Katekes 86
060125
Ps 144:9-15
Tacksägelse för seger och fred
Torsdag i vecka 4

1. Också i den andra delen av denna hymn framträder den “smorde”, den “vigde” framför andra, Jesus, som drar alla till sig för att göra alla till ett (jfr Joh 17:11,21). Den scen som dominerar sången präglas av välfärd, välgång och fred, som är typiska symboler för Messias’ tidevarv.

2. Därför sägs sången vara “ny”, vilket på bibelns språk inte bara syftar på att något är nytt utan också på att det bär på den yttersta fullheten i ett hopp som går i uppfyllelse (vers 9). Sången handlar alltså om historiens mål, då det ondas röst äntligen skall tystna, det som psalmens författare beskriver som ” lögner” och ”falska eder”, vilket syftar på avgudadyrkan (vers 11). Därför beskrivs hur de onda förtrycker Guds folk och dess tro.

Men psalmen ger mycket större utrymme åt den positiva dimension som handlar om den nya glädjefyllda värld som skall komma. Detta är den sanna shalom, den messianska freden, en strålande horisont som artikuleras i en rad bilder av samhällsliv, som kan ge också oss hopp om ett mer rättvist samhälle.

3. Först och främst beskrivs familjen (vers 12), som får kraft av att ge livet vidare. Sönerna är ett hopp för framtiden och liknas vid livskraftiga träd. Döttrarna framställs som solida kolonner som bär upp hela hemmet som ett hus eller tempel. Från familjen går man över till det ekonomiska livet, till landsbygden och dess frukter som bevaras i jordbrukarnas förråd, med slättland av betande jordar och arbetsboskap som går över fruktbara åkrar (vers 13-14a).

Sedan går blicken över till staden och hela samhällsgemenskapen, som nu till slut njuter av fredens dyrbara gåva och av allmän ro. Ingen fiende skall någonsin mer riva ned stadsmurarna, plundra eller fördriva, och man skall inte mer höra någon klagan från förtvivlade, sårade, offer eller föräldralösa, som kriget lämnar efter sig (jfr vers 14b).

4. Att teckna porträttet av en annorlunda men möjlig värld anförtros åt Messias och åt hans folk. Alla tillsammans kan vi förverkliga detta projekt av endräkt och fred genom att hejda den förstörelsebringande verkan hos hat, våld och krig. Men man måste välja sida för kärlekens och rättvisans Gud.
Därför slutar psalmen med att saligförklara det folk “som har Herren till Gud” (vers 15), det folk som inte avstår från sin tro och dess andliga och moraliska värden. Ett folk som tillsammans med psalmens författare kan stämma upp denna nya sång, full av förtröstan och hopp. Tanken går till det nya förbund som redan förkunnats av profeterna (Jer 31:31-34) och fullbordats i Kristus (jfr Heb 8:8-12), till den nya människan, till det förnyade och återlösta livets halleluja, till den nyhet som är Kristus själv och hans evangelium.

Det är vad just vad kyrkofadern Augustinus säger: ”Tro inte att nåden kommer av lagen, för det är tvärtom genom nåden som man kan uppfylla lagen. Jag skall spela för dig på tiosträngad harpa, på lagens tio bud, där skall jag spela och glädjas, där skall jag sjunga en ny sång till din ära, för kärleken är lagens fullhet” (In ps 143,16).

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/06-02-01

Har du synpunkter? Kontakta oss!

Hör på gårdagens svenska program (ej lördag och måndag)

Hör på våra bästa intervjuer

Äldre nyheter

Se påven i direktsändning på Vatikanens hemsida