Katekes 71
051026
Canticum Fil 2:6-11
Kristus, Guds tjänare
Första vespern söndag i vecka 4

1. Vesperliturgin låter oss återigen lyssna till en förunderlig och förtätad hymn som Paulus har fogat in i brevet till de kristna i Filippi (2:6-11).

Vi har redan tidigare konstaterat att texten omfattar två rörelser, en nedstigande och en uppstigande. I den första väljer Kristus Jesus att träda ned från sin gudomliga naturs strålglans för att stiga ned till förödmjukelsen i ”döden på ett kors”. Så visar han att han verkligen är en människa, att han friköper oss, och att han deltar i vår smärta och död på riktigt och fullt ut.

2. Den andra, uppstigande rörelsen avslöjar härligheten i Kristi påsk, när han efter döden visar sig på nytt i sitt gudomliga majestäts glans.

Fadern hade tagit emot Sonens lydnad i människoblivandet och lidandet, och “upphöjer” honom nu över allting, som den grekiska texten säger. Denna upphöjelse uttrycks inte bara genom att han sitter på Guds högra sida, utan också genom att Kristus får ”namnet över alla namn” (vers 9).

I bibeln är ”namnet” en persons verkliga väsen eller särskilda funktion. Det visar personens innersta och djupaste verklighet. Till sonen, som har ödmjukat sig i döden, ger Fadern en ojämförlig värdighet, det mest upphöjda ”namnet”: ”Herren,” vilket är Guds eget namn.

3. När himlen, jorden och underjorden faller ned för att tillbe är den trosbekännelse de stämmer upp i kör nämligen entydig: “Jesus Kristus är herre” (vers 11). Den grekiska texten säger att Jesus är Kyrios, en titel som användes om kungar och som i den grekiska översättningen av Gamla testamentet var det namn på Gud som avslöjades för Moses, ett heligt namn som inte fick uttalas.

Å ena sidan bekänner man att Jesus Kristus är världsalltets herre och hyllas av hela skapelsen, som framställs som en undersåte som kastar sig ned för hans fötter. Men å andra sidan förklarar trosbekännelsen att Kristus är Gud och därför förtjänar tillbedjan.

4. Hymnens ord om korsets stötesten (jfr 1 Kor 1:23) och om att Ordet blivit kött och människa på riktigt (jfr Joh 1:14) flätas samman med uppståndelsen och når där sin höjdpunkt. På Sonens lydnad i offret svarar Fadern med att förhärliga honom och en del av mänskligheten och skapelsen med att tillbe honom. Det särskilda med Kristus är hans funktion som Herre över den friköpta världen, och det har han blivit genom sin fulländade lydnad “ända till döden”. Räddningsprojektet fullbordas i Sonen, och de troende inbjuds i liturgin att förkunna det och leva av dess frukter.

Till detta mål leder denna kristushymn, som kyrkan i många århundraden har mediterat, sjungit och haft som ledstjärna för sitt liv: ”Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus” (Fil 2:5).

5.Den helige Gregorios av Nazians har flätat en vis meditation om denna hymn. I en sång till Kristus ära förklarar denne store kyrkofader från 300-talet att Jesus Kristus “inte utblottade sig på någon del av sin gudomliga natur, och trots detta har han räddat mig som en helbrägdagörare som böjer sig ned över illaluktande sår... Han var av Davids släkt, men han var Adams skapare. Han bar på människans kött, men var också utan kropp. Han föddes av en mor, men av en mor som var jungfru. Han var begränsad men också gränslös. Han togs emot i en krubba, men en stjärna ledde visa män som kom med gåvor till honom och föll ned på knä inför honom. Som en dödlig stred han mot djävulen, men oövervinnerlig som han var besegrade han frestaren i tre sammandrabbningar... Han var offer men också överstepräst. Han offrades, men var Gud. Han offrade sitt blod till Gud, och på så sätt renade han hela världen. Ett kors höll honom uppe från jorden, men det var synden som förblev fastspikad.... Han gick till de döda men steg upp ur dödsriket och återuppväckte många som var döda. Den första händelsen hör till människans misär, medan den andra stämmer med hans orkoppsliga väsens rikedom... Den odödlige Sonen tog på sig denna jordiska form, för han älskar dig” (Carmina arcana, 2).

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/05-10-26

Har du synpunkter? Kontakta oss!

Hör på gårdagens svenska program (ej lördag och måndag)

Hör på våra bästa intervjuer

Äldre nyheter

Se påven i direktsändning på Vatikanens hemsida