligen "idag också ser honom som ambassadör vid den Heliga Stolen." "En respektfull hälsning till den som företräder Sverige, vårt andra fosterland, ambassadör Bergh. För mig är han här i två olika roller: som ambassadör vid Kvirinalen, men jag ser honom också som ambassadör vid den Heliga Stolen." Lateranfördraget från 1929, som reglerar förhållandet mellan Italien och Vatikanen, förbjuder en ambassadör att företräda sitt land i Italien och Vatikanen samtidigt. Ambassadör Bergh menade att han var med på mässan på grund av birgittaordens svenska anknytning. Men tillställningen var mer knuten till Vatikanen än till Sverige: mässan firades i en kyrka som är extraterritoriell, dvs där Vatikanens och inte Italiens lagar gäller, mässan firades av Vatikanens vice statssekreterare och handlade om birgittaorden, som liksom alla internationella katolska ordnar enligt kyrkolagen är direkt knuten till Vatikanen och underställda påven. Men Göran Bergh påpekade för Vatikanradion att han inte är Vatikanambassadör, att en sådan snart skall utnämnas och att Moder Teklas ord var rent personliga. "Vad moder Tekla sade var rent personligt. Hon sade att jag är här som Sveriges ambassadör vid Kvirinalen, italienska republiken, men hon personligen ser mig också [som Vatikanambassadör] idag, eftersom jag är ensam här som representant för Sverige, men snart, tror jag, kommer en ambassadör att utnämnas som kommer att ha säte i Stockholm." Sveriges nye Vatikanambassadör, som snart skall utses, kommer att då och då att besöka Rom och Vatikanen för att besöka påven och uppfylla sina andra plikter. Men det är självklart att han inte kan upprätta hålla de många informella kontakter med det kyrkliga Rom som man bara kan ha när man befinner sig i den eviga staden - som Göran Bergh. Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-06-16 Varför grävde gamle kungen etruskiska städer? 12 september invigde Sveriges ambassadör i Italien Göran Bergh en utställning om kung Gustav VI Adolf i Viterbo norr om Rom. För att fira sitt 75-årsjubileum har Svenska Institutet i Rom gjort en utställning i Viterbo norr om Rom om kung Gustav VI Adolf, som var med på institutets etruskiska grävningar på 1950- och 1960-talen. Börje Magnusson har gjort utställningen och berättar om den för Olle Brandt. Lyssna här (7', 7MB) Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-06-16 Påven: "Be för hjälparbetarna" Påven ägnade sin allmänna audiens onsdag 12 september åt terroristattacken i USA. Han berättade att han samma morgon hade firat mässan för offren och bad alla be till Gud för hjälparbetarna. "Jag kan inte börja denna audiens utan att uttrycka min djupa sorg över terroristattacken, som igår förde med sig död och förstörelse till Amerika, skördade tusentals offer och skakade oräkneliga människor. Jag vill ge uttryck för min djupaste sorg till USA:s president och till alla amerikanska medborgare. Inför sådan outsäglig fasa kan vi bara bli djupt skakade. Jag förenar min röst med alla dem som ger uttryck för indignerat fördömande, och jag upprepar bestämt att våld aldrig kan lösa mänsklighetens problem. Igår var en mörk dag i mänsklighetens historia, en fasansfull skymf mot människans värdighet. Efter att ha mottagit nyheten följde jag utvecklingen med stort bekymmer och med djupt kända böner till Herren. Hur är det möjligt att begå så djuriska och grymma handlingar? Människans hjärta har djup från vilka oerhörd grymhet kan framträda och på ett ögonblick förstöra ett folks vanliga vardagsliv. Men tron kommer till vår hjälp i dessa stunder när orden inte längre tycks ha någon mening. Kristi ord är det enda som kan ge ett svar till de frågor som plågar vår själ. Även om mörkrets krafter tycks segra, vet de som tror på Gud att ondskan och döden inte har sista ordet. Det kristna hoppet bygger på denna sanning. I denna stund finner vår bedjande förtröstan sin styrka i den. Med djupt medlidande vänder jag mig till det älskade folket i USA i denna stund av sorg och lidande, när bodet hos så många män och kvinnor av god vilja sätts på svårt prov. På ett särskilt sätt vänder jag mig till de anhöriga till de döda och såriga och försäkrar dem att jag står dem nära i anden. Jag anförtror denna tragedis hjälplösa offer åt den Högstes barmhärtighet. I morse firade jag mässan för dem och bad Gud ge dem den eviga vilan. Må Gud ge de överlevande mod. Må han stötta hjälparbetarna och de många volontärerna, som just nu gör en enorm insats för att ta itu med denna väldiga nödsituation. Jag ber er, kära bröder och systrar, att be för dem tillsammans med mig. Låt oss be Herren att den onda cirkeln av hat och våld inte skall vinna. Må den saliga jungfrun, Barmhärtighetens moder, fylla allas hjärtan med kloka tankar och fredliga avsikter." Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-09-12
