Katekes 24
040623
Canticum Upp 15:3-4
Tillbedjan
Vesper fredag i vecka 1

1. Vesperliturgin innehåller inte bara psaltarpsalmer utan också en rad cantica eller bibliska sånger som är hämtade ur Nya Testamentet. Denna och flera andra är hämtade ur Johannes Uppenbarelse, den bok som avslutar hela Bibeln, och som ofta präglas av sånger och körer, av solister och av hymner som sjungs av hela de utvaldas församling, av dånande basuner, av harpor och lyror.

Detta canticum är helt kort och kommer från bokens femtonde kapitel. En ny, storslagen scen skall snart öppna sig: sju basuner har förkunnat lika många straff från Gud, och följs nu av sju skålar fulla av plågor, på grekiska pleghè, ett ord som egentligen betyder ett våldsamt slag som åstadkommer sår och ibland rentav döden. Det är en tydlig anspelning på berättelsen om Egyptens plågor (2 Mos 7:14-11,10).

I Johannes Uppenbarelse är plågorna en symbol för en dom över det onda, över förtrycket och våldet i världen. Därför är de också ett texken på hopp för de rättfärdiga. De sju plågorna – sju är ju en symbol för fullhet i Bibeln – sägs vara “de sista” (Upp 15:1), för i dem fullbordar Gud sitt ingripande för att hejda det onda.

2.Hymnen stäms upp av dem som räddats, jordens rättfärdiga, som står upp, liksom det uppståndna Lammet (jfr vers 2). Som judarna som tågat ut ur Egypten sjöng Moses hymn efter att ha vandrat genom havet (jfr 2 Mos 15:1-18), så stämmer de utvalda upp “Guds tjänare Moses sång och Lammets sång” (Upp 15:3) efter att besegrat odjuret, Guds fiende (jfr vers 2).
Denna hymn avspeglar liturgin i de johanneiska kyrkorna och består av en rad citat från Gamla Testamentet, särskilt från Psaltaren. För den äldsta kristna kyrkan var Bibeln inte bara själen i kyrkans tro och liv, utan också i dess bön och liturgi, som i den vesperliturgi vi kommenterar.

Det hör också till bilden att sången ackompanjeras av musikinstrument. De rättfärdiga håller harpor i händerna, vilket vittnar om en liturgi som var insvept i kyrkomusikens strålglans.

3. De som räddats sjunger sin hymn inte så mycket för att fira sin egen uthållighet och sitt offer, som för att förhärliga “Herren Guds stora och märkliga gärningar”, hans räddande ingripanden i styret av världen och historien. Sann bön handlar ju inte bara om att begära utan också om att lovsjunga, tacka, välsigna, fira och bekänna tron på Herren som räddar.

Detta canticum har en viktig universell dimension, som uttrycks med ord från Psalm 86: “Alla de folk du har skapat skall komma och tillbe inför dig, Herre” (Ps 86: 9). Blicken ser ut mot horisonten och man skymtar en flodvåg av folk som strömmar till Herren för att erkänna att hans ”rättfärdighet har blivit uppenbar” (Upp 15: 4), att han har ingripit i historien för att sätta gränser för det onda och hylla det goda. Den längtan efter rättvisa som finns i alla kulturer, det behov av sanning och kärlek som man känner i alla andliga traditioner, innehåller en längtan efter Herren, som inte stillas förrän man når fram till honom.

Denna universella perspektiv av religiositet och hopp tolkas av profeternas ord: “Från öster till väster är mitt namn stort bland folken, och överallt frambär man rökelseoffer åt mitt namn, rena offer, ty mitt namn är stort bland folken, säger Herren Sebaot” (Mal 1:11)

4. Till sist låter vi vår röst gå upp denna universella röst genom orden i en sång av den helige Gregorios av Nazians, som var en stor kyrkofader på 300-talet.

”Ära åt Fadern och Sonen, världsalltets kung, ära åt den allraheligaste Anden, värdig all lovsång! Treenigheten är en enda Gud: han har skapat och uppfyllt allt, de himmelska väsendenas himmel, de jordiska väsendenas jord. Han har fyllt hav och floder med vattenväsen och gett allt liv med sin Anden, för att hela skapelsen skulle lovsjunga sin Skapares vishet: det är bara tack vare Honom som de lever och fortsätter att leva. Den förnuftiga naturen skall för alltid sjunga hans lov som mäktig kung och god fader. Jag skall också förhärliga dig, Fader, i anden och själen, med tungan och tanken” (Poesie, 1, Collana di testi patristici 115, Roma 1994, pp. 66-67).

 

Har du synpunkter? Kontakta oss!

Hör på gårdagens svenska program (ej lördag och måndag)

Hör på våra bästa intervjuer

Äldre nyheter

Se påven i direktsändning på Vatikanens hemsida