Fredag: påvens tre tysta minuter Liksom resten av Europa stannade påven upp i tre minuter fredag 14 september för att be för offren för terroristattackerna i USA. Den 81-årige Johannes Paulus II gick till sitt privata kapell i det påvliga sommarstället i Castel Gandolfo sydösts om Rom i "tyst bön för offren för terroristattackerna som drabbade USA i tisdags och för att be om hjälp för de skadade och om försoning och fred i världen", sade Vatikanens presstalesman Joaquin Navarro Valls. På torsdagen sade påven till USA:s nye Vatikanambassadör att han hoppas att terroristattackerna skall leda till ett nytt internationellt samarbete och fördömande av våld. Påven sade till ambassadör James Nicholson att han ber Gud "att denna omänskliga handling skall väcka en bestämd vilja i alla folks hjärtan att ta avstånd från våld, att bekämpa allt sådant som sprider hat och splittring i mänsklighetens familj, och att arbeta för en ny tidsålder av internationellt samarbete som inspireras av höga ideal som solidaritet, rättvisa och fred." Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-09-15 Vatikanen är inte rädd för terroristattacker Vatikanen tonar ner farhågorna för terroristattacker mot Vatikanen. "Vi känner inte till några element som rättfärdigar denna typ av rykten", kommenterade i söndags Vatikanens vice presstalesman pater Ciro Benedettini, när några journalister frågade om Vatikanen betraktar sig som ett möjligt mål för terroristattacker efter attackerna i USA. Vatikanen har alltid varit ett möjligt mål för terroristattacker och övervakas alltid både av italiensk polis och Vatikanens egna säkerhetsexperter, men det skall inte ha framkommit något nytt de senaste dagarna. Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-09-17 Påven inställer inte resa till Kazakhstan Påven har inga planer på att inställa sitt besök i Kazakhstan 22-25 september trots att många menar att landet ligger oroväckande nära Afghanistan, som kan komma att utsättas för angrepp i samband med USA:s och NATO:s kamp mot de internationella terrorister som låg bakom attackerna i New York och Washington. Måndag 17 september tog påven emot Kazakhstans nye Vatikanambassadör och sade att han gladde sig över resan. Johannes Paulus II betonade särskilt att många olika folk och religioner lever tillsammans i Kazakhstan. "Denna pluralistiska situation är en utmaning och på samma gång en stor möjlighet". Lär man sig att leva tillsammans "blir det ett tecken på rikedom och ett löfte om utveckling", sade påven. Ambassadör Nurlan Danenov sade att Kazakhstan ser påvens besök som en uppmuntran för sin strävan att "skapa en fredlig och öppen stat som kan integreras i världssamfundet och som bygger på universella principer om framsteg och mänsklighet, en stat där våra många folk och religioner kan leva i välfärd." Ambassadören betonade att Kazakhstan vill vara en demokratisk stat där stat och religion är skilda åt. "Den fredliga samlevnaden mellan olika religioner gör att vårt samhälle kan utvecklas", sade ambassadören. Han betonade också att landet kort efter självständigheten från Kazakhstan tog avstånd från kärnvapen och att landets president Nazarbayev har engagerat sig för fred och säkerhet i Asien och för att lösa problemen i Afghanistan. Kazakhstan och Heliga stolen upprättade diplomatiska förbindelser i oktober 1992. Presidenten Noursoultan Nazarbayev har besökt Vatikanen två gånger. 1998 undertecknades ett avtal som reglerar förhållandet mellan Vatikanen coh Kazakhstan och den katolska kyrkans ställning i landet. Bara omkring 360.000 av Kazakhstans 15 miljoner invånare är katoliker. Men förväntningarna inför påvens besök är stora också bland landets muslimer. 90 % av biljetterna till de olika påveevenemangen har delats ut till muslimer. Landets muslimska ledare har uppmanat muslimerna att vara med på påvens mässan, som de ser som en helig handling som kan vara bra också för en muslim. Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-09-17 Påven till Amerika: "Ge inte efter för hatet" Påven varnade söndag 16 september det amerikanska folket för att falla för frestelsen att hata. Ja tillrättvisa, nej till hat och våld, sade påven under ett besök i den italienska staden Frosinone några mil söder om Rom. "Må jungfru Maria trösta och ge hopp åt dem som lider på grund av den tragiska terroristattacken som för några dagar sedan åsamkade det kära amerikanska folket ett djupt sår," sade Johannes Paulus II. "Också nu tänker jag med deltagande på alla barn till denna stora nation. Må Maria ta emot de avlidna, trösta de överlevande, ge kraft åt alla hårt prövade familjer, hjälpa alla att inte ge efter för hatets och våldets frestelse, utan att i stället engagera sig för att tjäna rättvisa och fred." 40.000 människor hade samlats till påvens mässa, som omgavs av 4000 poliser. Hundratals människor stod på hustaken för att se bättre och många viftade med amerikanska flaggor för att hedra minnet av offren för terroristattackerna. Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-09-17 Nordens katolska biskopar skriver brev om eutanasi Nordens katolska biskopar sammanträder 14 till 19 september i Münster i Tyskland. Biskoparna arbetar på ett gemensamt brev om eutanasi eller dödshjälp, där de frågar sig vad man skall göra med människor i livets slutskede och svarar att också hos döende människor är livet meningsfullt, berättar Hubertus Brandenburg, tidigare katolsk biskop i Stockholm: (Lyssna till intervjun här.) "Vi förbereder ett brev, som är riktat inte bara till katolska kristna utan till alla människor av god vilja, om frågan: ‘Vad gör vi med människorna i livets slutskede?' Vi visar vilket värde människornas liv har också om det gäller gamla människor, människor som är vårdbehövande, som inte kan så mycket mer, men som helt enkelt vill fortsätta i livet. Vi säger: jo, de har rätt till det, och vi måste hjälpa dem att ha ett värdefullt liv, och [vi säger] att deras familjer men också sjukvården kan hjälpa dem, och uppmanar staten att förbereda och förbättra möjligheterna för sådana gamla människor, och att inte säga: ‘Låt oss lösa den här frågan genom att hjälpa dem att dö.' Vi menar att det inte är en bra lösning, utan en lösning som strider mot värdet av människans liv." Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-09-17
Arbetsgrupp för interreligiös dialog varnar för antiislamiska aktioner i Sverige "Kristna måste söka positiva kontakter med sina muslimska medmänniskor." Det säger Kaj Engelhart, ordförande för Stockholms katolska stifts Arbetsgrupp för interreligiös dialog i ett uttalande tillsammans med kommissionen för rättvisa och fred. I ett uttalande daterat 18 september varnar han för "de antiislamiska yttringar och aktioner som förekommer i Sverige. De är uttryck för en förenklad, orättvis och snedvriden bild av islam och bidrar inte till ömsesidig förståelse och tolerans." "Tvärtom," fortsätter arbetsgruppen för interreligiös dialog, "måste kristna söka positiva, förtroendefulla kontakter med sin muslimska medmänniskor. Bara så kan vi tillsammans värna om grundläggande värderingar som respekten för människovärdet och de mänskliga rättigheterna, respekten för livet och det öppna samhället - värden som vi alla har gemensamt." Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-09-20 Påven i Kazakhstan 22-25 september Halv tre på lördagseftermiddagen anlände påven till Kazakhstans huvudstad Astaná. Världens blickar riktades mot den 81-årige påvens resa till detta land i Centralasien veckan efter attentaten i USA och samtidigt som USA och dess allierade förbereder krig mot terrorister i hela världen. Johannes Paulus II besöker Kazakhstan 22-25 och sedan Armenien 25-27 september. Kazakhstan är en övervägande muslimsk före detta Sovjetrepublik i Centralasien som firar 10-årsjubileet av sin självständighet. Vatikanens statssekreterare stannar denna gång hemma i Vatikanen i stället för att följa med påven som han brukar. Beslutet fattades på fredagen. "Den helige fadern vill hela tiden följa hur det internationella läget utvecklas och har därför bett sin statssekreterare kardinal Angelo Sodano att stanna kvar i Rom under påveresan till Kazahkastan och Armenien," sade Vatikanens presstalesman Joaquin Navarro Valls på fredagen. Han tillade: "Kardinal Sodano kan på så sätt upprätthålla kontakterna med de olika länderna och också framföra deras synpunkter till påven." På en presskonferens i Kazakhstans huvudstad före påvens ankomst sade på lördagen landets utrikesminister att myndigheterna har vidtagit omfattande åtgärder för att garantera påvens säkerhet. Men ett omfattande säkerhetspådrag omger alla påveresor, och Vatikanen betonar att påven inte ändrat någonting i sitt reseprogram. "Betydelsen av det här besöket har bara ökat mot bakgrund av den fasa vi har sett i Amerika", sade utrikesministern Erlan Idrisov på en presskonferens före påvens ankomst. "Vi uppskattar den stora politiska, inte bara mänskliga gest som påven gör. Hans besök betonar hur viktigt det är att världen bekämpar terrorism och att man ser till att det fortfarande kan föras en dialog mellan alla kulturer." "Kazakhstan, du land av martyrer och troende, av deporterade och hjältar, av tänkare och konstnärer", sade påven i sitt tal vid ankomsten. Kazakhstans historia präglas av minnet av lidandet hos alla de miljoner människor som deporterades till de elva koncentrationsläger som fanns i landet och hos de miljontals medborgare som deporterades ut ur Kazakhstan. Dessa läger ingick i vad den ryske författaren Alexander Solsjenitsyn skildrade i "Gulagarkipelagen." Idag är Kazkhstan ett väldigt land, nästan lika stort som Europa, med 15 miljoner invånare som försöker leva tillsammans i demokrati och pluralism trots att de tillhör över hundra olika folk och kulturer. Det är ett övervägande muslimskt men mycket sekulariserat land efter sovjetregimens kamp mot all religion. Landet har en öppen muslimsk tradition och på fredagen delades det ut biljetter framför landets moskéer till påvens mässa på söndag - de flesta deltagarna i den mässan kommer att vara muslimer, även om "muslim" eller "kristen" i denna f d Sovjetrepublik ofta betyder att ens far- eller morföräldrar tillhörde den religionen. Den katolska kyrkoledningen talar om 300.000 katoliker, men i själva verket är nog bara omkring 150.000 döpta. Många katoliker är ättlingar till deporterade tyskar och polacker. Påven togs ovanligt nog emot inte bara av landets president Nursultan Nazarbayev, utan också av landets stormufti. Redan på flygplatsen hälsade påven på "de ansvariga och de troende i islam" och på "alla människor av god vilja, som vill skapa en framtid av fred genom att främja moraliska och andliga värden." Påven uppmanade Kazakhstan att särskilt värna om religionsfriheten. "När medborgarna i ett samhälle kan acceptera varandras religiösa övertygelser är det lättare för dem att också erkänna de andra mänskliga rättigheterna och att finna en gemensam värdegrund för fredlig och konstruktiv samlevnad." Johannes Paulus II tog fasta på 10-årsminnet av självständigheten och uppmuntrade Kazakhstan att "Växas i broderskap, i dialog och förståelse, soär en förutsättning för att ‘bygga broar' av solidariskt samarbete till andra folk, nationer och kulturer." Han berömde särskilt Kazakhstans beslut kort efter självständigheten 1991 att avskaffa de kärnvapenprov som tidigare utfördes av Sovjetunionen. "Bakom detta beslut låg övertygelsen att konflikter inte skall lösas med vapen utan genom förhandling och dialog." I Semipalatinsk, där den ryske 1800-talsförfattaren Fjodor Dostojevskij levde i exil, genomfördes över 400 kärnvapenprov. Än idag brottas landet med följderna i form av cancer och missbildningar. Utanför huvudstaden Astana låg koncentrationslägret ALZHIR för hustrurna till "folkets fiender." I andra läger satt en av påvens vänner, pater Wladislaw Bukowinski, som dog 1974. Han deporterades från Ukraina och satt tre gånger i fängelse och fångläger, och fortsatte sedan att verka som präst i hemlighet till sin död. Första punkten på påvens program efter ankomsten var att lägga ned en blomsterkrans vid ett monument till minne av den totalitära regimens offer. Påvens största offentliga framträdande under besöket i Kazakhstan blir en utomhusmässa på Fosterlandets torg i huvudstaden Astana på söndag. På måndag träffar påven seminaristerna på ett katolskt prästseminarium för hela Centralasien och företrädare för Kazakhstans intellektuella, som ofta är ättlingar till de många intellektuella som deporterades till landets koncentrationsläger. Tisdag 25 september fortsätter påven sin resa till Armenien och två dagar senare återvänder han till Vatikanen. Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-09-22 Påven ber om fred för världen Påven bad på söndagen om fred i världen från den centralasiatiska före detta sovjetrepubliken Kazakhstans huvudstad Astaná. Under en utomhusmässa på ett torg i Astana inför 50.000 människor, varav många var muslimer, sade påven: "Av hela mitt hjärta ber jag Gud att upprätthålla freden i världen". "Vi får inte tillåta att det som hänt skapar djupare splittring. Religion får aldrig vara orsak till konflikt," sade Johannes Paulus II med stark röst på engelska på en plats, som är betydligt närmare Afghanitan än de flesta människor skulle vilja vara just nu medan USA och dess allierade tycks förbereda en attack mot Afghanistan i jakt på terroristen Osama bin Laden, som USA misstänker för att bära huvudansvaret för terroristattackerna i New York och Washington 11 september. "Från Kazakhstan, som är ett exempel på harmoni mellan anhängare av olika religioner, vill jag uppriktigt vädja till alla, både kristna och anhängare av andra religioner. Låt oss arbeta tillsammans för att bygga en värld utan våld, en värld som älskar livet och växer i rättvisa och solidaritet," sade Johannes Paulus II. Kazakhstan är nästan lika stort som Europa. Dess 15 miljoner invånare är övervägande muslimer, och katolikerna är bara 300.000, även om både kristna och muslimer har präglats av sekularisering under sovjetregimens kamp mot all slags religion. "Från denna plats uppmanar jag både kristna och muslimer att be till den ende och allsmäktige Guden, vars barn vi alla är, att freden, som är det högsta goda, må härska i världen. Må folk överallt stärkas av Guds visdom och arbeta för en kärlekens civilisation, där det inte finns någon plats för hat, diskriminering eller våld", fortsatte påven där han stod på en altarplattform täckt av ett genomskinligt himmelsblått tält, tillverkat i Kina, i form av ett tradionellt kosacktält, en så kallad "yurta". Torget i Kazakhstans huvudstad Astana är uppkallat efter Fosterlandet, som symboliseras av en staty av en kvinna som bär en kalk i skuggan av ett väldigt sädesax - spannmål från Kazakhstan var viktigt för hela Sovjetunionen. Men en katolsk präst påpekade att monumentet över fosterlandet med axet och kalken lika gärna kunde vara en bild av eukaristin med brödet och vinet. Johannes Paulus II firade mässan på ryska, som är det enda fungerande gemensamma språket för de över 100 olika folken i Kazakhstan. Det var första gången påven firade mässan på ryska, och första gången en påve gjorde det över huvud taget. Påven firade mässan tillsammans med kardinalerna Daoud och Sepe samt biskoparna Sandri, vice statssekreterare, Dziwisz, som är påvens privatsekretererare, och Marini, som är hans ceremonimästare, ett femtontal biskopar och apostoliska administratörer från Centralasiens olika länder, 172 präster, sex diakoner, 27 seminarister, tolv munkar och 99 nunnor. Bland de 50.000 närvarande fanns inte bara Kazakhstans president Nazarbajev och flera ministrar utan också landets stormufti, som ingen tycks veta namnet på, och företrädare för andra kristna kyrkor. I början av mässan blåste en iskall vind över Fosterlandets torg. När påven anlände till torget öppnade sig molnen och solen värmde snart upp torget. En av Vatikanradions utsända svär på att ha hört några frusna ministrar i Kazakhstans regering utbrista: "Denne man har verkligen sänts av Gud!" Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-09-24 Påven: "Terrorism är en skymf mot Guds namn" "Hat, fanatism och terrorism är en skymf mot Guds namn och vanställer människans ansikte", sade påven på måndagseftermiddagen under sitt besök i Kazakhstans huvudstad Astana. Under ett möte med företrädare för landets intellektuella påpekade påven att Kazakhstan är ett positivt exempel på ett multietniskt, mångkulturellt och mångkonfessionellt samhälle. Det förutsätter skilsmässa mellan stat och religion. "De kristna vet att svaret på de frågor som människan bär i sitt hjärta finns i Jesus från Nasaret, som kallas Kristus," sade påven. "Jesus ord, hans handlingar och hans påskmysterium har visat att det är han som friköper människan och räddar världen. Idag står påven från Rom inför er som ett ödmjukt vittne om denna nyhet, men i full respekt för att andra människor av god vilja söker längs andra vägar. Den som har mött sanningen i dess skönhets strålglans känner att han måste dela med sig av den till andra. Det är inte bara en plikt; för den troende är det ett behov att dela med sig av det viktigaste som finns." "Därför är det viktigt att försvara varje troendes rätt att vittna offentligt om sin tro, även om det är viktigt att staten är skild från religionen och har till uppgift att garantera varje medborgares rätt till samvetsfrihet. En äkta religiositet kan inte reduceras till privatlivet. [...] Skola och kultur har allt att vinna på att öppna sig för landets egna religiösa erfarenheter. I mitt budskap inför fredsdagen 1 januari 2001 varnade jag för likriktningen i den västliga kulturen: "Den västerländska kulturen är fascinerande och tilldragande på grund av sin vetenskapliga och tekniska framtoning, men samtidigt blir den allt fattigare på ett mänskligt, andligt och moraliskt plan. Den präglas av det dramatiska anspråket att förverkliga människans bästa utan Gud." "Här i detta land, som är öppet för möten och dialog, och inför ett så kvalificerat auditorium, vill jag bekräfta att den katolska kyrkan respekterar islam, äkta islam: islam som ber, och som är solidarisk med behövande. Hat, fanatism och terrorism skymfar Guds namn och vanställer människans ansikte." Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-06-16 Johannes Paulus II i Armenien vill diskutera påverollen Under en ekumenisk gudstjänst i Armeniens huvudstad Jerevan 26 september betonade påven Johannes Paulus II att han är beredd att diskutera påvens roll i en framtida återförenad kristenhet. Gudstjänsten firades i den nybyggda domkyrkan som vigts till den helige Gregorios Upplysaren, vars mission ledde till att Armenien antog kristendomen som officiell religion redan 301, medan förföljelserna mot de kristna ännu pågick i Romarriket. Påven besökte Armenien 25-27 september just med anledning av 1700-årsminnet av att kung Tigridates antog kristendomen. Resan har visat det hjärtliga förhållandet mellan påven och ledaren för den armeniska apostoliska kyrkan, katholikós-patriarken Karekin II. För första gången har påven inte sovit i ett katolskt hus utan som gäst hos Karekin. Under den ekumeniska gudstjänsten vördades också en relik av den helige Gregorios Upplysaren som påven skänkte till den armeniska apostoliska kyrkan under det gångna jubelåret. Den förvarades tidigare i en klosterkyrka i Neapel. Påven betonade att det finns en "verklig och intim enhet" mellan den armeniska apostoliska kyrkan och den katolska kyrkan, som erkänner varandras sakrament. "Jag är medveten om hur viktig Roms biskops tjänst är i sökandet efter de kristnas enhet," sade påven. "Därför har jag bett biskopar och teologer i våra kyrkor att reflektera över former i vilka detta uppdrag kan bli till en kärlekens tjänst som erkänns av bägge sidor." Påven tycker att Roms biskops roll i framtiden kan utformas med inspiration från det första kristna årtusendet "då kyrkan andades med bägge lungorna" före den definitiva splittringen mellan katoliker och ortodoxer 1054 Minnet av den perioden borde uppmuntra "de kristna i öst och väst att vandra tillsammans i trons enhet och med respekt för varandras legitima särart." Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-09-27 Biskopssynod i Vatikanen 30 september - 27 oktober: "Alla biskopar borde vara som New Yorks ärkebiskop" Nyss hemkommen från Armenien och Kazakhstan inleder påven söndag 30 september en biskopssynod i Vatikanen fram till 27 oktober om biskoparnas roll i framtidens katolska kyrka. Johannes Paulus II, biskop Gerhard Göbel från Tromsö och 500 av världens 4500 biskopar samlas i Peterskyrkan för en högtidlig mässa som inledning till samtalen om hur det andliga ledarskapet i den katolska kyrkan borde fungera på temat: "Biskopen: Jesu Kristi evangeliums tjänare för att ge världen hopp". På en presskonferens 29 september sade synodens generalsekreterare kardinal Jan Schotte att alla biskopar borde vara som ärkebiskopen av New York kardinal Edward Egan: "Tio minuter efter det första attentatet mot World Trade Center var han där för att dela ut sakramenten till skadade och döda. Sådana biskopar behöver vi inför det tredje årtusendet." Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-09-29 Påven ber alla be rosenkransen för freden Söndag 30 september uppmanade påven Johannes Paulus II alla att be rosenkransen för freden, och sade att fred förutsätter rättvisa. "I det internationella dagsläget uppmanar jag alla - enskilda, familjer och gemenskaper - att be rosenkransbönen, helst varje dag, för freden, för att världen skall bevaras från terrorismens orättfärdiga plågoris," sade påven från påvepalatsets fönster till människorna som samlats på den överfulla Petersplatsen för att hälsa på påven, som kvällen innan hade återkommit till Rom efter nästan tre månaders vistelse i sitt sommarställe i Castel Gandolfo sydöst om Rom. Denna söndag var Petersplatsen särskilt hårt bevakad, och italiensk polis sökte igenom alla besökarnas väskor. "Den fasansfulla tragedin 11 september kommer alltid att ihågkommas som en mörk dag i mänsklighetens historia," betonade Johannes Paulus II. "Kyrkan kommer att vara trogen sin profetiska nådagåva och påminna alla människor om deras plikt att bygga en framtid av fred för mänskligheten. Det är sant att fred förutsätter rättvisa, men den måste alltid få näring också av mildhet och kärlek. Vi får inte glömma att judar, kristna och muslimer tillber Gud som Den Ende. De tre religionerna är därför kallade till enhet och fred. Må Gud låta kyrkans troende stå i första ledet när det gäller att söka efter rättvisa, att förhindra våld och att verka för fred." Rosenkransbönen, som Johannes Paulus II uppmanar alla att be för freden, består av bönen "Fader vår", följd av tio upprepningar av den korta bönen "Hell dig Maria, och avslutad av lovprisningen till treenigheten "Ära vare fadern och sone och den heliga anden." Poängen med rosenkransbönen är att man kan be länge med hjälp av böner man kan utantill och utan att behöva några böcker. Den uppfanns på medeltiden som en folklig motsvarighet till klostrens och prästernas Tidegärd, som huvudsakligen består av psaltarens psalmer. Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-10-01 Påven till biskopssynoden: "Biskopar måste vara fattiga" Katolska biskopar måste vara fattiga för att dagens människor skall lyssna till evangeliet. Det sade påven Johannes Paulus II när han 30 september inledde en månadslång biskopssynod i Vatikanen där 280 biskopar från hela världen skall tala om vilket slags katolska biskopar som framtidens kyrka behöver. Synoden öppnades med en mässa i Peterskyrkan som firades av påven, 55 kardinaler, sju patriarker, 70 ärkebiskopar och 106 biskopar inför 6000 människor i den överfulla Peterskyrkan. Biskopssynoden är ett rådgivande organ för att låta påven höra vad lokalkyrkorna har att säga i olika frågor och för att öka gemenskapen mellan världens biskopar. Synoden inrättades i slutet av det andra vatikankonciliet (1962-1965), som förnyade den katolska kyrkans liv genom att biskopar från hela världen samlades i Rom för att tala om den katolska kyrkans förhållande till det moderna samhället. Den nu öppnade synoden är biskopssynodens tionde ordinarie möte. Dessutom har det hållits extraordinära synoder om enskilda världsdelar eller frågor. Temat för den nya synoden är "Biskopen, Jesu Kristi evangeliums tjänare för att ge världen hopp." Den pågår fram till 27 oktober och samlar 280 biskopar från hela världen. Under den inledande mässan sade Johannes Paulus II att en biskop måste vara fattig för att vara trovärdig. Fattigdom "är en nödvändig förutsättning för att förkunnelsen av evangeliet skall finna åhörare och tas emot av dagens människor." "Kära bröder, vi måste se över vårt förhållande till jordiska ägodelar och hur vi använder dem. Vi måste se efter hur mycket vi och vår kyrka har omvänt oss till evangeliets fattigdom." Påven uppmanade biskoparna att "vara profeter som modigt pekar på sociala synder som hänger ihop med konsumism, hedonism, med en ekonomi som skapar en oacceptabel klyfta mellan lyx och misär. Kyrkan har alltid tagit ställning för de fattiga... men för att vara trovärdiga måste biskoparna själva visa att de inte är bundna till privata intressen och att de bryr sig om de svagaste." Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/01-10-01
|
